Perfekt symmetri hos hästen är inte självklart

I ett forskningsprojekt hos Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, undersöker forskarna förekomsten av rörelseasymmetrier hos hästar av olika ras, ålder och träningsnivå. Projektet pågår fortfarande och förväntas pågå under perioden 2022 – 2027. 

Projektet delas övergripande in i fyra delar. Det handlar om förekomst av rörelseasymmetrier hos unga rid- och travhästföl samt rörelseasymmetrier hos högpresterande hästar inom hoppning, dressyr och fälttävlan. Forskarna tittar även på förekomsten av rörelseasymmetrier hos islandshästar med eventuell koppling till pass och tölt. De vill även undersöka islandshästar med klinisk hälta och hur kompensationsmönstret kan se ut. 

För att veta om hästen har ont eller inte behöver vi lära oss att läsa av dem, menar forskarna. Precis som människor kan hästar röra sig asymmetriskt och börja halta om de har ont någonstans. Samtidigt finns det många hästar idag som rör sig med viss asymmetri utan att ryttaren sett tecken på smärta eller ovilja att röra sig.

Tar hjälp av avancerad teknik

För att öka förståelsen kring detta jobbar Ebba Zetterberg, forskare och utbildad veterinär, med en forskargrupp bestående av veterinärer och experter inom både ortopedi, biomekanik, anatomi och smärtbedömning. I projektet använder de sig av tekniska hjälpmedel, såsom objektiv rörelseanalys, där man med avancerad teknik kan upptäcka avvikelser i hästens rörelsemönster på ett mer detaljerat sätt än via människans eget öga. 

Medfött eller inte?

Forskarlaget ville ta reda på om asymmetrier i rörelsemönster kan vara medfött och därmed tillhöra individens normala rörelsemönster. De åkte därför ut till flera gårdar i Sverige för att mäta varmblodiga travhästar och SWB-hästar. Resultatet blev att 45 procent av SWB-fölen samt 80 procent av travarfölen som deltog i undersökningen rörde sig asymmetriskt.

Forskarna tror dock inte att asymmetrierna enbart är medfödda. När vuxna hästar av dessa hästraser har mätts i tidigare undersökningar förekommer rörelseasymmetrier hos cirka 70 procent av SWB-hästarna och cirka 80 procent av travhästarna.

– Det innebär alltså att det hos travhästar skulle kunna finnas en tydlig genetisk påverkan, säger Ebba Zetterberg i ett uttalande från SLU. 

– Men när det kommer till SWB-hästarna är det fler vuxna hästar som rör sig asymmetriskt, än vad det är föl, vilket väcker frågan: Vad är det som orsakar den ökade andelen asymmetrier som vuxna, om inte genetik? Finns det en träningseffekt, där sättet hästen tränas påverkar hur asymmetriska de är?

Asymmetri även hos tävlingshästar

Forskarna valde då att även undersöka asymmetrier hos tävlingshästar på hög nivå. Resultaten visade att 70 procent av de högpresterande tävlingshästarna rörde sig asymmetriskt och en tredjedel av hästarna till den grad som ses hos hästar som på klinik klassas som smärtorsakad hälta.

– Vad jag tänker utifrån de här resultaten är att det med större sannolikhet finns hästar i denna grupp som kan ha ont, och att förmågan att prestera inte nödvändigtvis utesluter att hästen har ont. Vi vet att hästar är väldigt duktiga på att dölja sin smärta, i och med att de är bytesdjur, säger Ebba Zetterberg till SLU och fortsätter:

– Och samtidigt måste alla vi som tar del av de här resultaten komma ihåg att vi bara mäter asymmetrier, vilket vi i dagsläget inte vet om det alltid är orsakat av smärta, eller om det kan finnas andra orsaker än de vi studerat hittills.

Läs mer om forskningen hos SLU här