Ridskolan som färgas av nytt tänk

Färgglada lappar, rykthinkar och utrustning fyller hela stallet. Det är eftermiddag och dagens första gäng elever kommer nyfiket in i stallet för att kolla vilken häst de ska rida idag.

Det är här Maria Falck driver ridskolan Björkviks ponnyridskola. Hon har riktat in sig på att ha en ridskola med ett särskilt pedagogiskt tänk. Här utbildas eleverna efter Marias egen modell som syftar på att använda liknande pedagogik som används i skolan.
– Jag tänker att ridläraryrket ska vara som ett läraryrke. Då kan man jättemycket om sitt ämne men man kan också undervisningen kring det. Och att man förstår att nu möter jag den här eleven, var någonstans ska jag lägga mig för att just den ska förstå, förklarar Maria Falck.

Färgkodad undervisning

Hon har utformat ett system där färger utgör grunden i verksamheten. Alla hästar har en egen färg och har då samma färg på allt som har med den att göra. Exempelvis på sin rykthink, utrustning och i listan där eleverna ser vilken häst de ska rida. Tanken med systemet är att inkludera och göra det enkelt för alla, men det är framförallt hjälpsamt för personer med NPF-diagnoser. Det gör att många elever med diagnoser inte känner av sina svårigheter på samma sätt.
– Tänk att få komma till en ridskola och inte ha det här epitetet att du har den här diagnosen utan att komma och bara vara en ridelev. Just den känslan att få tillhöra.

Ridhuset är också fyllt av färger. Här är koner i olika färger det som utgör basen i undervisningen. Varje vecka har de veckans övning. Det innebär att alla elever rider samma typ av övning men i olika svårighetsgrad. För att markera ut vilka vägar de ska rida används olika färger på konerna för de olika övningarna. Det gör det tydligt för eleverna att veta hur de ska rida.

Nytänk födde verksamheten

Filosofin de arbetar med idag började med att Maria Falck som liten inte kände sig bekväm i ridskolemiljön. Det gjorde att hon själv som vuxen ridlärare kände att hon behövde hitta ett system som inkluderade olika typer av individer. Hennes modell har vuxit fram i takt med att hon själv har studerat pedagogik. Idag har hon nästan 450 högskolepoäng i pedagogiskt arbete och är utbildad gymnasielärare. Hon ser själv att det har varit till stor nytta för ridskolan.
– Jag hade inte klarat det med bara min ridlärarutbildning. Jag har jättemycket hjälp av mina studier.

Idag består verksamheten av 20 ponnyer och ungefär 200 elever. Många elever med NPF-diagnoser söker sig hit och grupperna är blandade med barn både med och utan diagnoser. Det är något som Maria tycker är viktigt.
– Tanken är att vi lär oss av de olikheter vi möter.

Handplockade hästar

Maria har tagit med sin filosofi i allt kring ridskolan, också när det gäller valet hästar.
– Den här modellen är skapad för att människor ska känna sig inkluderade men hästarna mår väldigt bra i det också. Vi hamnar aldrig i det här att hästar måste vara på ett särskilt sätt för att vara bra. Vi har medvetet valt att ha olika storlekar, former och temperament. För hela vår filosofi är att olikheter berikar.

Hon vill samtidigt påpeka att det här är en modell som passar alla oavsett ålder eller diagnos och hoppas att fler vill ta efter.
– Det här är bra för alla! Även om man inte har de här specifika uttalade diagnostiserade behoven så nog tusan mår man bra av att se lite färger i livet, avslutar Maria Falck skrattandes.