Brink höll clinic med ”en av världens bästa hästar”

Föreningen som grundades 1994 verkar för god grundridning, för utbildning och för att tillvarata tränarnas intressen och är öppen för yrkesverksamma tränare och stödjande medlemmar.

Marina Mattsson fick agera ensam beridare i den stora ljusa och föredömligt varma manegen på den imponerande anläggningen i Heberg. Efter avslutat gymnasium arbetar hon som beridare på heltid och har vanligtvis sällskap av Marie Munters.

Dagens första häst är rörlige temperamentsfulle 4-årige Trampolin efter Temptation. Medan ekipaget värmer berättar Jan om sitt framgångskoncept för de unga adepterna som bygger på mentorskap, träning och coachning på tävling. Upplägget bygger på att prioritera kvalitet framför kvantitet i alla dimensioner.
– Det är så kul att jobba med ungdomar för de är så formbara, konstaterar Jan.
Arbetet består förutom av grundarbete på hemmaplan även av uppvisningsteknik. Det är viktigt att kunna programmen för att kunna fokusera på detaljerna i uppvisningen.
– När ryttarna kommer till tävlingsplatsen skall programmen sitta i ryggmärgen.

I vardagsträningen läggs inlärningen och arbetet upp genom olika ritualer. Rörelserna som skall tränas delas upp i smådelar enligt Kyra Kyrklunds recept.
– Det är viktigt att vi som tränare vet varför vi gör på ett visst sätt. Vi måste kunna förklara det för eleverna.

Jan kallar utbildningsskalan för dressyrens byggstenar och poängterar att de är grundläggande för utbildningen men den inbördes ordningen är inte huggen i sten. Han använder sig av tre kontrollpunkter som varje ryttare skall lära sig att kontrollera och som används vid träning och inlärning. Den första kontrollpunkten är linjen, som kan vara ett rakt eller böjt spår. Ryttaren skall kunna hålla hästen mellan hjälperna och exakt bestämma vilken linje hon vill rida på. Den andra kontrollpunkten är steglängden, som kan bli längre eller kortare. Den tredje kontrollpunkten är rytm/takt som kan förändras oberoende av tempot.
– Behärskar man kontrollpunkterna till 100 procent så kan man rida.

Den mentala biten är lika viktig för ryttaren som en bra fysik, menar Jan. Det gäller att hitta sitt optimala upplägg för att kunna prestera och här är rutiner en trygghet. Träna på att tänka bra tankar.
– Analysera vad som gör dig nervös när du skall prestera och gör något åt det.

Efter Jans inledning är unghästen uppvärmd och fokus riktas nu mot mer praktisk träning.
– Den här hästen är kanske ingen årgångshäst men har kvaliteter som gör att den kan gå upp i Grand Prix. Han har humör och behöver stimuleras. Vi arbetar just nu mest med galoppen som är hans bästa gångart.

Jan berättar om hur en del av vardagsarbetet går ut på att tänja på hästens mentala zoner. En häst som alltid befinner sig i komfortzonen kommer inte framåt. Det gäller att tänja på gränserna in i prestationszonen utan att hamna i panikzonen då hästen inte längre är mottaglig för träning.
– Ibland måste man sätta hästen lite ur balans och stretcha lite på gränserna för att komma ur komfortzonen.

Marina visar hur galopparbetet går till och rider övergångarna mellan galopp och skritt på raka linjer och leker med rytm och steglängd. Så småningom blir det ett rent byte och belöningen kommer i form av klappar och skrittpaus.
– Disciplinen i träningen är viktig, kommenterar Jan. Lika viktigt som att ha ett system och börja känna på olika rörelser tidigt i åldern är att kunna sluta i tid.

Jan delar även med sig av affärsmässiga aspekter på hästutbildningen och kommenterar att alla hästarna är till salu till rätt pris men ryttarens mål och hästens kapacitet måste matcha varandra. Transparensen är så stor idag att spekulanter kan kolla upp vilken häst som helst, så det är ingen idé att sälja in en häst med otillräckliga förutsättningar till en ambitiös ryttare.

– Innan man säljer en häst måste den tåla att man gör lite fel. Den här hästen skulle vi inte sälja idag. Då hade vi antagligen fått ett samtal efter 3 veckor om att hästen inte funkar.
Marina byter häst till 10-årige Double Diamond som är en stjärna i lilla rundan och en jättefin ungdomshäst.
– Han är en riktig ”kärring-häst”, genomsnäll. Man kan göra 28 piruetter om dagen på den här hästen, men det är ingen GP-häst för man måste ta fram pisken för att han skall piaffera.
– Vad gör man när det inte blir rätt? Jo, går tillbaka till grundridningen och delar upp rörelsen i sina beståndsdelar. Använd ritualerna.

Ekipaget visar hur de tränar byten enligt sina ritualer. Fungerar inte bytena är det bara att backa ett steg och fokusera på linjen. Här måste hästen hålla linjen och vänta på byteshjälpen.
– På Briar kunde jag aldrig göra ettorna på framridningen, berättar Jan. Han blev så het då och gick och väntade på byteshjälpen för att kunna byta i varje. Och då blev jag för försiktig i ridningen på banan.

Andra svårigheter i ungdomsklasserna utöver seriebyten är piruetterna. Vi får se hur ritualerna för piruetträningen ser ut. Och hur viktigt det är att träna på att träna piruetterna.
– Piruetter och piaff kräver maximal samling och bland det mest provocerande man kan göra på en häst. Man skall inte träna för mycket uppvisningspiruetter.

Medan Marina byter häst och sitter upp på store skimmeln Cassio talar Jan om vikten av att träna uppvisningsteknik. Med en häst som kan bli orolig i munnen när man sätter för mycket tryck i den kanske ryttaren måste lätta av lite i handen varje gång hon rider förbi domarna.
– Som tur är ser ju inte domarna hur långt som helst, skojar Jan.
Cassio är Marinas framtidshäst och målet är OS 2016. Hästen är hoppstammad efter Conteur och har ett supertemperament med känsliga sidor.

– Det här blir en av världens bästa hästar, konstaterar Jan. Telefonen har börjat ringa sedan vi visade honom på Global Dressage Forum. Vi hoppas kunna behålla honom i Sverige.
Marina visar galopparbete och gör några byten och visar serier under överinseende.
– Det sämsta stället att korrigera hästen är mitt i en serie, instruerar Jan. Då blir det mycket värre nästa gång.

När inlärda rörelser inte fungerar brukar Jan felsöka utifrån tre variabler; tempot, halsen och nacken. Tempot kan vara för högt eller lågt. Halsen kan vara för kort eller lång. Nacken kan vara för hög eller låg. Här hittar han ofta orsaken till att en rörelse misslyckas.

Åter till piruettarbetet där Jan anger att det vanligaste problemet är att hästen backar av. Resultatet blir då att ryttaren panikdriver, hästen slår om i obalans. Cassios ritualer för piruettarbete börjar med kvicka språng, först på rakt spår och sedan på större yta. Sedan samlas han på kvartslinjen och får vända några få språng.

Marina visar slutor på kvartslinjen som avslutas med några språngs vändning till fortsatt sluta på nästa kvartslinje. Linjen och språnglängden är viktigast.
– Ofta fokuserar ryttarna för lite på vägen fram till piruetten.

För en välutbildad häst kan träningen bestå i att gå ur en piaffpiruett in i en arbetspiruett i galopp. Fotflyttningen och samlingsgraden är densamma, och piaffen hjälper till att ge adrenalinet som krävs för en riktigt bra piruett.

Jan tipsar om att skriva ned alla detaljer kring träningen på varje häst i en bok, så detaljerat och personligt som möjligt.
– Ta med alla detaljer, aha-upplevelser och framridningar. Så kan du gå tillbaka och titta om du får problem. Du kan skriva hur barnsligt som helst bara du själv förstår vad du menar. Ingen annan skall ju läsa.

Medan Marina visar hur arbetsritualen med trampet går till där hon travar med kortare och snabbar steg för att så småningom gå över till passage ömsom framåt och ömsom mer på stället, fortsätter Jan engagerat att tala om dagens dressyrhästar.
– Cassio är en topphäst. Jag letade 2 år innan jag hittade honom. Han är positiv och sansad men känslig. Och han fyller fanimej ut banan när han kommer in.
– Alla vill ha högställda hästar idag, med långa ben och visst ser det vackert ut. Men inte vinner man en tävling bara tack vare långa ben.
– Idag avlas det på långa ben och korta ryggar. Men vart skall benen ta vägen?

Om förutsättningarna för att bli dressyrryttare kommenterar Jan att alla kan lära sig tekniken och få den fysiska och mentala styrka som krävs för att bli duktig. Men man måste ha ett starkt driv och vilja för att lyckas.
– Ingen som är lat har kommit någonstans . Är man bara enveten nog kan man komma väldigt långt.

Vill du köpa Jan Brinks Dressyrskolan kan du göra det här i vår bokshop.