Ulrika ”Ponnymamman” Fåhraeus: Oh my God, it´s Mark Todd!

Vi hade biljetter till inomhusfälttävlan. Saga vann dem i somras när hon kom tvåa i en enstjärnig klass. Och nu skulle det oerhörda ske att hon ÄNTLIGEN skulle få nya ridstövlar! Nu när tävlingsåret är slut. Men bättre sent än aldrig.

Vårt första möte med Friends Arena började en mörk eftermiddag.

15.40 Väntar med bilen vid Sagas skola, men hon kommer inte ut. Skickar sms för att skynda på henne. Några kompisar har tydligen ritat henne i ansiktet med tuschpennor och nu försöker hon tvätta bort det.

15.57 Saga kommer till sist, utan pennstreck i ansiktet men vår tidsplan har redan spruckit. Så istället för att åka kommunalt från Bromma som vi tänk tar vi bilen hela vägen.

16.15 Funderar febrilt på var vi ska ställa bilen. I all info står det att man absolut inte ska ta bilen och att man typ kan glömma att hitta parkeringsplats.

16. 35. Till vår oerhörda förvåning finns det parkering alldeles intill arenan. Vår rövare lyckas; parkering, check.

16. 37 Jag tänker att det här var lite för bra för att vara sant och att något obehagligt nog kommer hända bara för det.

16. 38. Vi tvingas jogga runt halva arenan på utsidan för att man inte får gå in i ”fel” entré. Det måste vara den som står på biljetten. Det blåser rakt igenom mina kläder.

17.00 Friends Arena är gigantiskt och väldigt… grått liksom. Men på ett trevligt sätt. Jag träffar en kollega för en liten pratstund och Saga går till mässan för att titta på ridstövlar.

17.25 Saga har hittat stövlar. De är fantastiskt fina och verkar vara av god kvalitet. Vi köper dem. Åh, lyckan! Nu ska Saga slippa rida i mina gamla stövlar! Budgeten räckte till en hjälm också som får gå för julklapp.

17.30 -18. Vi träffar ett par vänner. Vi borde äta men hittar ingen mat, det får bli popcorn och dricka.

18.00  Fälttälttävlan. Showen är grymt underhållande och startfältet imponerande. Det ser ut att vara sjukt svårt med de många svängarna. Taket lyfter nästan när Niklas Lindbäck vinner!

21.10 Mot bilen. Saga är på lite dåligt humör för vi har inte har ätit middag. Jag också, popcorn är ju inte riktigt mat, men vi hann ju inte.

21.12.  Psykbryt! Vi har glömt en liten taklampa på inne i bilen och den är urladdad och startar inte! Visste väl att det skulle hända nått skit bara för att vi fick en så bra parkeringsplats.

21.13. Jag ringer maken och ber honom komma med startkablar. Han blir inte så glad. Saga och jag fryser och vi börjar bråka av stress och hunger. Hon stormar iväg in på Friends igen.

21.14 Jag vill inte in på Friends igen utan tänker att lobbyn på Quality Hotel nog kan vara trevlig att vänta i. Där inne är Jens och Peder Fredricson, Malin Baryard och hennes man, Patrik Kittel och hans fru och en man som ser bekant ut. Hmm, hmm… Javisst ja, det är ju Edward Gal! Mannen som slog alla rekord med superstjärnanTotilas. Wow.

21.06 Min mobil kommer dö vilken minut som helst. Funderar på hur jag ska få Saga att komma till mig så vi inte helt tappar bort varann.

21.07 Skickar ett sms till Saga. ”Sitter i lobbyn på hotellet. Massor av kändisar här!”

21.08 Saga kommer.

21.20 Vi beställer varsin räkmacka (äntligen mat!). Det nya zeeländska fälttävlanslaget sitter där i sina vita ridbyxor. Under 20 år som journalist har man träffat ganska många kändisar och min policy är att låta dem vara ifred. Denna ädla princip förmedlar jag nu till min dotter. Inte titta på dem för mycket, inte störa. Visa respekt. Japp.

21.55 ca. Maken visar sig i lobbyn: vi är räddade!

21.58. Vi ska just gå när jag får syn på The Man. The Star. The Living Legend Mark Todd. Sju OS har mannen ridit. Han har två OS-guld och oräkneliga andra utmärkelser. Vi var på plats i Badminton hela familjen 2012 när han vann där för fjärde gången.

21.59 Jag beslutar mig för att göra ett undantag från min inte-störa-kändisar-policy. För chansen kommer nog inte igen. ”Toddy” står i lobbyn och verkar vänta på någon, så det är inte som att vi stör mitt i maten eller så. Saga och jag går fram och säger ”Sir, we admire You so much!”. Han är jättetrevlig. Vi växlar några ord och han önskar Saga lycka till med sin ridning.

22.00. Saga har gått från sur och hungrig tonåring till glädjestrålande dito, skönt. Vi fryser halvt ihjäl där vi kämpar med uppfällda motorhuvar men får igång biljäveln med startkablarna och åker hemåt.

Dagen efter var jag tillbaka till Friends med VIP-biljetter som jag fått. Saga kunde inte komma med då och var grymt avundsjuk på att jag skulle få sitta på VIP-läktaren. Jag fick gå med på rundtur i kulisserna och vi råkade passera just som de monterade de vita vingarna på Pegasus. Jag var förvånad över hur stort det var där bakom.

Nå, Saga hade nog blivit lite besviken på VIP-läktaren. Den var väldigt högt uppe och det var allmänt trångt. Inga kändisar som Saga hade tyckt var kul att se utan mest tanter och farbröder. Det som pågick nere på banan kändes långt bort.

Mitt intryck av Friends var att det var gigantiskt och lite konstigt, det kändes underligt att inte hela arenan användes. Man vill att ett evenemang helt ska fylla upp en plats, men Friends är ju för stort. Mer MAT hade gjort susen. Mässhallen var bättre, inte lika trång och jag blev inte lika trött som jag brukar bli i Globen, bättre luft kanske? SHIS kan behöva bli varma i kläderna, med tiden lyckas man säkert lösa ett och annat.

Ulrika ”Ponnymamman” Fåhraeus

PS Ponnymamman har nu en egen facebooksida, gå gärna in och gilla den om ni vill  😉