Maträtter av häst

Varför just den maträtten kan man undra? För mig är spagetti och köttfärssås gott, tryggt och lite lagom tråkigt. Det är väldigt sällan man blir förvånad av just spagetti och köttfärssås, och ungefär så ser väl hästvardagen ut med. Det är trevligt, utan att för den sakens skull vara speciellt förvånande.

Ja, jag är jättehungrig och jag skall strax gå och laga just spagetti och köttfärssås! Innan dess så skall jag bara skriva färdigt det här pålägget, förlåt inlägget… Vi kan väl lika gärna fortsätta med mattemat eftersom jag ändå inte kan tänka på något annat än mat just nu.

Om nu hästvardagen är Spagetti och köttfärssås, vilken maträtt är då en dressyrtävling? Jag skulle säga att en dressyrtävling är som sparrissoppa. En ganska slätstruken anrättning som inte direkt kan klassas som husmanskost. En lite märkvärdig, jämn och intetsägande maträtt. En Grand prix är kanske lite mer än sparrissoppa? Vi får nog toppa anrättningen med några räkor för att nå upp till Grand prixnivå.

Hopptävlingar är ju mer folkliga än dressyrtävlingar och därför är hopptävlingar som tacos. Det är lättlagad fredagsmys, fast med en himla massa ingredienser. Eventuellt kan man hitta lite het tacosås någonstans där inne bland alla grönsakerna. Jag tror att jag avstår från alla målande beskrivningar av tacoskalet som ekipaget och grönsakerna som en hoppryttares utrustning.

Då återstår Fälttävlan i vår matresa. Jag vill påstå att fälttävlan är som smörgåsbordet på en Finlandsfärja. Det är en komplex anrättning med många olika rätter på samma gång. Ingen av rätterna är lika god som när den äts separat, och det blir lätt lite rörigt. Dessutom så vet man ju aldrig hur nära döden man egentligen är när man står och slevar upp halvljummen räksallad på sin tallrik.