Sverige
16 mars 09:00
Ridsportplus

90-årige mentorn Göran Casparssons ridråd håller ännu

JubilarTa hänsyn till hästens natur. Vänta ut hästen och känn in den innan du börjar ställa krav. Den filosofin har Göran Casparsson burit med sig ända sedan han började jobba professionellt med hästar på 1950-talet. Nu har denne nestor och mentor inom ridsporten fyllt 90 år.

90-årige mentorn Göran Casparssons ridråd håller ännu
Det har gått fem år sedan Göran Casparsson senast satt till häst. Foto: Privat

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Namnet klingar bekant för väldigt många, även om det gått ett tag sedan Göran Casparsson klev ut från rampljuset. Listan på hans insatser inom ridsporten är lång, men hans liv kunde ha tagit en helt annan riktning.
─ Jag gick Otte Skölds målarskola i slutet av 1940-talet och var inne på att bli konstnär, men jag hade också ett starkt intresse för ridsport, och tänkte att det kanske var lite säkrare ekonomiskt, berättar Göran Casparsson.
─ Dessutom fick jag uppmuntran av pappa.
Att Görans pappa Ernst gärna såg att sonen blev verksam inom ridsporten var inte helt oväntat, eftersom Ernst var med och tog lagguld för Sverige i fälttävlan vid OS i Stockholm 1912.

Strömsholm i civil kostym

Utbildningen fick Göran Casparsson på Strömsholm, där militären nyligen hade lämnat över till civil ridsport, och legendaren Hans Wikne.
─ Han förde milt och målmedvetet in mycket av de militära erfarenheterna in i den civila utbildningen, och även om det funnits en del olika synsätt genom åren, tycker jag att vi nu har en enhetlighet i både utbildningen och handhavande av häst.

Göran var 24 år gammal när fick sitt första jobb inom ridsporten, som instruktör på ridskolan i Värnamo.
─ Vi hade en lada på 11×30 meter där vi red och även hade tävlingar. Det var inte så lätt att bygga en varierad bana på de måtten, berättar Göran, som redan då började utveckla sin talang för banbygge.

Några år senare blev det Vetlanda och där kunde Göran kombinera ridlärarjobbet med att gå ”långa kursen” på Strömsholm 1960–61.

Gjorde intryck som hopplärare

Under 1960-talet var Göran Casparsson sedan ridhuschef hos Helsingborgs Fältrittklubb, där han var med och återstartade de stora Helsingborgstävlingarna 1966. Han tillbringade också en tid i Italien på ett utbildningsstipendium som tog honom till Italiens motsvarighet till Strömsholm, en ridsportanläggning nordost om Rom.

1969 kom han till Strömsholm där han blev hopplärare, och blev kvar till 1977, för att sedan flytta till Skåne och driva egen verksamhet.

Otaliga är de elever som ridit för och inspirerats av Göran Casparsson. Eva-Karin Oscarsson, Ingamay Bylund, Björne Carlsson, Peter Eriksson och Kyra Kyrklund är bara några av dessa.
Flera av dem hörde också av sig på 90-årsdagen i slutet av februari.

Kyra Kyrklund mejlade en födelsedagshälsning som Ridsport fått ta del av.

”Efter alla dessa år citerar jag fortfarande dig ofta och kommer ihåg så mycket jag lärde mig av dig på Strömsholm (1972-1974). Ridkonsten är verkligen ett hantverkaryrke som man bara lär sig från en generation till den nästa och du har en så otrolig stor del i hur jag utvecklades både som ryttare men också som tränare”, skrev hon.

─ Jag blev väldigt glad och rörd över de orden från Kyra, säger Göran.

Förespråkar bredd hos ryttare

Att han lämnat avtryck hos både dressyr- och hoppryttare är ingen tillfällighet. Göran Casparsson har alltid förespråkat vikten av en bred grundutbildning.
─ En dressyrryttare ska inte bara ägna sig åt dressyr utan också hoppa terräng, och hoppryttare behöver rida dressyr. Ulla Håkanson är ett strålande exempel på detta, eftersom hon både hoppat svår klass och tävlat internationell dressyr, dessutom med samma häst, Ajax.

─ Det är också viktigt för hästarna att få en bred grundutbildning, så att de inte mals ned av ett enformigt och själsdödande arbete.

De har etsat sig fast

Hästar som Göran Casparsson minns

Amos I e Overstolz xx u – Amonit, som jag red under långa kursen på Strömsholm. Det var en häst med ett stort hjärta, och vi vann den avslutande fälttävlan på kursen.

Lansad e Crown Point xx u Lynn ue Herzog, som ägdes av Ridfrämjandet och som jag tävlade i hoppning, tills han slog knäet i en bom och fick vila. Därefter tog Eva-Karin Oscarsson över honom och tävlade honom i dressyr med stor framgång. De vann bland annat SM i dressyr 1980.

Emirage e Emir – Juan, en liten oansenlig häst som jag hittade hos en före detta lantbrukare och som jag fick köpa, eftersom jag såg något hos den. Han hade Gaspariblod och vi tränade dressyr. Han var härlig att rida och hade lätt för samling. Jag sålde honom sedan och han hamnade hos dressyrryttaren Eva-Maria Pracht. Ekipaget var med och tog lagbrons för Kanade i OS i Seoul 1988.

Göran Casparsson själv har också levt som han lärt. 1961 tog han SM-silver i dressyr. Guldet gick till Gehnäll Persson.
─ Under samma tävlingar på Strömsholm vann jag också en tredagars fälttävlan med en annan häst, och kom dessutom trea i ett jaktlopp för remonter med en tredje häst. Några av momenten gick dessutom samma dag, minns Göran.

Dessutom har han flera placeringar i Grand Prix-hoppning samt segrar och placeringar i fälttävlan.

Samma linje sedan 1950-talet

För tio år sedan gav Göran Casparsson ut boken Casparssons ridråd, där han beskriver sin filosofi kring ridning och utbildning.
─ Jag har hållit samma linje hela tiden, och den kan sammanfattas med att visa hänsyn till hästen. Innan du börjar inverka, känn in hästen du sitter på och dess egenskaper, och ta hänsyn till hästens natur.
─ Det är till exempel naturligt för en häst att bli rädd, och bli då inte arg, utan verka för att få din häst att känna sig trygg med sin ryttare.
─ Det är också viktigt att inte ta för mycket på en gång, utan hellre vänta till nästa dag.

När du håller på med hästar kan det bli ödesdigert om du gör ett misstag på grund av slarv eller för att du inte tänkte efter.

Noggrannhet och eftertanke har också präglat Göran Casparsson som ryttare och banbyggare, där han byggt upp till internationell nivå.
─ Om du tävlar friidrott får du själv ta konsekvenserna om du gör ett misstag, men när du håller på med hästar kan det bli ödesdigert om du gör ett misstag på grund av slarv eller för att du inte tänkte efter.
─ Detsamma gäller vid banbyggnad. Där ska du inte av misstag försätta hästen i tråkiga situationer.

Casparsson G-airosto1
Banbyggare Harri Airosto, tekniske delegaten Göran Casparsson och Björn Carlsson vid inomhus-SM i hoppning 2004. Foto: Roland Thunholm

Saknar terränghoppning

Det har gått fem år sedan Göran Casparsson senast satt till häst.
─ Jag saknar det väldigt mycket, särskilt att hoppa hinder i terrängen, och det var nog tio år sedan jag gjorde senast.
─ Jag saknar också detta att meddela sig med hästen, kommunikationen med hästen och att få utvecklas tillsammans med hästen.

Jag tror att jag hade en bra förmåga att utveckla ryttarkänslan hos ryttaren, och att hjälpa dem använda hästens känslighet till att utveckla hästens ridbarhet.

När Göran Casparsson ombeds formulera vad han gjort bra som tränare och ridlärare svarar han:
─ Jag tror att jag hade en bra förmåga att utveckla ryttarkänslan hos ryttaren, och att hjälpa dem använda hästens känslighet till att utveckla hästens ridbarhet.

Numera är det hundpromenader och gårdssysslor hemma i Förslöv som fyller vardagen för Göran Casparsson. Samt konsten. Nu målar han konstverk i olja, ofta djur, på små betongplattor.
─ Men jag tror att jag valde rätt, och jag är glad att jag inte valde konstnärsvägen som livsinriktning.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden