Sverige
19 december 2020 17:35
Ridsportplus

Forskare på jakt efter den perfekta ridundervisningen

HästforskningVad är det egentligen som händer mellan ridlärare, elev och häst under en ridlektion, och hur kan samspelet mellan dessa tre bli bättre? Det är vad ett nytt forskningsprojekt vill ta reda på. −  Vi vill leta efter nycklar till ännu bättre kommunikation, säger Susanne Lundesjö Kvart som deltar i projektet.

Forskare på jakt efter den perfekta ridundervisningen
Susanne Lundesjö Kvart är en av forskarna som vill hitta nycklar till god ridundervisning. Foto: Carin Wrange/SLU

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Ridläraren ser något från marken, som leder till en viss instruktion. Men vad uppfattar eleven att ridläraren säger, och vad gör ryttaren efter instruktionen? Och hur upplever ryttaren situationen från hästryggen, och inte minst viktigt, hur reagerar hästen?

Med andra ord: Själva hemligheten bakom god ridundervisning. Det är vad forskningsprojektet ”Ryttarkänsla i praktiken – hur man undervisar ryttare” går ut på.

Ridlärarens insats blir mätbar

Det handlar om att bryta ner undervisningen i dess olika beståndsdelar och studera den, både genom mätningar och genom att dokumentera upplevelsen hos de inblandade.

En av forskarna är Susanne Lundesjö Kvart, ridlärare i grunden som nu undervisar i pedagogik på SLU:s hippologutbildning. I våras disputerade hon med doktorsavhandlingen ”Konsten att undervisa ryttare: En studie om ridlärares pedagogiska praktik”.

− Där filmade och intervjuade jag ridlärare och deras undervisning. Nu vill vi kombinera den kunskapen med de mätningar som bland annat Anna Byström och Maria Terese Engell gör, där de samlar data om hästens och ryttarens rörelse.

Ridsport, Årets Ridlärare
För första gången ska elevens och ridlärarens kommunikation studeras samtidigt som en biomekanisk mätning görs av hästens och ryttarens rörelser. Arkivbild: Roland Thunholm

− Vi vill utforska moment där ridläraren ger en instruktion till eleven och se vad instruktionen får för effekt, på eleven och på hästen, säger Susanne Lundesjö Kvart.

Kan mäta både förståelse och effekt

Susanne tar en galoppfattning som exempel. Om ridläraren säger till eleven att sitta tyngre på det yttre sittbenet i fattningen, kan mätningar visa om eleven verkligen gör det, och vad det i så fall får för effekt på hästen.

− Vi kommer att studera dialogen mellan ridlärare och elev samtidigt som vi gör biomekaniska mätningar på vad som faktiskt händer.

Det känns som att vi är på väg att öppna en hemlig dörr.

Vad forskningen kan leda till vill Susanne Lundesjö Kvart inte säga så mycket om i nuläget.
− Jag vill vara så öppen som möjligt, men vi hoppas att vi ska hitta nycklar till god ridundervisning, när instruktioner bör ges och hur man ger instruktioner som når fram. I förlängningen är tanken att denna nya kunskap ska kunna användas på ridlärarutbildningar.

− Det känns som att vi är på väg att öppna en hemlig dörr när vi för samman olika metoder för att mäta effekterna av ridundervisning, säger Susanne Lundesjö Kvart.

Ny hästforskning

Här är alla nya forskningsprojekt som fått medel från Stiftelsen Hästforskning

  • Anatomisk beskrivelse av den nevro-sentrale synchondrosen: strukturen som kan forklare cervical vertebral stenotisk myelopati (”wobbler”) på unge hester (Kristin Olstad, NMBU och Bjornar Ytrehus, SLU)  1 233 000 NOK samt 196 000 SEK första året
  • Från negativ till positiv – Ny diagnostik för identifiering av etiologi vid okända virusinfektioner hos häst (Anne-Lie Blomstrand, SLU) 687 000 kronor första året
  • Läkemedelsresistenta spolmaskar – nya metoder för kontroll och övervakning av resistenta parasiter (Eva Tydén, SLU) 776 000 kronor första året
  • Tömtryck hos varmblodiga travare: kör vi med trasiga bromsar? (Elke Hartmann, SLU) 533 000
  • Möjlig formulering av ett vaccin mot Strongylus vulgaris (Caroline Fossum, SLU) 1 045 000 kronor första året
  • Fördjupad förståelse och visualisering av samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Utökad modell för hästnäringen i Sverige och Norge (Tobias Heldt, Högskolan Dalarna och Grete Stokstad, NIBIO) 740 000 SEK 460 000 NOK
  • Ryttarkänsla i praktiken – hur man undervisar ryttare (Anna Byström, Maria Therese Egnell och Susanne Lundesjö KvartSLU och Sigrid Lykkjen, NMBU) 800 000 SEK 248 000 NOK
Expandera

Forskningen har fått drygt en miljon kronor från Stiftelsen Hästforskning till det första året av forskning. Projektet är ett svenskt-norskt samarbete där SLU-forskare står för den svenska insatsen.

Det första stora steget i arbetet är en insamling av data, där två svenska och två norska ridlärare med fem elever vardera ska delta.
− Eleverna ska rida två hästar var, så varje ridlärare ska ha lektioner med tio ekipage. I samband med mätningarna och filmningarna gör vi också intervjuer med de inblandade, säger Susanne Lundesjö Kvart, en av flera personer som kommer att arbeta deltid med forskningsprojektet under de kommande två åren.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden