Hoppfull framtidsduo

Abdel Said föddes i Egypten och fann tidigt kärleken till hästarna. Föräldrarna såg hans starka passion och redan som elvaåring fick Abdel chansen att utvecklas under Emile Hendrix vakande öga när familjen flyttade till Nederländerna. Fram till 18 års ålder lärde han sig grunderna i både ridning och att göra hästbusiness, detta medan han gjorde tävlingskarriär som ungdomsryttare med OS-ryttaren som coach och mentor.

Resan tog honom vidare till ett jobb som beridare hos tidigare världsmästaren och OS-guldmedaljören i lag, Jos Lansink. Någonstans här förstod Abdel att det fanns ett val att göra mellan att fortsätta rida för andra, eller bli sin egen lyckas smed. Han valde det senare.
– Jag insåg att jag inte hade någon egen bas om jag verkligen ville satsa, om jag fick sparken skulle jag hamna på gatan. Så jag började i liten skala med hjälp av nätverket jag hade fått längs vägen. Jag träffade många människor som jag gjorde affärer med och lärde mig under tiden, berättar Abdel.

Fann sin vapendragare mot toppen

Han slog sig ihop med den brittiske landslagsryttaren Samuel Hutton, som hade jobbat för Jan Tops. I Sam fann Abdel sin like och vapendragare på vägen mot toppen. Med samma stora drömmar och vilja att satsa allt för att vinna klättrade de unga männen mot nya höjder. De köpte, producerade och sålde hästar för glatta livet med målet att en dag lyckas i toppsporten. Snart nio år senare är de på väldigt god väg. Strategin är fortfarande densamma men på en helt annan nivå; både hästarna och ryttarna är mycket bättre.
– Förr kunde vi fråga oss själva: ”Hur ska jag överleva den här tävlingen med den här hästen?” Det var trevliga och snälla hästar, men kvaliteten har höjts väldigt mycket sedan dess. Det jag gillar med Sam är att han är en fajter och vi fick ändå en del goda resultat. Vi tog också många risker, men vi såg det inte som risker. Det var normalt, säger Abdel.

Själv fick han sitt genombrott när han vann världscupen i Verona efter att ha fått ett wildcard med Hope van Scherpen Donder år 2016. Helgen började dock inte på topp – duon hade ner fler bommar ”än när du slår en strike i bowling”.
– När jag gick världscupbanan tänkte jag bara på hur vi skulle överleva klassen, säger Abdel, som trots allt inte var nervös.
– Jag var väldigt avslappnad för jag tänkte att jag ändå inte hade någon chans. Men i den här sporten vet man aldrig och Hope hoppade helt otroligt. Det var en häst med ett stort hjärta och hon gjorde allt för mig. Sedan kom omhoppningen och då hade jag inte heller något att förlora utan gick in och körde ”full speed”, ler Abdel vid minnet.

Vinsten i Verona var en milstolpe

Efter det har Grand Prix-segrarna och mästerskapsbiljetterna kommit i takt med det allt bättre hästmaterialet, men vinsten i Verona var en milstolpe.
– Det var en stor seger som gav mig självförtroende. Den fick mig att tro på att jag verkligen kunde och att jag hörde hemma på den nivån. Men det jag är mest stolt över är att vi har lyckats hålla oss kvar på den här nivån i så många år. Givetvis försöker jag hela tiden flytta fram gränserna för vad som är möjligt och jag har massor med mål, men det är nog det största för mig, säger Abdel.

Det handlar inte om att ha många hästar och mycket personal, utan om att pusha oss själva så högt vi bara kan.

Han lyfter återigen fram Sam Hutton som en del av framgången.
– Jag kan berätta om många tillfällen när Sam har kallats in i sista minuten till det engelska laget för att gå in och göra jobbet. Tillsammans var vi ett litet stall, inte stort som Jan Tops och Stephex, men vi var alltid positiva. Det gjorde att vi drömde mycket, kanske inte alltid verklighetsförankrade drömmar, men jag tror fortfarande att det är vår största styrka. Nu har vi dessutom blandat upp det med lite svensk realism, säger Abdel.

Antonia flyttade till Belgien

Han vänder blicken mot Antonia Pettersson Häggström som efter två lärorika år som beridare på Grevlunda flyttade till Belgien för att börja jobba som ryttare hos Abdel för tre år sedan. Med sig i bagaget hade då 22-åriga Antonia flertalet EM, nationshoppningar, vinster i Falsterbo och Scandinavium samt SM-guld som young rider. Dessutom hade hon fått hoppa in som lagryttare i stället för en sjuk Peder Fredricson i Nations Cup i spanska Gijón. Något hon klarade av med den äran tillsammans med familjeuppfödningen Chickflick K, även om det totalt sett inte var Sveriges bästa dag.
– Jag presterar bättre när jag har press på mig. För många är det tvärtom, men för mig är det lättare att hitta fokus när någon säger att jag måste gå in och vara felfri, berättade Antonia efter insatsen som slutade med ett ynka nedslag i den maffiga 1,60-klassen.

Fakta

AS Sport Horses

• AS Sport Horses ligger i ett naturskyddat område i Herentals mellan Antwerpen och Bryssel.
• Här finns alla tänkbara faciliteter för att träna hästar med sikte på toppsporten.
• I stallet finns 35 boxar, varav några stycken hyrs av elever.
• Abdel Said äger ungefär 150 hästar, om man räknar med avelsbiten.
• Aveln är utlokaliserad, liksom ett flertal hästar som rids av andra ryttare.
• Fem hästar finns hos Cajsa Soberon i Sverige.

Sålda topphästar

• Agana van het Gerendal Z (ZANG hingst f-11 e Aganix du Seigneur-Topas)
  Vann nyligen världscupen med Lillie Keenan.
• Good Luck (BWP hingst f-06 e Canturo-Furioso II)
  Vann guld i lag och brons individuellt med Cian O’Connor vid EM i Göteborg.
• Jumpy van de Hermitage (BWP val f-09 e Toulon-Darco)
  Framgångsrik med U25-ryttare i USA.
• California (KWPN sto f-07 e L’Esprit-Libero H)
  Stora framgångar med Edwina Tops-Alexander.
• Alanine de Vains (SF sto f-10 e Allegreto-Adelfos)
  Framgångsrik med young rider i USA.

”Abdel är en toppenkille” sa Peder Fredricson när hon förhörde sig om att flytta till AS Sport Horses och toppanläggningen i Herentals utanför Antwerpen. Och att komma in som tredjeryttare i den sammansvetsade duon Sam och Abdel gick smidigare än förväntat.
– Sam är otroligt lättsam och det kändes väldigt enkelt. Vi kom väldigt bra överens alla tre. Även om det var svårt att förstå Sams brittiska engelska i början, skrattar Antonia.

Passade in i systemet

Hennes ridning stämde väl överens med Abdels system.
– Antonia är en ryttare med naturlig talang och mycket känsla. Jag kände att hon var bra för både hästarna och affärerna. Det är alltid mer kommersiellt med en yngre ryttare som rider lite lättare än vad en stor man kanske gör. Jag gillar inte forcerad ridning och hon rider inte forcerat, säger Abdel om första intrycket av Antonia.
– Hästarna vi har i stallet är ett utvalt gäng som vi lägger mycket tid på, medan vi skickar andra till olika ryttare. Jag har åtta, nio hästar på min lista, vilket känns väldigt lagom. Då kan jag verkligen fokusera på att göra ett bra jobb, säger Antonia.

Jag kände att hon var bra för både hästarna och affärerna.

Det har hänt mycket sedan hon trädde in i teamet. Abdel har radat upp femstjärniga framgångar och både han och Sam har värvats till Global Champions Tour. Abdel red OS i Tokyo för Egypten, men efter att ha tröttnat på det politiska landslagsspelet i hemlandet har han ändrat tävlingsflagg till Belgien. Med en stark hästkvartett satsar han nu mot att rida OS i Paris 2024 som belgare.

Antonia har i sin tur tagit ett kliv in i det svenska seniorlandslaget tillsammans med Chaccatara. Efter att ha varit med och tagit en tredjeplats med det svenska laget i säsongspremiären av Longines EEF Nations Cup i våras såldes dock stoet och Antonia halkade ur landslaget. Nu har hon flera lovande hästar på gång, där främst 8-åriga Etoile de la Roche sticker ut som potentiell landslagshäst.

”A perfect match”

Hästaffärerna blomstrar, avelsprogrammet börjar ge resultat och teamet i stallet består till stor del av hårt arbetande svenskar. Det senare tack vare Antonia som har rekryterat svenska hästskötare och Grevlundas tidigare klippa Malin Henlöv som stallchef. Abdel och Antonia har också blivit ett par som satsar tillsammans i dubbel bemärkelse. ”A perfect match” enligt Sam Hutton.
– De trivs väldigt bra ihop och de får varandra att skratta, säger britten.

Tankarna går till Marlon Modolo Zanotelli och Angelica Augustsson Zanotelli.
– Det är skillnad för mig, de började tillsammans. Jag har hoppat in mitt i Abdels hästliv och har fått hitta min egen plats. Men det har gått bra och är väldigt kul. Jag tror också att vi kan göra det bättre och bättre om man ser till hur Lisen och Peder har byggt upp Grevlunda. Det finns en stor tanke bakom deras upplägg och att få göra en resa med Abdel och verksamheten här känns väldigt spännande, säger Antonia.

Jag tror att Bonne Amie är en lifechanger.

Kärnan handlar fortsatt om att hitta bra hästar som kan förädlas och säljas för att köpa ännu bättre hästar och göra samma sak, ända tills det finns möjlighet att behålla några mästerskapsämnen.
– Målet är att även jag och Sam ska ha så bra hästar som möjligt, för att kunna rida i landslaget. Men det tar förstås lite tid. Abdel har haft företaget länge men det är ändå ganska ungt. När han startade hade han absolut ingenting och med tanke på det har han kommit väldigt långt. Jag tror att de kommande fem åren kommer att innebära ett stort kliv uppåt för oss alla, säger Antonia.

Möts under varsin flagg

Det är inte helt omöjligt att Abdel, Sam och Antonia i framtiden möts under varsin flagg i ett stort mästerskap. Åtminstone inte om de får drömma stort.
– Då blir det ingen bangång tillsammans – och jag kommer säga att det är fem språng när det är sex, säger Abdel med ett hjärtligt skratt.

Flaskhalsen är just att få tag på bra hästar. Det är fler än någonsin om buden och priserna har skjutit i höjden. Även de yngre hästarna blir allt dyrare.
– Vi försöker ständigt hitta så bra hästar som möjligt, men det är svårt. Jag har haft flera som jag har trott är nästa mästerskapshäst, men så tar du med dem på tävling och blir besviken. Att hitta de riktiga guldkornen är extremt svårt eftersom alla letar och det är en sådan hausse, säger Antonia.

Abdel har köpt flera svenska hästar, varav två stycken av Lisen Bratt Fredricson, två i Falsterbo och två som är uppfödda av Jessica Lindahl på Tjörn. Han gillar att handla i Sverige, även om det inte alltid är så enkelt att komma till avslut.
– Många är väldigt känslomässiga kring sina hästar, vilket gör det svårt att sätta ett rättvisande pris. Ofta är hästarna inte heller till salu när man frågar. Men svenskarna är väldigt trevliga och tar mycket väl hand om sina hästar, säger Abdel.
– Jag har också märkt att hästarna är välridna i Sverige. Ibland när du provar en häst som du har sett hoppa 1,40 i Belgien, kan du knappt styra den runt en bana om du inte är väldigt skicklig. 

Viktigast med intelligens

Abdel vet precis vad han söker för egen del.
– För mig är intelligens nummer ett, och att hästen har ett bra avstamp. Den ska också kännas sund i kroppen när den hoppar. Det spelar ingen roll om hästen har en felfri röntgen – om du inte känner det när du sitter på är det inte intressant. Jag går på min känsla.
– Om människorna som säljer är ärliga kring hästens historia, då köper jag om känslan och priset är rätt. Att köpa från rätt människor är nästan viktigare än provridningen. Då kan du köpa hästar osedda, vilket jag har gjort flera gånger, berättar Abdel.

Förhoppningen är att några guldkorn även ska ploppa ut från avelsprogrammet, som kom till som en lösning på svårigheterna att hitta bra hästmaterial. Det började i liten skala med att några av Abdels gamla tävlingsston fick gå in i avelsboxen. I dag föds det upp till 15 föl om året och flera av de äldsta avkommorna har visat stor potential.

Jag älskar bandet du får med hästen och känslan när du känner att den gör allt för dig.

Hingstmässigt går Abdel på hingstar som han själv har sett ger riktigt bra hopphästar, där statistiken också talar sitt tydliga språk. ”Trendiga” hingstar undviker han, om de inte har visat något speciellt. Cumano, som bland annat reds av Jos Lansink, är en av hingstarna som Abdel pratar sig varm för.
– Om du tittar på hur många som har gått på hög nivå sett till hur många avkommor han har, då ser du hur bra han är. Utan att nämna några namn eller kliva på någons tår finns det hingstar som har avlat fram hela Belgien och halva Holland, men gett väldigt få sporthästar.

Tittar mycket på mödernelinjen

Mödernelinjen är också väldigt viktig för Abdel. I stallet står det två mycket lovande unga hingstar med Abdels tidigare 1,60-sto Gigi van het Daalhof, efter Kashmir van Schuttershof, som mor. Det är den 5-årige Cumano-sonen C-Jay Z och 5-årige Azur Z efter Asca Z.
– Bägge hoppar exceptionellt bra och i den yngre generationen finns det flera stycken som verkligen sticker ut i löshoppningen. Det är ingen tillfällighet, säger Abdel.
– På senare tid har vi även köpt föl och embryon från bra mödernelinjer, för att få in lite friskt blod och inte bli hemmablinda. Om vi har köpt ett ungt sto från en exceptionell mödernelinje tar vi också föl, så att vi har något kvar om den säljs.

Att hitta de riktiga guldkornen är extremt svårt.

Tidigare har Abdel varit tvungen att sälja sina topphästar så fort de har börjat glänsa på banan – nu är läget annorlunda. Han äger själv Arpege du Ru, Bandit Savoie, Goldenstar och Bonne Amie som är stjärntruppen han tänker matcha mot OS i Paris 2024, eventuellt med ett EM på vägen.
– Alla fyra är väldigt skarpa med mycket blod. Det starkaste bandet har jag med Arpege, eftersom jag har haft henne längst. Störst potential har ”Bonnie”. Om vi har lite tur med allt runt omkring tror jag att hon kommer bli en berömd häst, säger Abdel.

”Mest kompletta häst jag någonsin har ridit”

Går drömmen i uppfyllelse är det Antonia som får hittelönen. Hon upptäckte Bonne Amie på Clipmyhorse, där det känsliga stoet hoppades av en ung kille.
– Hon såg ut att ha mycket scope, men frågan var om hon var för komplicerad. Hon var lite stoig och kickade en del, berättar Antonia.
– Sam och jag var skeptiska men Antonia gav sig inte. Hon trodde att det var en riktigt bra häst och pushade oss att prova. Det är stort med tanke på att jag tror att Bonne Amie är en lifechanger, säger Abdel, som sedan dess har fått flera kvitton på stoets kapacitet.
– Jag hoppas mycket på henne, hon är nog den mest kompletta häst jag någonsin har ridit.

Fakta

Abdel och Antonia

Abdel Said

• Ålder: 33 år.
• Familj: Mamma, halvbror, halvsyster och sambon Antonia.
• Bästa hästar: Arpege du Ru (SF sto f-10 e Apache d’Adriers-Quat’sous), Goldenstar (KWPN sto f-11 e Bacardi VDL-Ipsylon B), Bandit Savoie (SF val f-11 e Qlassic Bois Margot-Alcamera) och Bonne Amie (ESHB sto f-13 e A Big Boy-Landfriese I).
• Lovande hästar på tillväxt: Clown of Picobello Z (ZANG val f-14 e Cardento-Orlando), Etincelle d’Ellipse (SF sto f-14 e Apache d’Adriers-Galoubet A) och Obama van Ostaayen (BWP val f-14 e Etoulon VDL-Chacco-Blue).
• Starkaste hästminnet: Världscupsegern i Verona.
• Ogillar: Människor som är elaka mot djur.
• Saknar med Egypten: Vädret.
• Tittar på: Jag älskar dokumentärer om framgångsrika sportmänniskor. 
• Tre saker på min bucketlist: Vinna Rolex Grand Slam, vinna en OS-medalj och besöka Australien.
• Oanad talang: Bra på snowboard.
• Drömmer om: Att vara nummer ett i världen.

Abdel om …

•  … att rida för Belgien:
  Jag är supertaggad. Belgarna rider på en mycket hög nivå och jag ser fram emot att pusha mig själv för att få vara en del av ett så pass professionellt landslag. Jag har aldrig tidigare varit med om att sporten är viktigare än det politiska spelet.
• … att tävla i diktaturer:
  Om världscupfinalen eller GCT-finalen hålls i Saudiarabien är det mitt jobb som ryttare att åka dit. Både för att jag rider serierna och för att jag har ett ekonomiskt ansvar för min verksamhet. Frågan borde rimligen ställas till serieanordnaren i stället, inte till ryttarna.
• … världscupen kontra GCT:
  Lite av allt är bra, tycker jag. Varför behöver det vara ”one way or the highway”? Världscupen har sin plats, Nations Cup har sin plats och GCT har sin plats. Vissa saker kan göras bättre men det är en sund konkurrens. GCT har fört med sig mycket bra för sporten och hästnäringen. Det kostar mycket att driva runt det vi gör.
• … aveln:
  På senare tid har vi även köpt föl och embryon från bra mödernelinjer, för att få in lite friskt blod och inte bli hemmablinda. Om vi har köpt ett ungt sto från en exceptionell mödernelinje tar vi också föl, så att vi har något kvar om den säljs.
• … höga hästpriser:
  Uppsidan är att du också säljer för större pengar. Men det blir inflation när du köper dyrare och säljer dyrare. Det gör att risken blir väldigt hög, speciellt som vi gärna vill behålla hästarna några år innan vi säljer.

Antonia Pettersson Häggström

• Ålder: 25 år.
• Familj: Mamma, pappa, lillasyster Axelina, 22 år, lillebror Alwin, 16 år, och Abdel.
• Bästa hästar: Etoile de la Roche (SF sto f-14 e Qlassic Bois Margot-Veneur d’Etenclin) och Komme Vous (KWPN sto f-15 e Comme il Faut-Vigo d’Arsouilles).
• Lovande hästar på tillväxt: Charly Hebdo SDW Z (ZANG hingst f-16 e Comme il Faut-Der Senaat), Qartoon van de Plataan (BWP val f-16 e Emerald van’t Ruytershof), Chiko K (SWB val f-15 e Balou du Rouet-Iowa) och Azur Z (ZANG hingst f-17 e Asca Z-Kashmir van Schuttershof).
• Mål 2023: Hoppa nationshoppningar, utveckla vidare de yngre hästarna och mitt och Axelinas företag som i år hade det bästa resultatet någonsin försäljningsmässigt.
• Starkaste hästminnet: När jag tog YRSM-guld med vår egen uppfödning Chickflick K som då bara var åtta år. Chiko K är Chickflicks systerson.
• Klarar mig inte utan: Jag hade haft svårt att uppskatta livet utan hästar.
• Saknar med Sverige: Mataffärerna, det går inte att jämföra.
• Lyssnar på: Jag älskar poddar, särskilt om psykologi. Favoriten är Dumma människor, men jag gillar även Framgångspodden, Relationspodden och Avsuttet med Elsa och Johanna.
• Tre saker på min bucketlist: Sälja några riktigt dyra hästar, rida minst ett seniormästerskap och starta ett företag till.
• Oanad talang: Kan äta orimligt mycket sötsaker.
• Drömmer om: Att en dag komma i kontakt med en hästägare som tillsammans med mig vill göra en långsiktig satsning mot mästerskap.

Antonia om …

• … hästletandet:
  Jag sitter varje kväll och tittar på tävlingar och filmklipp på hästar. Jag tittar mycket i Sverige, här nere är det redan många som ”scoutar”. Och jag följer hästar som säljs för att se vad det blir av dem. Jag kan också titta tillbaka på gamla filmklipp på bra hästar. Allt det lär man sig mycket av.
• … samarbetet med Axelina:
  Vi föder upp i liten skala och köper även in någon 2- och 3-åring. Axelina utvecklar och ger hästarna en bra grund, och när de är redo att vara på större tävlingar kommer de ner till mig i Belgien. Under min tid här nere har vi tagit ner fyra och sålt tre av dem. Tanken är att fylla på så att jag hela tiden har två som är mina egna.
• … att äga hästar ihop:
  Vi äger tre hästar till 25 procent med Abdel. Vi sålde också en väldigt bra i Florida som även Sam var delägare i. Det är en helt annan marknad där och det har gjort att vi har kunnat investera i lite fler hästar. Planen är att vi ska sälja några per år och investera i bättre och bättre hästar.
• … businessbiten:
  Det är klart att jag fick upp ögonen för det hos Lisen och Peder men nu ser jag det med helt andra ögon. När jag var yngre och någon frågade på Chickflick blev jag nästan förolämpad. I dag ser jag att det är hästaffärerna vi lever på. Abdel älskar att köpa och sälja hästar, det driver honom nästan lika mycket som att vara ryttare.
• … inspirationskällan Sam:
  Sam kan gå in på banan och rida vilken häst som helst, han behöver inte ens ha suttit på den innan. Han har ridit så många olika hästar i stora klasser. Jag har inte pushat mig själv att göra det så mycket. Jag har ridit många yngre hästar, där jag har kunnat ta tid på mig. Och så hade jag Chickflick som jag kände väldigt väl. Jag har aldrig kastats in i elden, där jag bara har fått hoppa upp på en okänd häst och hoppa en bana felfritt. Sam har haft den pressen många gånger och han fixar det utan problem.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 21/2022.