Jordbruksverket svarar: ”Vi står upp för djurskyddet!”

Agnes Fabricius, vd, Agria Djurförsäkring, Karin Mattsson Weibjer, ordförande, Riksanläggningarna RS Strömsholm Flyinge, och Håkan Karlsson, vd, Wången AB, hävdar att Jordbruksverket bör stå upp för djurskyddet och bedriva avancerad veterinärvård när privata veterinärkliniker lägger ner.

Men avancerad veterinärvård är inget djurskyddslagen kräver och denna vård är inte statens ansvar utan något privata aktörer ska stå för.

Djurskyddslagen kräver att vi förebygger lidande och lindrar om det uppstår.

Djurskyddslagens fokus är att förebygga lidande och det innebär bland annat att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och ha möjlighet att bete sig naturligt.

Djur får inte skadas, överansträngas, eller utsättas för lidande när de tränas för eller används vid tävlingar. Om ett djur blir sjukt eller skadat kräver lagen att djuret får nödvändig vård eller avlivas.

Vi tar ansvar för djurskyddslagstiftningen och primärvården av djur.

Jordbruksverket ansvarar för de detaljerade djurskyddsreglerna och arbetar ständigt för att motivera och underlätta för djurhållare att förebygga lidande och ge djuren en god djurvälfärd.

Distriktsveterinärerna, som är en del av Jordbruksverket, har också dygnet runt i hela landet nationell beredskap för djurskydd och smittskydd.

Detta kan jämföras med en första vårdinstans, det vill säga primärvård med hjälp av modern teknisk utrustning. Att staten på detta sätt garanterar veterinärvård är unikt, i de flesta andra EU-länder läggs ett stort ansvar på kliniskt verksamma veterinärer att lösa även jourtjänstgöring.

Distriktsveterinärerna ska inte säkra tillgången på avancerad djursjukvård – men behandlar alltfler hästar på jourtid.

Enligt Distriktsveterinärernas instruktion är fokus för verksamheten lantbrukets djur och de bedriver även hälso- och sjukvård för häst och sällskapsdjur inom de områden de är verksamma. Denna vård ska dock enligt instruktionen vara på primärvårdsnivå.

Distriktsveterinärernas behandlingar av hästar under jourtid ökar kontinuerligt och i takt med den snabba utvecklingen av avancerad djursjukvård ökar även kravet på avancerad vård dygnet runt. Distriktsveterinärerna har under de senaste åren satsat på utrustning och kompetens för häst och smådjur, men har inte samma utrustningsmässiga förutsättningar som den privata specialistvården på klinik.

Det är inte heller Distriktsveterinärernas roll att bedriva denna vård.

Djurskyddslagen kräver inte avancerad veterinärvård – men kunderna gör det.

Djurskyddslagen fokuserar på att förbygga lidande och om lidande ändå uppstår kräver lagen att detta lindras. Om det inte går och lidandet är allvarligt så ska djuren enligt lagen avlivas.

Lagen anger inte hur snabbt ett djur ska ha veterinärvård och kräver inte heller att djur får avancerad veterinärvård. Detta gör dock ofta djurägare av ekonomiska eller emotionella skäl.

Vi är alla ansvariga för det goda djurskyddet.

På Jordbruksverket arbetar vi ständigt för ett gott djurskydd i Sverige. Djurskyddet är dock allas ansvar och det är viktigt att försäkringsbolag och de stora privata aktörerna inom djursjukvårdsbranschen tar sitt ansvar för detta och sina kunder.

Vad kan egentligen djurägarna förvänta sig att få för sin försäkringspremie och vill de stora djurklinikerna bara erbjuda vård i storstadsområden under de timmar på dygnet då intäkterna är störst?

Det räcker inte att djurägare och myndigheter står upp för djurskyddet, det behöver även branschföreträdare, privata aktörer inom veterinärområdet och försäkringsbolag göra.

Håkan Henrikson, chefsveterinär och näringslivschef Jordbruksverket
Helena Elofsson, djurskyddschef Jordbruksverket

Detta är ett debattinlägg – en personligt skriven text där skribenterna själva står för åsikterna.