Vi-får-saker-gjort-dag

Jag red fem hästar under förmiddagen och mådde prima ballerina uppe i sadeln. När jag var i Sverige fick jag en riktig egoboost då samtliga i stallet kunde se en stor utveckling i min ridning och SA det till mig (det är alldeles för ofta man ser folk göra något positivt utan att säga det, men shiiiit vad glad man blir när man får höra sånt)!

Här hemma så är man ju lite längre ner i näringskedjan, så det är inte allt för ofta man får feedback. Dessutom är de vana vid att se mig rida, medan gänget kring hemmatränaren (Åsa Nyström) ser med flera månaders mellanrum, eller mer.

Mamma filmade när jag red hennes häst och jag måste ju säga att jag själv blev överraskad. Min sits, inverkan, känsla – ja allt har blivit så mycket bättre tack vare den erfarenhet jag börjat casha in av alla olika hästar jag rider. Hipp hurra!

Jag är bra på annat också. Idag tyckte jag och Zane att en 8½ timmars arbetsdag var allt för mesigt så vi drog till med att jobba ifrån 7.00 till 21.45. Great! Det var dock mer eller mindre frivilligt. Vi insåg att vi hade mycket att göra uppe på lagret, då Simone helt förståligt inte hunnit med allt innan hon insåg att det var omöjligt.

Jag och Zane har tagit över och det var bara att sätta av en hel eftermiddag för att räkna, ordna beställningslista, vika ihop täcken i storleksordning, skriva upp namn, sortera i skåpen i sadelrummet etc. etc. Det ena ledde till det andra eftersom allt sitter ihop. Vi sorterande till exempel bort kontrakt på hästar som inte är här längre. Det var mer än halva mappen!

Vi har i alla fall fått en massa gjort och vi planerar en fortsättning imorgon. Work, work. Dock inte så ihållande för då kommer jag dö. Jag måste få gosa med Zalza och hinna med en joggingrunda om jag ska kunna hoppa ner ifrån mitt gråa moln snart. Det börjar bli allt för tråkigt att sitta däruppe.