Hästägartips
13 juni 20:00
Ridsportplus

Så gör du gården till en naturresurs

HästlivHästen länkar oss till naturen, men det innebär inte att vi med automatik faktiskt vårdar jorden på hästgården. Följ med till en gård där biologisk mångfald står i centrum.

Så gör du gården till en naturresurs
Vildrosor, blåklockor, lindblommor och kamomill… Kanske inte just de arterna men ack så vackert med blommor. Foto: Istock

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    I dag har vi fler hästar än mjölkkor i Sverige. På många håll på landsbygden har hästfolket tagit över de gårdar som tidigare var aktiva jordbruk. Med det följer ett ansvar att förvalta jorden, något vi kanske inte reflekterat över. Oftast är begreppet hästgård förknippat med upptrampade paddockar och nerbetade småhagar. Men detta går att förändra.

    I samband med en World Horse Welfare-konferens på temat ”Horses and the environment – friend or foe?” framkom att just hästen har stora möjlighet att bidra till miljöer som är gynnsamma för insekter, fåglar, örter och gräs. Det enda som krävs är att vi ändrar lite på invanda upplägg, utefter varje gårds förutsättningar.

    Fakta

    Hästar kan påverka ekosystemet

    I Sverige har det så kallade russprojektet, där tolv gotlandsruss gick på naturbete året runt, visat på hästars positiva inverkan på ekosystemet i ett öppet landskap. 

    Resultaten visar bland annat att artrikedomen bland gräs och örter har ökat och att rator och sandgropar där hästarna rullar sig blir biologiska ”hotspots” som gynnar gräshoppor, bin och fjärilar. 

    I Brösarpsprojektet, där livsbetingelserna för svenska varmblodiga unghästar i Brösarps backar kartlagts, framkommer att hästen i sin roll som naturvårdare får utlopp för sitt naturliga beteende. Ett win-win-koncept för hästvälfärd och natur.

    Gotlandsruss Sommaren 2021 Lojsta Hejde Flock Russ Föl Sto
    I ”russprojektet” visades hästars positiva påverkan på ekosystemet. Foto: Lottapictures

    Läs mer :
    Åretruntbete med gotlandsruss – gynnar biologisk mångfald och bevarar ängs- och hagmarker.
    Breeding for durability – equine monitoring at pasture using halter attached Hoofstep ® AI sensors. Hanna Sassner et al. ISES-konferensen 2022

    Expandera

    Förvandlade gården

    Från Jenny Rogers, verksamhetsledare vid Ash Rescue Centre i Devon, England, får vi flera tips. Hon berättar för Ridsport hur hon varit med om att förvandla en vanlig hästgård till en riktig naturoas.

    – Vi började 2016 med tio hästar, en lerig åker och en massa ogräs, säger Jenny Rogers. 

    – Vi tog över en gård som varit aktivt jordbruk och bara hade åkrar. Nu har vi 42 pensionerade hästar som går på marker med många sorters växter och en bäck som hästarna gärna vadar i. Dessutom har en rad nya djurarter flyttat hit: ugglor, bin och salamandrar. Eftersom betet har fått en bredare sammansättning med åren, behöver vi inte ge örttillskott till hästarna och de får i sig mineraler när de kan välja mellan många olika grässlag och örter.

    – Fåglarna gör samma nytta i parasitbekämpningen som växelbete med får, genom att de äter småkrypen som bildas i hästarnas gödsel. Vi har betydligt lägre parasitbörda hos våra hästar nu, det visar träckproven.

    Leråker Arc Img_6241
    Från ledåker… Foto: Jenny Rogers
    Blomsteräng Arc
    … till blomsteräng. Foto: Jenny Rogers

    Börja så här!

    Jenny pekar på fem åtgärder som den intresserade kan börja med.

    1. Låt gräset växa så att det blir ”hö på rot”. Spara vissa hagar eller stängsla av så att det går att vänta med att släppa hästarna tills gräset gått i blom, alternativt låt dem stripbeta det, så att en del av marken får stå och växa till sig. Byt hage när gräset är så lågt att du kan se hästens hovar. 

    2. Så blomblandningar i hörnen av hagarna och på andra lämplig områden. Skydda växterna tills de tagit sig, efter hand fröar de av sig till resten av hagen. 

    3. Plantera lähäckar (se text nedan).

    4. Ta vara på regnvattnet och gräv gärna en damm.

    5. Gör hela stallområdet ekovänligt med fågel- och fladdermusholkar, samla riset i rishäckar.

    Fakta

    110 kilo häst per hektar

    Betestrycket får inte vara för hårt. I stället för att ange ett visst antal hästar per hektar, är kroppsvikten ett bättre värde.

    I det framgångsrika svenska russprojektet låg den på 110 kilo per hektar.

    Många goda effekter

    Det som händer när gräset får växa sig högre mellan betesperioderna är att växterna göder jorden. De pumpar koldioxid och socker genom rotsystemet ner till jorden, vilket minskar växthuseffekten. Trampet från hästarnas hovar innebär att en del av växterna börjar ruttna och då tar maskarna över och omvandlar växtdelarna till mylla. Hovtramp ger även kala fläckar där frön kan slå rot och börja växa.

    I Sverige finns ett nyvaknat intresse för att ta tillvara hästhagarna som en natur-resurs och det anordnas webbinarier och fysiska föreläsningar av bland andra länsstyrelserna, hushållningssällskapen och SLU. Det finns flera inspelningar att ta del av i efterhand. På många håll finns även möjlighet till rådgivning hemma på gården.

    Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 9/2024.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 102 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar
    Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

    Ridsport digital

    99:- i månaden