”Jag tror att en veterinär är bättre än en ekonom på att driva ett djursjukhus”

Från 1998 till nu har Marjaana Alaviuhkola, som flyttade från Finland till Sverige efter sin veterinärexamen, byggt upp ett mindre imperium kring Hallands Djursjukhus, som omsätter över 100 miljoner kronor.

Hur gick det till?
– Det ena gav det andra, när jag träffade folk som jag ville arbeta med. Men jag har inte haft någon tanke på att det skulle bli så pass stort som det har blivit. Drivkraften hos mig när jag blev delägare i Hallands Djursjukhus och sedan tog över verksamheten, handlar om att jag ville göra saker på mitt vis.

Vad innebär det?
– Jag är själv en hästmänniska och har en stark passion att utveckla min verksamhet för hästägarnas och hästarnas bästa. Veterinära värderingar, inte vad som är mest lönsamt, ska styra vilka åtgärder som vidtas. Ibland är inte hästens bästa heller det som hästägaren vill. Etiska frågor är viktiga när vården blir mer och mer avancerad och djurägarnas krav att ”göra allt” ökar.

Jag är själv en hästmänniska och har en stark passion att utveckla min verksamhet för hästägarnas och hästarnas bästa.

Det krävs en skicklig entreprenör för att bygga upp en så stor verksamhet som dessutom är lönsam. Har du en ekonomiutbildning i bagaget också?
– Nej, och jag tror att en veterinär är bättre på att driva ett djursjukhus än vad en ekonom är. Det är svårt för någon annan att veta vad som krävs för en bra verksamhet, både i stort och i de små detaljerna. Entreprenörskapet handlar om att ha drivet, att kunna sin bransch och att vilja ta ekonomiska risker.
– När det gäller siffror och finansieringsfrågor finns det hjälp att få. Det viktiga är att veta vilka personer man vill arbeta med och vad som kännetecknar en bra verksamhet.

Vad ser du för trender i dag?
– Ambulerande veterinärer med full utrustning i bilen, med röntgen och ultraljud, blir fler. Man kan göra fullständiga hältutredningar på fält. Det blir fler mindre kliniker som mestadels sysslar med hältor, de har i regel bra lönsamhet. Däremot är det färre djursjukhus som erbjuder akutmottagning med vård på kvällar och helger och komplett kirurgi.

Varför är hästsjukhusen färre?
– Det kräver lokaler, personal och hög utbildningsnivå (kirurgi), vilket drar med sig höga kostnader och sämre lönsamhet. Samtidigt råder det  brist på djursjukskötare och kirurger.
– Hästägarna ställer höga krav på behandlingar och på övervakning efter ingrepp. Avancerad intensivvård är så pass dyr att det inte skulle vara möjligt för oss att driva den utan andra verksamheter som bidrar.

Hur ser du på att det är så höga kostnader?
– Risken är att priserna till slut blir så orimliga att det inte längre är intressant för hästägarna. Om de måste avstå, då har vi misslyckats. Det är viktigt att det finns bra vård till riktigt sjuka djur. I andra länder finns det system som innebär att enskilda veterinärer har avtal med hästsjukhus och att flera bidrar till den dyrare vården. Men det är kanske långsökt att få till det i Sverige.

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 5/2019.