Forskare på jakt efter den perfekta ridundervisningen

Ridläraren ser något från marken, som leder till en viss instruktion. Men vad uppfattar eleven att ridläraren säger, och vad gör ryttaren efter instruktionen? Och hur upplever ryttaren situationen från hästryggen, och inte minst viktigt, hur reagerar hästen?

Med andra ord: Själva hemligheten bakom god ridundervisning. Det är vad forskningsprojektet ”Ryttarkänsla i praktiken – hur man undervisar ryttare” går ut på.

Ridlärarens insats blir mätbar

Det handlar om att bryta ner undervisningen i dess olika beståndsdelar och studera den, både genom mätningar och genom att dokumentera upplevelsen hos de inblandade.

En av forskarna är Susanne Lundesjö Kvart, ridlärare i grunden som nu undervisar i pedagogik på SLU:s hippologutbildning. I våras disputerade hon med doktorsavhandlingen ”Konsten att undervisa ryttare: En studie om ridlärares pedagogiska praktik”.

− Där filmade och intervjuade jag ridlärare och deras undervisning. Nu vill vi kombinera den kunskapen med de mätningar som bland annat Anna Byström och Maria Terese Engell gör, där de samlar data om hästens och ryttarens rörelse.

− Vi vill utforska moment där ridläraren ger en instruktion till eleven och se vad instruktionen får för effekt, på eleven och på hästen, säger Susanne Lundesjö Kvart.

Kan mäta både förståelse och effekt

Susanne tar en galoppfattning som exempel. Om ridläraren säger till eleven att sitta tyngre på det yttre sittbenet i fattningen, kan mätningar visa om eleven verkligen gör det, och vad det i så fall får för effekt på hästen.

− Vi kommer att studera dialogen mellan ridlärare och elev samtidigt som vi gör biomekaniska mätningar på vad som faktiskt händer.

Det känns som att vi är på väg att öppna en hemlig dörr.

Vad forskningen kan leda till vill Susanne Lundesjö Kvart inte säga så mycket om i nuläget.
− Jag vill vara så öppen som möjligt, men vi hoppas att vi ska hitta nycklar till god ridundervisning, när instruktioner bör ges och hur man ger instruktioner som når fram. I förlängningen är tanken att denna nya kunskap ska kunna användas på ridlärarutbildningar.

− Det känns som att vi är på väg att öppna en hemlig dörr när vi för samman olika metoder för att mäta effekterna av ridundervisning, säger Susanne Lundesjö Kvart.

Forskningen har fått drygt en miljon kronor från Stiftelsen Hästforskning till det första året av forskning. Projektet är ett svenskt-norskt samarbete där SLU-forskare står för den svenska insatsen.

Det första stora steget i arbetet är en insamling av data, där två svenska och två norska ridlärare med fem elever vardera ska delta.
− Eleverna ska rida två hästar var, så varje ridlärare ska ha lektioner med tio ekipage. I samband med mätningarna och filmningarna gör vi också intervjuer med de inblandade, säger Susanne Lundesjö Kvart, en av flera personer som kommer att arbeta deltid med forskningsprojektet under de kommande två åren.