Tryck även när du rider bettlöst

Bettlösa huvudlag verkar genom tryck mot nosryggen och har en lång historia. Det stora genomslaget anses ha kommit med de spanska conquistadorerna som på 1500-talet tog med bettlöst till USA. Bosal, sidepull och hackamore är några exempel på bettlösa alternativ som då växte fram. 

Det finns olika studier som gjorts på bettlösa alternativ. En som gjorts av välrenommerade forskare är den studie som presenterades vid ISES-konferensen 2017. Den visar en jämförelse mellan LG-bridle, sidepull, Dr Cook’s bitless bridle, bosal, repgrimma och ett traditionellt tvådelat tränsbett.

Studien utfördes på så sätt att tyglarna fästes vid en gjord, så att hästarna hade huvudet i fem till tio graders vinkel framför lodplanet. Tyglarna hade en kraftmätare fastsatt. Sedan lockades de 21 hästarna med foder, så att de sträckte sig framåt. Kraften i det tryck som uppstod över nosrygg och nacke mättes.

Sidepull gav hårdare tryck

Resultatet blev att hästarna sträckte sig framåt och därmed utsatte sig för tryck i lika hög grad med bettlösa alternativ som med tränsbettet. Enda undantaget var sidepull, som hästarna verkade mindre benägna att vilja gå emot, vilket tyder på att det orsakade ett hårdare tryck.

 I en annan studie reds fem hästar med tre olika former av utrustning: tränsbett med nosgrimma, sidepull eller bettlöst träns med korsade remmar under käken. Mätningar gjordes av vilket tryck som de olika alternativen åstadkom. 

Tryck på andra delar

Resultatet visar att när bettlösa alternativ används, sker trycket på andra delar av hästens huvud. Framför allt innebar sidepull ett betydligt högre tryck i nosremmen än övriga utföranden, förmodligen för att tyglarna fästs direkt i den remmen. Därigenom blir tygeltrycket koncentrerat till främre delen av nosplanet, i stället för att fördelas jämnare över huvudet. 

Detta innebär att även den som använder bettlösa alternativ bör växla mellan olika modeller, för att det inte ska uppstå långvarig punktbelastning.

Studierna heter:

• Horses’ voluntary acceptance of rein tension with various bitless bridles compared to a single-jointed snaffle bit. M Kubiak, A Vogt, H Sauter, JW Christensen, U König von Borstel.

• Noseband and poll pressures underneath bitted and bitless bridles and the effects on equine locomotion. Nina Robinson et al.

Fakta

Underkänt till nytt skydd förhästens mun 

Den som känner sig lite tveksam och undrande kring det nya så kallade skyddet för hästens mun har helt rätt enligt två veterinärer. 

Företaget Protec Equestrian har tagit fram en utrustning som enligt marknadsföringen ska förhindra smärta och skador orsakade av bettets tryck på laner och mjukvävnad vid bettanvändning. Så här säger hästodontologen Christine Levring om denna uppfinning:

– Jag instämmer helt och fullt med vad min kollega Sara Nyman skrivit om den. Användningen av den borde förbjudas!

Detta har veterinär Sara Nyman sagt:

”Protec Equestrian är ett tecken på en fullständig avsaknad av kunskap om hästmunnens anatomiska förutsättningar och dess naturliga reflexer, samt om nödvändigheten att alltid kommunicera med hästens mun via lätta signaler för att inte orsaka obehag, smärta och belastningsskador. 

Att i stället för bland annat en genomtänkt utbildning av hästen och människan, tro sig kunna lösa problemet med munskador genom att stoppa ytterligare ett främmande föremål i hästens mun, utöver bettet, är så galet. Ett föremål som dessutom tar plats och trots ett antal remmar inte kommer att ligga still och riskerar att skapa än mer obehag, friktion och punktbelastning i hästens mun. Dessutom finns risk för att den kan tuggas sönder och bli vass. 

Denna utrustning är ett bevis på en total brist på empati och förståelse för hästens förutsättningar. Förbjud användningen!”

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 21/2024.