Malin Henlöv om att jobba som hästskötare på ett hållbart sätt

I tio år, 2010 till 2020, arbetade Malin Henlöv som tävlingshästskötare på Grevlundagården hos Peder Fredricson och Lisen Bratt Fredricson. Hon följde med på alla mästerskap och reste världen runt, bland annat med de välkända valackerna H&M All In och H&M Christian K. Hon tilldelades priset Årets Hästskötare på Ryttargalan år 2014.

Men i samband med tävlingsuppehållet under coronapandemin fick hon tillbringa mer tid på hemmaplan och kom då fram till att livet på ständigt resande fot kanske inte längre lockade lika mycket. Att vara hemma med hästarna lockade desto mer och hon bestämde sig för att prova något nytt. År 2020 tackade hon ja till jobbet som hemmagroom hos hoppryttaren Evelina Tovek.

Numera jobbar Malin hos Abdel Saïd, ryttaren som snart rider sitt första EM för Belgien och som har svensk anknytning på flera sätt. Det var Abdels partner, Antonia Pettersson Häggström, som rekryterade Malin som stallchef för tre och ett halvt år sedan.

– Det var trevligt och bra att vara hos Evelina också, men om man jämför med jobbet hos Peder så var det väldigt lugnt. Det var ett litet stall med ett mindre team. När Antonia sedan hörde av sig till mig och frågade om jag ville komma till dem så tackade jag ja, säger Malin.

Utvecklats i sin nya roll

På hemmaplan jobbar hon vanligtvis måndag till fredag, men kan även följa med på en eller flera tävlingar varje månad. I stallet hemma i Belgien finns 15 anställda som tillsammans tar hand om 39 hästar. Det är stor skillnad på de olika jobb som hon har erfarenhet av, tävlingshästskötare, hemmagroom och stallchef, konstaterar Malin.

– Det var större skillnad än vad jag trodde och det tog ett tag för mig att komma in i det. Att ha ansvar för personal var nytt för mig, men det går också bra nu. När jag följer med på tävlingar så ser det ungefär likadant ut som de tidigare jobben även om ryttarna kan vara olika som personer och behöva olika saker, men i grunden ser jobbet likadant ut.

– Jag brukar inleda min dag med att ge hö till alla hästar i stallet. Sedan kommer resten av personalen och då brukar vi mocka och fixa de andra sysslorna tillsammans. Därefter har vi morgonmöte och går igenom dagen. Ibland hjälper jag Abdel att göra iordning hästar och ibland rider jag även själv. Jag kör med hingstar till betäckningsstationen och ibland följer jag med på tävling också. Jag gör schemat för personalen, har koll så allt fungerar, beställer foder med mera. Så det är varierande dagar, berättar Malin.

Hon berättar att hon jobbar mycket med frihet under ansvar, precis som vid sina tidigare jobb.

– De litar på mig och vet att jag tar hand om hästarna på ett bra sätt.

Träffar många bekanta i Sverige

– Normalt sett så är jag mest hemma i stallet, men i år har jag gjort en hel del tävlingar också. Jag vill helst inte åka på tävling varje vecka längre, men att åka iväg ibland är jätteroligt. Speciellt när man får åka på tävling i Sverige, säger Malin på plats i Falsterbo.

– Det är kul att vara tillbaka i Sverige. Även om jag har den mesta av min familj i Stockholm så har jag träffat flera vänner på plats som jag inte sett på länge vilket varit jättekul. Min mamma har också kommit ner så jag har fått träffa henne den här veckan. Det var väldigt roligt att träffa Peder och gänget på Grevlunda också, säger hon.

Arbetsgivare med hållbarhetstänk

Att jobba som hästskötare är inte bara roligt, utan även ett slitsamt jobb. Många hästskötare väljer att hålla igång ett par år, för att sedan byta till en mindre slitsam karriär. Men Malin har jobbat i branschen i nästan 20 år – och frågan är hur man gör det på ett hållbart sätt?

– För det första måste man ändå gilla att jobba mycket med hästarna. Det handlar om djur och ibland händer det saker som man inte kan planera, vilket gör att man måste vara lite flexibel, säger hon.

En annan viktig punkt är att hitta en ordentlig arbetsgivare med bra villkor för sin personal.

– Jag har fem dagars arbetsvecka, vilket fortfarande är ganska ovanligt. Jag upplever ändå att fler och fler arbetsgivare går åt det hållet.

Måste få möjlighet att återhämta sig

En annan sak som har förbättrats genom åren är att många arbetsgivare väljer att anlita en extra chaufför som kör hästarna till tävling, för att underlätta för hästskötarna vid långa resor.

– Just hållbarheten är också en av anledningarna till att jag själv hjälper till med vissa tävlingar. Då får våra tävlingshästskötare möjlighet att återhämta sig. De är väldigt ambitiösa och hade gärna gjort alla tävlingar om de fått. Men det är åt det här hållet utvecklingen måste gå, annars är det omöjligt att jobba med detta en längre tid.

Så branschen rör sig åt rätt håll?
– Ja det tycker jag. Det gäller att välja de arbetsgivare som vill utvecklas och hänger med i rätt riktning. Hittar man en sådan arbetsgivare så kan man vara i branschen länge. Det finns alltid mycket att göra. Om jag någon gång skulle känna att jag inte vill jobba praktiskt med hästarna, så kan jag även jobba på stallkontoret. Där har vi i nuläget tre heltidsanställda, så det finns flera möjligheter, säger Malin och tillägger:

– Samtidigt är inte jobbet som hästskötare på tävling ett vanligt jobb där man kan gå hem klockan 16. Du måste också gilla att ha en annan typ av vardag.

Tycker du att hästskötarna får den hjälp och det stöd som de kan behöva i branschen?
– Som sagt börjar många arbetsgivare bli bättre och tänka mer på sin personal. Däremot tycker jag fortfarande att det finns brister hos flera tävlingsarrangörer. FEI vill ofta att man ska fylla i formulär med förslag på förbättringar, men jag ser sällan att det händer någonting. Jag förstår arrangörerna också, att de vill ha tävling sent på kvällen för att sälja biljetter. Men jag kan också tycka att man inte måste ha sena tävlingsdagar flera dagar i rad, när groomarna ändå behöver passa den enda lediga rid-tiden klockan 06 på morgonen dagen efter.

– Jag tycker inte att det är rimligt att klasser ska börja efter klockan 21 på kvällen, även om man vill sälja biljetter. Jag kan tycka att det blir löjligt att lägga klasser så sent utan något tydligt syfte. Så det finns fortfarande saker att göra.

Favorithästarna

Malin jobbar med flera hästar och favoriten hos Abdel heter Calvaro.

– Han var inte med oss i Falsterbo den här gången, utan är hemma just nu. Det är en av de lovande stjärnorna. Han har en väldigt stor personlighet. Det bara blev så att det var jag som var med på hans första tävlingar när han kom till oss förra året. Han var ganska besvärlig när han kom och jag kände att vi verkligen fick ett band till varandra. Nu är han väldigt duktig och skötsam, men också väldigt charmig. Jag gillar alla hästar hos oss, men vissa är väldigt speciella, säger hon.

Hos Peder var favoriten H&M Christian K, som numera är pensionär hemma på Grevlunda.

– Jag kanske får passa på att åka och hälsa på honom någon dag, säger Malin.