Hästarna först när ”Santi” bygger hoppbanor

I över ett år har Santiago Varela, Santi kallad, haft de olympiska hoppbanorna i huvudet.

– Jag fick förfrågan i slutet av förra året. Jag tror inte jag var förstavalet men självklart accepterade jag, säger Santiago Varela när Ridsport får en pratstund med honom vid Falsterbo Horse Show.

Den 56-årige Madridfödde spanjoren är ingen nybörjare på olympisk banbyggnad. Han gjorde Tokyo-OS och det blev ett äventyr han knappast kunnat föreställa sig på förhand.

– Pandemirestriktionerna gjorde att jag inte kunde åka till Tokyo som jag ville och kolla arenans beskaffenhet och hur allt runt omkring fungerade, berättar han.

Det fick till följd att han fick rita om samtliga fyra banor (OS avgörs i fyra rundor).

– En av hoppningarna skulle ridas i strålkastarljus och jag upptäckte, väldigt sent, att ljusreflektionerna från strålkastarna i vattengraven blev alldeles för svåra, säger han.

Så bara någon dag innan hopptävlingarna skulle börja var han tvungen att göra om hela jobbet.

– Det gick ju inte bara att ändra den enda ritningen eftersom de olika bansträckningarna hör samman i ett mönster, berättar han.

Ger hästarna optimala möjligheter

Den här gången har han haft betydligt mer tid att klura på hur han ska presentera de olympiska hoppningarna för hästar, ryttare och hela världen.

– Det är egentligen inte så konstigt. Jag tänker som jag gör vid andra tävlingar.

I det tänket håller han en spikrak linje: hästarna i första rummet.

– Hästarnas möjligheter att göra sitt bästa ska alltid komma först. De ska ha optimala möjligheter att kunna göra sitt bästa. Sedan är det upp till ryttarna att lösa uppgiften, att ta besluten för perfekta rundor.

– Ryttarna måste förstå vad de ska göra, och vad de andra, konkurrenterna, gör.

– De olympiska spelen är ju stora men i grunden är själva banbyggnaden densamma. Det kan visserligen komma ryttare från lite ”ovana” nationer, men, som sagt, jag bygger för hästarnas bästa och så är det upp till ryttarna att lösa uppgifterna.

Började som 15-åring

Santi Varela tävlade själv lite som väldigt ung, men när hans häst hemma i Madrid blev halt funderade han i stället på att bygga banor. Han började som 15-åring vid småtävlingar hemmavid, vidgade vyerna och nu bygger han över hela världen. På hans cv står bland annat debuten som internationell banbyggare (Vigo) 1993, finaler i Nations Cup, massor av mästerskap och det var han som byggde de EM-banor i Madrid som Rolf-Göran Bengtsson tog sitt guld på.

– Jag älskar det här men jag inskränker mitt engagemang till åtta-tio tävlingar om året, säger Santi, som kom till Falsterbo direkt efter att ha byggt i kanadensiska Calgary.

Ankarcrona övertalade

Banbyggnad är Varelas hobby, även om han kallar sig proffs på sin hobby. Resten av hans tid går åt att vara vd för ett spanskt internationellt företag i energibranschen med miljövänliga vind-, sol- och vattenkraftslösningar.

Att han tog sig an att för första gången bygga i Falsterbo kan man tacka förbundskapten Henrik Ankarcrona för.
– Det var Henrik som övertalade mig. Han har tjatat i flera år.

Ankarcrona och Varela har känt varandra länge.
– Vi arbetade bland annat ihop i FEI:s hoppkommitté, berättar Henrik Ankarcrona.

Imponerad av Sverige

En annan faktor somn lockade Varela till Falsterbo var den svenska publiken.

– Den är otroligt kunnig. Se bara när irländaren (Daniel Coyle) ramlade av i vattengraven och hästen kom lös. Det var knäpptyst runt hela arenan tills hästen var infångad. Fantastiskt!

– Jag är också otroligt imponerad av svensk hoppsport, organisationen, det långsiktiga arbetet. Jag anser att ni har tio-femton ryttare som platsar i ett OS-lag. Svenskarna älskar hästarna och alla vet vad de ska göra.

– Också relationen mellan folket och ryttarna är unik. Alla är nära varandra.

Start- och resultatlistor

Hela tidsprogrammet och tv-tider från OS i Paris

Här finns Ridsports samlade rapportering om OS i Paris.

Max sänder från tävlingarna