Chefredaktören: ”Är det så här vi vill ha det?”

Du får betala mer för hästsjukvård här än i våra grannländer. Varför kliniker tar mer betalt i Sverige? Det korta svaret är: för att det går.

Hela skillnaden går inte att argumentera bort. Cecilia Stenshamn om kostnaderna för veterinärvård.

I det senaste numret av Ridsport möter du två hästägare som fick en överraskning av den glädjande sorten när det var dags att betala. Så pass att de knappt trodde att det var sant. Ungefär halva priset – så stor var skillnaden för en buköppning i Danmark. Lika glädjande var det att försäkringsbolaget ersatte kostnaderna, precis som om vården hade skett på hemmaplan.

Det går att hitta anledningar till varför det kostar mer i Sverige. Men hela skillnaden går inte att argumentera bort. En del av förklaringen finns att läsa i en examensuppsats om hästförsäkringar i ämnet försäkringsrätt, skriven av Jenny Johansson vid Stockholms Universitet, 2016. Hennes slutsatser är lika intressanta nu som då:
•      ”Djurförsäkringarnas långa tradition i Sverige har öppnat upp för en kostnadsutveckling på veterinärvård som, jämfört med andra europeiska länder, verkar vara ensam i sitt slag.”
•     ”En väsentlig orsak till utvecklingen av djursjukvårdsbranschen är ju ägarnas efterfrågan på kostsam vård, som i många fall har ett samband med försäkringsskyddet.”

Vi har fått vad vi har bett om, helt enkelt. Och vi har visat oss beredda att betala för det. När Göteborgs-Posten jämförde försäkringar härom året var slutsatsen att det kan vara sex gånger dyrare att försäkra en häst jämfört med ett barn.

Förr eller senare infinner sig en smärtgräns. När prisskillnaderna blir så tydliga som i det fall som Ridsport beskriver, är det dags att tala klarspråk. Är det så här vi vill ha det?

Det här är en krönika där skribenten själv står för sina åsikter.