Förbundet: ”Nya beslut att vänta gällande 17-åringarna och tävlande”

Allvaret i pandemin är mörkare än någonsin. Sverige stänger ner alltmer, vilket blev tydligt på fredagens presskonferens. Frågan om huruvida 17-åringar får tävla i hoppning eller spela fotbollsmatcher spelar i sammanhanget en underordnad roll när människors liv står på spel.

Icke desto mindre är det något som har fått debattvågorna att svalla höga på flera håll, och när statsministern ger fortsatt grönt ljus för proffsidrott är det en fråga som kräver svar. Speciellt när fotbollen låter 17-åringar spela match medan Svenska Ridsportförbundet i dagsläget har belagt alla ryttare födda 2004 med tävlingsförbud.

Det som gäller för 17-åriga fotbollsspelare är att de får spela, om de ingår i lag där majoriteten av spelarna anses utöva så kallad yrkesmässig idrott. Det vill säga har fotbollen som huvudsaklig sysselsättning. Matchspel är i sin tur tillåtet i herrarnas tre högsta serier och damernas två högsta serier.

– Det innebär att de spelare som är födda 2004 och tillhör de här trupperna får spela oavsett ålder. Vi går inte in på varje enskild spelare för att se om den har fotboll som huvudsaklig sysselsättning – här handlar det om själva laget. Däremot är det inte okej att spela P16-matcher, utan det ska vara A-trupper, säger Anders Hübinette, chefsjurist på Svenska Fotbollförbundet.

Fotbollens riktlinjer har arbetats fram med utgångspunkt i Folkhälsomyndighetens nya nationella råd som trädde i kraft den 14 december, och de tolkningar som gjorts av Riksidrottsförbundet gällande lagidrotten, förklarar han.

Svenska Ridsportförbundet har utgått från samma råd och tolkningar, men då dessa baseras på lagidrott har förbundet dragit slutsatsen att den aktuella ålderskategorin inte får tävla alls. Inte ens om de ingår i något av landslagen.

Hur kan tolkningarna vara så olika?
– I grund och botten handlar det om personligt ansvar för att minska smittspridningen, det är det Folkhälsomyndigheten säger. Riksidrottsförbundet förmedlar de restriktioner som gäller och detta bedöms sedan utifrån respektive förbunds verksamhet. Det är Svenska Ridsportförbundet som måste bestämma hur ridsporten ska förhålla sig till restriktionerna, och jag vet att det tolkas olika mellan olika förbund, säger Anna Setzman, pressansvarig på Riksidrottsförbundet.

Bryter det inte mot restriktionerna att låta dem som är födda 2004 tävla?
– Restriktionerna är ingen lag. Oavsett vilka tolkningar man gör så blir man inte dömd om man tolkar det olika. Det är inget brott, fortsätter Anna Setzman.

Ridsportförbundet ser över lagfrågan

Frågan är om Svenska Ridsportförbundet hade kunnat göra en annan tolkning av restriktionerna genom att ”översätta” lagidrottens villkor till ridsportens.
– Det är helt rätt att vi har ett tolkningsutrymme, men vissa saker är också fastslagna och dessa måste vi förhålla oss till, säger Svenska Ridsportförbundets generalsekreterare Annika Tjernström och adresserar samtidigt fotbollens tolkning.

– Svenska Fotbollförbundet har ingen annan syn på det här än vad Svenska Ridsportförbundet har. Huvudregeln är fortfarande att de som är födda 2004 inte kommer att få tävla eller spela några matcher – om man inte ingår som enstaka individ i ett lag som omfattas av undantaget för yrkesmässig idrott. Då har man möjlighet att spela matcher och tävla. Men det är inget som är möjligt för alla som är födda 2004, säger hon.

Däremot, berättar Annika Tjernström, har förbundet nu för avsikt att se över riktlinjerna gällande lagen i elitallsvenskorna och de unga elitryttare som är födda 2004. När det gäller landslagen är frågan något mer komplex, menar hon.
– Den specifika frågan om dem som är födda 2004 kopplat till landslagsverksamheter, där tror jag att vi får återkomma. Det är många frågor som kräver sitt svar, och det blir lätt tolkningar som leder till ytterligare tolkningar. Men när det gäller de nationella serierna kommer det ett beslut på måndag om hur just dessa ska hanteras utifrån den lagaspekten.

Flera av de unga ryttarna i hoppningens landslag för 2021 är födda 2004, men om det blir möjligt för dem att tävla inför nästa års mästerskap återstår alltså att se.
– Jag kan inte svara på hur den processen ser ut, eftersom jag sitter med den nationella delen av sporten. Men frågan är ju lyft. Dessutom är det inte förrän den 25 januari som några tävlingar över huvud taget kan hållas, så där finns ju ett rådrum, säger Robert Solin, nationell samordnare i hoppning på Svenska Ridsportförbundet.

”Är diskriminering på grund av ålder”

Ridsport har varit i kontakt med Maria Kewenter, mamma till Ebba Kewenter som är född 2004 och ingår i juniorernas B-trupp. Hon tycker att det är en märklig gränsdragning över lag när en årskull skiljs ut på det här sättet.
– Visst är det tråkigt när det drabbar en själv, men vi förstår att förbundet jobbar för att så många som möjligt ska få tävla. Det verkar lite som en tankevurpa då endast en årgång drabbas så hårt. Det vore ju rimligt att de får höra till ”barn” fram till man är myndig, säger hon och tillägger att teamet har en sedan länge uttänkt plan inför starten på nästa år.

– Vi håller alla tummarna för en öppning, men Ebbas plan har sedan länge varit att åka utomlands till Vilamoura med sin tränare och vår samarbetspartner Ivo Bonev i februari.

Oavsett vad som kommer att gälla för elitallsvenskorna och landslagen återstår dock den övergripande frågan gällande den årskull som fortsatt hamnar i kläm i ett vidare perspektiv. Både när det gäller Folkhälsomyndighetens restriktioner och de tolkningar som görs i förlängningen. Något som har fått hästjuristen och trippla ponnymamman Malin Wikström att reagera.
– Att helt utelämna barn födda 2004 strider mot Barnkonventionen, menar hon.

Malin Wikström är mamma till tre döttrar, födda 2004, 2005 och 2008, som alla rider på SM-nivå.

– Jag har full förståelse för att tävlingarna och all annan verksamhet måste stoppas i detta coronakaos, och jag hade förstått om det bara var vuxna proffs som fick tävla. Eller om det bara var barn till och med 16 år som fick tävla. Men att bara de som är 17 inte får tävla, även fast de uppfyller kriterierna som gäller för 18-åringar, det är diskriminering på grund av ålder, säger Malin Wikström.

Att idrotten är viktig för barn och ungas psykiska och fysiska välmående är obestridligt. Det visar inte minst Riksidrottsförbundets egen studie om varför unga lämnar idrotten och vad det får för konsekvenser, menar hon.

”Strör salt i såren”

Att toppryttare går ut och raljerar över ”unga som gnäller över att de inte får tävla” tycker hon är trist. Då har man inte förstått vad det handlar om, menar hon.
– Det strör salt i såren på redan ledsna barn som fått sin elitsatsning förlorad i två år, först har de förlorat det sista internationella ponnyåret 2020 och nu ska de förlora en fjärdedel av juniortiden. Bara på grund av att de är i fel ålder.

– Vi slutar inte rida för att vi inte får tävla. Pandemin i stort har lärt oss att uppskatta hästarna på andra sätt. Vi rider på långritter, vi rider barbacka och gör saker som vi inte hinner annars. Sådant som jag gjorde när jag var liten. Hästarna är våra bästa kompisar, säger hon.