I fokus: Hovlyftet som kan rädda fölets framtid

Lyft på hovarna!
Uppmaningen är riktad till alla som har föl och kommer från Rose-Marie Clark, hovslagare sedan mer än 40 år med föl som specialitet.

– Många tittar mest på fölets rörelser. Men om man inte lyfter på fölets hovar, håller koll på dem och kratsar ur, är risken att man missar sådant som kan ge stora problem, helt i onödan. Rätt vad det är kan fölet till exempel stå på tårna och det tyder oftast på smärta i hoven, säger hon.

Då kan det vara partiklar av grus som har fastnat i bärranden, vilket snabbt kan utvecklas till en hålvägg, när gruset trycks uppåt innanför hovväggen.

Allt händer snabbt och på fölet växer hovarna minst dubbelt så fort som på en vuxen häst, enligt Rose-Marie Clark.  Samtidigt är fölben formbara och många problem går att korrigera, förutsatt att det görs tidigt.

Varje sommar tar Rose-Marie Clark emot en strid ström av föl vars hovar behöver korrigering. Just i dag är hon på Svista stuteri i Brottby norr om Stockholm, som ägs av Bo Helander, som bland annat varit generalsekreterare i FEI. Här verkar hon galoppföl som är födda på gården och även andra föl (däribland SWB-hästar) som körs till anläggningen för att få hjälp. Andra dagar tar hon emot på Brunmåla Hästklinik, norr om Stockholm, samt även på Solvalla Hästklinik.

Dagens första föl är en drygt två månader gammal fuxhingst som kommer skuttande bredvid sin mamma nedför backen ner till stallet. Rose-Marie Clark passar på att läsa av fölets ben, hovar och rörelser.

– Vad ser du? frågar hon.

Jag tänker att något måste det vara som fölet ska få hjälp med, men har svårt att se problemet.

– Är fölet X-bent, windswept eller har något annat tydligt fel, då inser alla att det krävs åtgärder. Men det är just i sådana här fall som de flesta missar att se att något behöver åtgärdas, säger hon.
– Det är så tråkigt när hästarna kommer till mig som 4–5-åringar med hältor -eller felaktiga beställningar, helt i onödan. Varför har ingen åtgärdat det när hästen var föl?

Rättar inte till sig självt

Rose-Marie Clark vänder sig emot den vanligt förekommande övertygelsen att felaktiga benställningar, förutom de mest extrema, rättar till sig själva när fölet springer runt i hagen.
– Tyvärr är det inte så vanligt i Sverige att fölen korrigeras tidigt. Av dem som har fått räta upp sig själva kan jag se på åtminstone 75 procent av hästarna vilka problem de har haft som föl.

– Enligt min erfarenhet är det bara föl med något utåtroterade ben som rättar till sig helt på egen hand. Det är inte ett fel, utan det är så ett föl ska se ut. Ett föl ska se ut som ett föl ska se ut, inte som en fullvuxen häst, säger hon.

Veka kotor

Veka kotor tillhör de problem där det är vanligt att vänta med korrigering, något som Rose-Marie Clark vill hissa en varningsflagg för och helst rätta till inom två veckor.

– Ja, fölen brukar rätta sig, men på bekostnad av något annat. Ofta leder det till att hästen står bakom sig ungefär som en schäfer, hoven får inte rätt tryck och växer inte rätt, strålen kan bli tjock och rund, fötternas hörnstöd blir runda och det kan bli sårskador på ballarna. Men värst är att hasen riskerar att ta stryk, när de små benen inuti den plattas till. I förlängningen kan det orsaka hältor hos den vuxna hästen.

Den lilla fuxen verkas för andra gången i sitt liv och Rose-Marie Clark är nöjd med förändringen. Senast hon såg fölet var för en vecka sedan. Så tätt vill hon träffa fölen eftersom förändringarna kommer snabbt. I vissa vinklar är problemet fortfarande synligt. I andra vinklar är det svårt att se.

Tidigast korrigerar hon föl vid 10 till 14 dagars ålder. Hon understryker att det oftast handlar om mycket små korrigeringar, men som får tydliga effekter när skelettet är mjukt.

Genom ett par tag med raspen förändras belastningen på hoven. Ibland behövs en liten fölsko i plast, som antingen tejpas på eller limmas, beroende på hur länge den ska sitta. Den kan exempelvis hindra fölet från att vrida in hoven eller få fölet att belasta trakterna jämnt.

Rose-Marie Clark har utvecklat en egen fölsko i plast, som kan anpassas efter de situationer som kan uppstå i korrigeringen. Det är 20 år sedan hon kom i kontakt med experten Billy Neville från Australien, som är ett föregångsland på området. Dit och till USA har hon rest i flera omgångar för att få praktik och vidareutbildning. I dag undervisar hon även i ämnet på tilläggsutbildningar som krävs för hovslagare som är godkända av Jordbruksverket.

Det tredje fölet för dagen skuttar betydligt mindre än den första. Det är en häst av den lugnare sorten. Fölet är drygt två månader gammalt och rör sig utan synbara problem.
– Det här är ett utmärkt exempel där man ser problemen först efter att ha lyft på hovarna. Fölet har ett så mjukt horn att det har en tendens till hålvägg på alla fyra hovar.

Hon lyfter upp ett framben och visar hur hovens utsida har börjat ge vika och trycks ut av hästens rörelse.
– Om utsidan ger vika kommer fölet att börja vrida in hoven. Utan åtgärd riskerar hästen att bli kraftigt inåttåad.

Grus leder till smärta

Gruset tas bort från bärranden och utsidan förstärks med tvåkomponentslim som modelleras till en normal hovform.

Hade fölet fått in mer grus i bärranden skulle det snart ha börjat göra ont och skapa spänningar i benet. Till sist hade fölet förmodligen gått upp på tå, vilket får fölet att spänna sig ytterligare. Det kan även ge upphov till bockhov.

I rask takt avlöser det ena fölet det andra. Stona tar situationen med lugn. Stallchefen Shaun Dale håller i fölen medan de verkas, vilket stundtals är ett kraftprov. Efter ett par gånger har de vant sig, försäkrar han. Men i början behövs ett fast grepp och säker teknik. Hur lurviga och söta de än är, har fölen förmåga att sparka framåt med farlig kraft med bakbenet trots att framhoven är lyft.

Läs mer om ämnet.

Artikeln publicerade första gången i Ridsport nr 10/2018.

Viktigt samarbete. Det är inte bara hovarna som bör korrigeras på ett föl med sneda ben – även musklerna behöver hjälp. Samarbete mellan hovslagare, massör och kiropraktor förbättrar chanserna till ett lyckat resultat. Läs mer i artikeln som publiceras inom kort på Ridsports webb.