Ridsport Play: ”Målet är att fortsätta tävla för mitt land”

Anastasia Bondarieva har ridit sedan hon var liten och sågs tidigt som en talang i sadeln. Våren 2016 delades ett klipp flitigt i sociala medier, där en liten flicka mycket elegant lotsar en gigantisk häst i en ungdoms-Grand Prix över 1,35-hinder. Flickan i klippet var då 12-åriga Anastasia, liten för sin ålder, på gentlemannen Tigrano som var nära 1,80 hög. Samma år slutade ekipaget sjua i EM för children och i en intervju berättade Anastasia att hon en dag vill representera sitt land, Ukraina, vid de olympiska spelen.

Med flera mästerskap och internationella framgångar i ryggen är hon sex år senare en liten bit på väg mot sitt högtflygande mål. Med basen i Belgien har hon sedan andra veckan i februari tävlat upp till 1,50 på touren i portugisiska Vilamoura, och det var också här som hon befann sig när Ryssland attackerade Ukraina torsdagen den 24 februari.

– Från klockan fyra på morgonen för tio dagar sedan sattes livet på paus för alla ukrainare. Allt är väldigt skrämmande och man darrar av rädsla varje gång det kommer en notis på mobilen, säger Anastasia till Ridsport.

– Det går inte att förklara hur det känns och vi förväntar oss inte heller att världen ska förstå, allt vi önskar är medkänsla och stöd för att stoppa den ryska invasionen, fortsätter hon.

Hennes hjärta blöder för alla som är på flykt, och för de landsmän som befinner sig i hemlandet som just nu slås i spillror. Som söker skydd fastän det snart inte finns något skydd och som skadas och dör. Anastasias far och andra nära och kära är kvar i Ukraina medan hennes mor och syster är med henne i Vilamoura. Att människoliv går först är ofrånkomligt, menar hon. Samtidigt är det också många hästar och andra djur som lider i krigsmisären.
– De första dagarna kände jag mig maktlös, det kändes inte som att jag kunde göra någonting.

Våndan förbyttes dock snart i kämpaglöd.
– Jag insåg att jag har turen att inte vara i fysisk fara, och att jag istället har förmånen att kunna hjälpa, säger Anastasia.

Lyssna på vad hon har att säga i filmklippen här under – och läs mer längre ner.


På mindre än en veckas tid har Anastasia alltså skapat hjälpinitiativet Little & Large Foundation, som i samarbete med bland andra Ukrainan Equestrian Federation Charity Foundation försöker hjälpa hästar och andra djur som lider i krigets Ukraina.

Via hennes eget nätverk av ryttare och hästmänniskor i olika länder och genom kontakter med stall och ridanläggningar i Ukraina koordinerar hon nu hjälpinsatser för att bland annat få in foder och strömedel. Ett av de senaste bidragen är ett ton hästfoder från Norge.

Anastasia hade stora förhoppningar inom ridsporten i Ukraina innan krigsutbrottet. Som hon säger i filmen ville hon genom genom det egna initiativet ”Young rider 2 Young rider” lyfta in det internationella perspektivet bland unga ryttare, med hopp om att på sikt bygga ett ukrainskt ungdomslandslag.

Hon ville stärka unga ryttare i Ukraina och ett steg på vägen var att bjuda in vännen och den svenska landslagsryttaren Janelle Larsson för att hålla en clinic på Dergachov Family Horse Club utanför Kiev i början av februari. Det blev en clinic med mycket fokus på grundridning och att hitta rytmen, ”för då kommer resten av sig själv” som Janelle säger i en liten filmsnutt i anslutning till clinicen.

Till sin hjälp med ungdomsprojektet, och nu även med Little & Large Foundation, har Anastasia entreprenören Evgenia Grigorieva, som bor i Kiev tillsammans med sin 15-åriga dotter Sasha. Innan kriget drev Evgenia ett företag som sålde skoluniformer, men idag är även skolorna i Ukraina mål för den ryska aggressionen.

Evgenia och hennes dotter köpte Anastasias häst Dutch Boy i höstas och valacken står på Dergachov, men det finns inga möjligheter att ta sig dit som situationen ser ut just nu.
– Det är alldeles för farligt med bomber som faller och fienden utanför dörren. Vi är väldigt oroliga och saknar verkligen vår häst, skriver Evgenia till Ridsport via sms.

Evgenia berättar att det finns 25 ridskolehästar och 40 privatägda hästar på ridklubben i dagsläget, och att de tas om hand om en liten skara personal. Hö finns att tillgå i cirka en månad, men sedan är det slut om det inte kommer in nytt.
– Det är tack vare att klubben har skördat sitt eget hö, men många andra stall har stora problem, skriver Evgenia vidare.

– Vi kan inte förändra situationen – allt vi kan göra är att vänta och hoppas. Alla andra i vårt hoppteam, förutom vi och en tjej till, har lämnat Ukraina, berättar Evgenia som rider tillsammans med sin dotter.

Vad är känslan just nu?
– Mina tankar är samma som för alla andra ukrainare – vi ger inte upp. Vi försvarar vårt land, vi bad inte om att bli ”räddade” av Ryssland. Vi är ett fritt och självständigt land och vi var lyckliga med det liv vi levde. Vi var lyckliga med att gå i skolan, driva våra företag och vara i stallet med hästarna.

– I sommar hade vi planerat att åka på en liten ”tour” i Europa med våra unga ryttare och deras hästar, så att de kunde få visa hur duktiga de har blivit. Vi hade stora planer. Nu lever vi istället i osäkerhet och är rädda på natten när vi tänker på våra liv och våra hästar, berättar Evgenia.

Länk till Little & Large Foundation.