SWB-valack till tysk OS-ryttare

Att Armani Code (SWB val f -17, e Comfortuna VDL u Sweet Cicely (SWB) e Cardento, uppf Anna-Lena Rylander & Jenny Lundin) skulle dra blickarna till sig när han gjorde sin internationella debut var kanske inte direkt överraskande för Wilma Fransson. Den 24-åriga hoppryttaren har under åren sagt nej på frågan om valacken är till salu till många stora namn.

– Jag har alltid trott på att det är en jättebra häst, men när vi var nere på Sunshine Tour i Spanien fattade jag nog hur bra han faktiskt är – dels hur han hoppade, det var det största han gått, men också efter hur stort intresset var för honom, berättar Wilma.

Vintertourerna i södra Europa är en gigantisk handelsplats för främst hopphästar, där många toppryttare världen över har folk på plats för att hålla ögonen öppna efter kommande stjärnor.

”Inte till salu”

För Wilma Fransson, som driver en egen mindre verksamhet på föräldrarnas gård i Jönköping där hon tränar, tävlar och säljer hästar, var årets resa till Sunshine Tour hennes första. Bland hästarna som fanns med är Armani Code, med stallnamnet Åke, den som väckt störst uppmärksamhet tidigare. Tanken var egentligen inte att sälja valacken, som under resan debuterade i 1,45-klass.

Men så tog tyska toppryttaren Janne Friederike Meyer-Zimmermann kontakt.
– Han var inte till salu, jag ville absolut inte sälja honom. Min plan var att ha kvar honom, men ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig, konstaterar Wilma.

44-åriga Janne Friederike Meyer-Zimmermann var med och tog guld med det tyska laget på VM i hoppning 2010, och red även OS i London 2012. De senaste åren har hon tagit sig upp på högsta nivå igen, och red bland annat världscupfinalen 2023. I år finns hon med i Tysklands spetstrupp med sin Messi van’t Ruytershof.

Hon är också en del av det kvinnliga team som sponsras av fransyskan Deborah Mayer – efter OS i Paris köpte Mayer Julien Epaillards lagbronshäst Dubai du Cedre och placerade stoet hos Janne Friederike.

Janne Friederike var den första spekulanten som fick sitta upp på Åke.
– Det var första gången jag sa ja till en provridning, jag har aldrig låtit någon prova honom tidigare. Hon testade honom i Spanien och det kändes bra direkt – hon red honom helt fantastiskt. De är dessutom väldigt familjära och har en bra hästhållning, det spelar stor roll. Jag kände att hon verkligen älskade hästen, hon sa det flera gånger och man märkte det på honom också.

Sen i starten

Som unghäst imponerade inte valacken nämnvärt – ”det snurrade lite mycket i huvudet på honom då” – men som sexåring började han blomma ut på hoppbanan och tog sig till Breeders. Då dök också de första spekulanterna upp.

– De första kunderna var från utlandet. Det har varit några här hemifrån också som varit intresserade, men mestadels är det utländska kunder som hört av sig. Det har varit ryttare på hög nivå, men jag har varit så inställd på att inte sälja honom.

En häst för det största

Wilma har flera hästar som tävlar på samma nivå, men i Åke såg hon något extra. Tanken var att valacken skulle bli hennes biljett till de högsta klasserna.

– Ja, men lite så. Det var ju mitt hopp liksom. Men jag förstår också att jag inte har möjlighet att rida de klasserna under den tiden Åke kommer kunna gå dem. Det ska bli väldigt kul att följa honom på det här sättet istället, och se hur bra han kan bli.

Wilma köpte Åke från uppfödarna när han var tre år, efter ett tips från sin tränare Helena Holm.
– Jag var inne på att jag ville köpa en treåring och utbilda själv. Då sa hon att det gick en i hennes hage som var till salu. Jag tittade på honom två gånger, när han löshoppades, men jag visste redan vid första visningen att jag skulle köpa honom.

Såld för miljonbelopp

För 80 000 kronor var affären i lås, en summa som nu flerdubblats vid försäljningen utomlands. Hon får inte prata pengar men säger att hon ”fått flera miljoner”.
– Jag är nöjd med affären, säger Wilma och skrattar.

Hon tror inte det finns några begränsningar när det gäller Åkes kapacitet.
– Inte med en sådan här toppryttare på ryggen. Då tror jag absolut att han kan gå hela vägen, det tror ju Janne Friederike också. Om jag tycker att han hoppade bra med mig, så var han ännu bättre med henne i sadeln.

Åke är inte den första hästen som Wilma själv tagit upp i klasserna, och försäljningen gav mersmak – även om den satt långt inne.
– Det är en superkul känsla att ha producerat en häst som nu får chansen hos en toppryttare, medger hon.

Tuff tid bakom sig

Försäljningsprocessen har pågått sedan Spanien-resan i mars – en tid då Wilma samtidigt försökt hålla hoppet uppe om en av sina andra hästar, Hasse. I förra veckan berättade Wilma för Ridsport om hur drömresan till Sunshine Tour förvandlades till en mardröm.

– Jag ska inte ljuga, det har varit riktigt tufft. Jag har brottats med hur jag skulle göra med en eventuell försäljning av en häst som betyder allt för mig, men också över det här med Hasse.

Det finns fortfarande hästkrafter kvar i stallet hos Wilma, som lever på sin hästverksamhet. Hon planerar nu att bege sig till Frankrike för en tränings- och tävlingssejour hos Alexander Zetterman under sommaren.

– Man får försöka lägga känslorna lite bakom sig och inse vilka möjligheter det ger med en sådan här försäljning. Har man inte de ekonomiska förutsättningarna själv så är ju det här den bistra sanningen – man måste sälja hästar för att kunna jobba vidare.

– Det är klart att det här öppnar många dörrar för mig. Men det känns också bra för hästens skull, det ska bli så himla kul att se honom med en sådan ryttare, avslutar Wilma.