Stephanie Holmén: ”Jag trodde inte att han skulle släppa henne”

I februari tävlade Stephanie Holmén ”Sparven”, som inhoppare när Peder Fredricson var sjuk. Då var det enklare än hon trott.
– Jag har någon gång tidigare fått rida och hoppa henne hemma, då har hon känts svår och jag har inte fått någon bra känsla i hoppningen. ”Det är bara Peder som kan hoppa den är hästen”, tänkte jag då. Men det visade sig att det gick med mig också, säger hon.

En överraskning

Sparven (SWB, sto f -06, e Cardento u Butterfly Flip e Robin Z-Moderne xx, uppfödare Kristina Larsson, ägare Astrid Ohlin) gick tillbaka till Peder när han blev frisk, men i juni fick Stephanie ta över helt.
– Det var faktiskt en väldig överraskning. Det är Peders lilla kärleksbarn, jag vet hur mycket hon betyder för honom. Jag trodde inte att han skulle släppa henne. Men just då tyckte han att hon kunde göra större nytta i mitt team än vad hon gjorde i hans, säger Stephanie.

Lisen Bratt Fredricson tror att bytet är perfekt både för Sparven och Stephanie.
– När Sparven gick högsta femstjärniga med Peder blev det lite tufft för henne ibland. Nu har hon fått gå ner lite och gå tre- och fyrstjärniga tävlingar, sedan kan hon säkert gå upp och göra någon femstjärnig ibland, säger hon.
– Stephanie är förstås mycket mindre och lättare än Peder och jag tror att det är en fördel. Sådana här hästar gagnas av små ryttare, som Sparvens mamma Flippan med Malin (Baryard Johnsson).

Ingen press

Att ta över en häst från Peder kan innebära en del krav, men Stephanie har inte känt någon jobbig press.
–  Jag kände bara att nu vill jag verkligen göra det här bra så att de blir stolta och tycker att jag förtjänar den här chansen de gav mig. Det är aldrig negativ press utan mer positiv, säger hon.

Tränas hon på precis samma sätt som när Peder red henne?
– Peder är väldigt bra där, det viktigaste för honom är att jag känner mig trygg, annars kommer jag inte kunna göra ett bra jobb. Han säger alltid: ”Rid så som du tycker det känns bra, det är det viktigaste”. Men jag har varit hos dem i fyra år och är väl inne i deras system, vi tänker lika och allt går ofta hand i hand.

För Stephanie har Sparven öppnat många dörrar till internationella tävlingar och i december ska de till Friends Arena.
– Hon betyder allt just nu. Sedan jag fick Sparven har min utveckling bara gått spikrakt uppåt. De stora tävlingarna jag fått göra, det hade jag aldrig fått göra om jag inte hade Sparven. Och det är inte bara som tävlingshäst hon betyder något, hon har så fin personlighet också.

Stephanie om att rida Sparven:
”Hon är extremt känslig och det blir lätt orytmiskt i galoppen. Den första känslan är att jag vill hålla i lite i munnen och hjälpa henne att backa av hindren. Men då blir det helt motsatt effekt. Jag måste alltid vara klar i handen, mjukna upp och lita på att hon kan göra jobbet själv.”

Den största framgången hittills:
Grand Prix-segern i Polen i september. ”Det var jättehäftigt. Då hade jag varit femma och tvåa i Grand Prix, men det är skillnad när man väl står högst upp på pallen.”

Mål:
”Fortsätta prestera så bra som möjligt på de tävlingar jag är uttagen till, som Stuttgart, och Stockholm. Jag hoppas att jag kommer kunna rida i Scandinavium nästa år. Då hoppas jag att vi kan debutera i världscupen, om utvecklingen fortsätter. Så får vi se nästa år om vi kan göra lite nations­hoppningar.”