”Det finns kunskapsluckor som ger skador”

Med jämna mellanrum dyker kraven på hästkörkort upp; en licens för att få lov att hålla häst. Men vad skulle ett hästkörkort innehålla och vem skulle hålla i utbildning, examinering och kontroll? Ridsport diskuterar frågan med Anders Eriksson, hästutbildare och producent av en rad utbildningsmaterial om hästar.

Vad tycker du är mest väsentligt att kunna som hästägare?
– Det kan kokas ner till tre punkter:

1. Kunskap om att hästen är en biologisk varelse som inte ska förmänskligas.

2. Hur hästens exteriör fungerar och vilken utbildning som krävs för att den ska kunna bära en ryttare (= vara självbärande).

3. Hur utrustningen påverkar hästen och vilken utrustning som kan användas utan att skada hästen.

Varför blir det så fel, varför mår hästarna dåligt och varför sprids så många irrläror?
– De utbildningsmetoder och domarutbildningar som i dag förmedlas bygger inte på rätt grundprinciper. Lägg därtill en massa bilder som visar hästar som dras ihop framifrån, så får hästägare en felaktig uppfattning om vad som är rätt och riktigt. Tyvärr föregår sällan den så kallade eliten med goda exempel, tvärtom ser jag ofta motsatsen.
– De flesta hästägare vill inte sina hästar illa, men det finns kunskapsluckor som gör att skador i munnen och andra problem blir följden av deras handlingar.
– Här måste Andrew McLeans litteratur, utbildningsskala och bedömningskriterier bli vägledande världen över för att det ska bli ordning.

Hur ser framtiden ut om du får tillåta dig att drömma?
– Jag skulle gärna se hästskolor i stället för ridskolor. På en hästskola får eleverna lära sig vad hästen är för slags djur, att sköta den på ett vettigt sätt och att använda hästen både från marken och rida på den. Här får eleverna till exempel harva ridbanan med häst, tömköra konvalescenter och lära sig att ifrågasätta utrustning som inte gagnar samarbetet med hästen.

Vem tycker du ska hålla i informationen och eventuell prövning av kunskaperna?
– Jag tror inte på Svenska Ridsportförbundet i detta fall. Kanske är försäkringsbolagen en väg att gå, de skulle kunna sätta press på hästägarna vad gäller kunskapsnivån. Tyvärr har vi ingen sammanhållande organisation av hästägare i dag och därför är det svårt att nå ut till alla.
– Jag skulle kunna tänka mig en hippologisk akademi, kanske under ledning av KSLA* eller SCAW**, som drar upp riktlinjerna och håller i informationen. Jag tror inte på tvång, utan frivillighet, och jag vet att det finns många vetgiriga hästägare som söker kunskap.

Vad har du själv på gång?
– Veterinär Sara Nyman och jag har fått medel från Jordbruksverket för att producera en film med utgångspunkt i L17 (Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om träning och tävling med djur). Dessutom ska det bildas en samverkansgrupp under hatten på SCAW fram-över. Vi har också varit engagerade i möten kring FEI:s Welfare Committée angående hästars munhälsa och kring SLU-projekt på ridskolor.

*KSLA står för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.
**SCAW är nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU.

Fakta

Fransk lag på körkort

I flera länder pågår diskussion om hästkörkort. I Frankrike håller en lag på att införas.

Lagen medför att amatörer ska kunna styrka sin hästkunskap genom ett intyg från ett organ inom hästbranschen eller en veterinär, och proffs ska ha minst 18 månaders erfarenhet. Köparen av en häst behöver ha ett sådant intyg.

 Anders Darenius, veterinär och starkt engagerad i svensk hästpolitik, är tveksam till den franska lösningen.
– Den kan  tjäna som varnande exempel, eftersom den ger proffsen företräde till tolkning av begreppet kompetens. Vad vi behöver är ett utbildningsväsende under ledning av en hippologisk akademi med devisen: Där konsten slutar tar våldet vid.

Anders Darenius anser att häst-Sverige behöver organiseras om, eftersom det i dag är organiserat i särintressen.
– Det som förenar – som hästägandet och djurskyddet – faller mellan stolarna och får skilda lösningar. En konsult som tittat på hästsektorns organisation lär ha skakat på huvudet och yttrat: ”Sätt en bomb under skiten och börja på ny kula”.
– Tävling med levande djur har dimensioner som övrig sport saknar – som djurskydd, avel och landsbygdsutveckling. För att vi ska få en varaktig och hållbar utveckling krävs därför en bred statlig hästutredning. Allt behöver ingå i samma kontext.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2023.