Forskningssvepet: Kronisk tandvärk ger inte pain face

Schemat för hästens smärtansikte, pain face, omfattar en mängd små förändringar i hästens ansiktsmuskler, som rynkor och stramhet kring mun, näsborrar, käkmuskler och ögon samt öronens position. En gradering av detta har visat sig användbart för att värdera akut smärta vid kolik och hälta.

Vid veterinärhögskolan i Nottingham har ett forskarteam undersökt om hästar även uppvisar smärtansikte vid kronisk tandvärk. Tolv hästar, som var inremitterade till skolans veterinärklinik för tandborttagning, undersöktes enligt smärtansiktets skala. De fotograferades och besiktigades noga av djurhälsopersonalen som besvarade en rad frågor om dem. 

Alla hästarna skulle få en eller flera tänder utdragna. De hade olika diagnoser; fraktur på kindtänderna var vanligast, dessutom fanns hästar med inflammerade tänder och EOTRH. Det senare innebär att tandrötterna successivt förstörs och anses vara ett smärtsamt tillstånd.

Resultatet visar dessa hästars tandvärk inte tydligt avspeglade sig i smärtuttryck i ansiktet. Forskarna menar att det därför kan behövas ett särskilt etogram som utarbetas för just kronisk tandvärk. 

Källa: Application of the horse grimace scale in horses with dental disease: Preliminary findings. Amelia Sidwell et al.

*****

Blodprov kan bli nästa fölvakt

Ett japanskt forskarteam arbetar på att kunna förutsäga fölning genom blodprov. Vid analys av blodprov tagna fem dagar före fölning fann man fem miRNA – små segment av cirkulerande genetiskt material – som skiljde sig från prover tagna en månad tidigare. Detta är ett första steg mot att kunna hitta en biomarkör som visar att fölning är nära förestående.

Källa: Evaluation of circulating miRNAs in mares approaching parturition. Mio Kikuchi et al. 

*****

250-årsjubileum!

I år fyller den svenska veterinärutbildningen 250 år. Den startades år 1775 i Skara av Peter Hernquist.

*****

Luftprov visade hästinfluensa

I Japan har man testat att analysera luften runt hästar som har hästinfluensa. I 26 av 28 prover påvisades virus direkt. Även ett molekulärt snabbtest användes, som kan identifiera virusets arvsmassa på 30 minuter. Det gav utslag i 23 av 28 prover.

Resultaten uppnåddes redan innan hästarna visade kliniska symtom, vilket innebär att luftprov skulle kunna vara särskilt användbart i karantäns- och tävlingsstall. Normalt brukar hästar provtas efter att de börjat bli sjuka och då genom svabbprov i näshålan.

Källa: Detection of equine influenza virus gene in the air around infected horses. Manabu Nemoto et al.

*****

AI kan bli avläsare av hästens känslor

Forskare runt om i världen använder nu AI för att dechiffrera ansiktsuttryck hos olika djurarter, även hästar. Det finns redan algoritmer som är snabbare och mer exakta på att känna igen tecken på framför allt smärta och stress än de mest uppmärksamma människor.

Dessa verktyg kan inleda en ny era av kunskap kring hästars känsloläge, framför allt när AI lärt sig skilja på om hästen är avslappnad och lugn eller står stilla på grund av kronisk smärta; om den är tillfreds eller deprimerad.

Det behövs stora mängder träningsdata med filmer för att AI ska lära sig att förstå sig på alla typer av hästar och beteenden och sedan ge oss den informationen.

Källa: Artificial intelligence is becoming better than humans at scanning animals’ faces for signs of stress and pain. Are more complex emotions next? Christa Lesté-Lasserre www.science.org

*****

Tre  saker …

… som friska föl gör under det första dygnet:

1. Första tecknet på att fölet är välfungerande är att det lägger sig upp i bröstläge, vilket sker tidigt efter födseln.
2. Nästa uppgift är att komma upp på benen samt gå till stoet och dia. Att lägga sig igen kräver mer motorisk skicklighet och kan ta lite tid i början.
3. Allt eftersom fölet blir stadigare gör det korta galoppruscher, ryggar och hoppar lekfullt framåt. Detta kräver balans, så resultatet varierar. Allt blandas med många sovstunder.

Källa: Motor development of stable born healthy foals during the first 24 hours. Nina Pirinen et al.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 4/2025.