Kajsa Kettil: ”Så får vi företagen att sponsra jämställt”

Året går mot sitt slut, och många idrottsföreningar har anledning att ta en titt på kontoutdraget, så även ridklubbar och ridskolor. Har plus och minus gått ihop? Finns det tillräckligt med pengar till både löner och stigande foderpriser? Kan medlemsavgifterna lämnas oförändrade eller måste de höjas? Så lyder några av de frågeställningar som ordförande, kassörer och föreståndare har att ta ställning till. Fler borde dock fundera över detta: Har föreningen fått tillräckligt mycket sponsorintäkter?

Talar vi ungdomshockey eller herrfotboll är svaret troligtvis ja. Vänder vi oss i stället till dans, konståkning eller ridning är det statistiskt sett mer tveksamt.

Enligt Centrum för idrottsforskning (CIF) går åtta av tio sponsorkronor till pojkar och män. Flickor och kvinnor får alltså hålla tillgodo med de två kronor som blir över.

Det är rent pinsamt att det ser ut så här i det som brukar kallas världens mest jämställda land. Men det är lyckligtvis fullt möjligt att rätta till den skeva fördelningen av resurser till tjej- kontra killidrott.

Ibland förs argumentet fram att pojkar idrottar i högre utsträckning än flickor. Det stämmer inte. Centrum för idrottsforskning presenterade i våras siffror som visar att skillnaden är marginell om man tar hänsyn till att tjejer mellan 7 och 20 år i större utsträckning än jämnåriga killar tränar i privat regi i stället för i klassiska föreningar. Forskningen visar även att det finns ett samband mellan utbud och utövande: ju fler aktiviteter en kommun erbjuder, desto mer idrottar ungdomarna. I förlängningen skulle det innebära att en ridskola eller ridklubb som får högre ekonomiskt stöd, kan hålla terminsavgifterna nere och medlemsantalet uppe.

Det bör i sammanhanget poängteras att få idrotter är helt könsstereotypa; givetvis finns det pojkar som rider och flickor som spelar hockey. Men det vore onödigt att låta undantagen styra bort diskussionen från de strukturella skillnader som trots allt är tydliga. Det är dessa skillnader som föreningar och företag tillsammans kan åtgärda.

En gemensam nämnare att utgå från är synen på idrottens betydelse för samhällsutvecklingen. Idrottande barn och ungdomar ägnar sig inte bara åt något de tycker om – samtidigt som de glider ut på isen eller sitter upp i sadeln lär de sig att kämpa, samarbeta, vinna och förlora. Det är färdigheter som formar starka medborgare, något som även gynnar näringslivet. Inte minst ridsporten har ju en tradition av att fostra starka tjejer, och vilken företagare vill inte stötta utvecklingen av kompetenta, blivande ledare?

På olika håll i landet ser vi nu ett något sent och yrvaket, men mycket välkommet, uppvaknande hos det privata näringslivet. Allt fler företag blir medvetna om det vettiga i att sponsra jämställt.

Något av en pionjär på området är företagaren Erik Svalander i Borås. Han tröttnade på mönstret att män gynnar andra män – i Borås var hans uppskattning att 90 procent av näringslivets sponsring gick till herridrotten – och tog därför initiativ till en satsning där ett stort antal företag nu stöttar idrottande flickor och kvinnor i samma utsträckning som pojkar och män.

Den goda viljan inom näringslivet är värd att ta vara på. Den klubbchef som är utrustad med övertygelse och goda argument har därför stora möjligheter att rida på den positiva trenden.

Några tips inför mötet med företagaren:

• Utgå från att hon eller han vill bidra till samhället.
• Berätta att 80 procent av sponsorpengarna till svensk idrott går till pojkar och män.
• Ta reda på hur det ser ut inom näringslivet i din kommun. Om det saknas satsningar för jämställd sponsring, lyft fram inspirerande initiativ på andra orter.
• Påminn om att ungdomar som kan hantera ett halvt ton häst ofta blir tydliga, framgångsrika företagsledare.
• Var inte blyg. Dina medlemmar är värda samma stöd och förutsättningar som sina bröder och killkompisar.

Det är egentligen inga konstigheter, utan något som stalltjejer länge har vetat: Vill man ha något gjort får man vara beredd att hugga i.

Gott nytt, jämställt år!
Kajsa Kettil

Kajsa Kettil är politisk redaktör på Jönköpings-Posten och mamma till tre hästintresserade döttrar. Hon är även författare till jämställdhetsromanen ”Lilla råtta”.

Texten är ett debattinlägg – en text där skribenten själv står för åsikterna.