Dålig koll på rapporter från tävlingsveterinärer

Det är framför allt på hopptävlingar som en tävlingsveterinär ska finnas på plats. Alla hästar som startar 1,20-hoppning och högre ska besiktigas, men Jordbruksverket som sätter regelverket har ingen statistik över hur många hästar som besiktigas, eller hur många som får startförbud.

– Vi har efterlyst uppgifter om hur många hästar som stoppas från tävling, men inte kunnat få det, säger Göran Dalin, ordförande i SvRF:s hästvälfärdsråd.

Skälet till att siffrorna inte går att få fram är att veterinärerna till och med i fjol rapporterade in till respektive länsstyrelse. Det är dessutom så att rapporten har frågat efter det totala antalet hästar på tävlingen, inte antalet som besiktigats.

– Troligen har många veterinärer ändå fyllt i hur många hästar de besiktigat, men vi behöver förtydliga vad vi frågar efter, säger Karolina Wall, biträdande enhetschef på Jordbruksverket med personalansvar för ban- och tävlingsveterinärerna.

För att se startförbud och orsaken till dessa måste man gå in på varje enskild tävlingsrapport.

Ingen uppföljning?

Jordbruksverket håller nu på att se över regelverket för när en tävlingsveterinär behövs, och Göran Dalin blir fundersam.

– Det är märkligt att man gör en översyn utan att samtidigt följa upp de rapporter som kommit in. Det borde rimligen vara av betydelse att ta hänsyn till veterinärernas rapporter, säger Göran Dalin.

Det som också hänt de senaste åren är att ridsportens egenkontroll ökat, och Ridsportförbundet har fört statistik över munskador sedan 2022. I fjol gjordes 63 571 munkontroller av veterinär eller överdomare, vilket innebar att nästan var fjärde häst som tävlade blev undersökt. Det ledde till 151 munrelaterade startförbud.

Värdefulla egenkontroller

– Under de senaste tio åren har vi tagit stora steg för en bättre hästvälfärd och vi vill att Jordbruksverket ska inse värdet av de egenkontroller ridsporten gör. Vi anser att det borde minska behovet av myndighetskontroll, säger Göran Dalin.

Karolina Wall på Jordbruksverket säger att dialog förs med bland annat ridsporten om översynen av regelverket, och att det ännu inte går att säga om den ökade egenkontrollen kan få betydelse.

– Det finns områden inom Jordbruksverkets sfär där egenkontroller kan innebära lättnader i regelverket. Men generellt sett har vi inte samma lagstöd för att ge lättnader just inom djurskyddsområdet, även om det finns bra rutiner för egenkontroll, säger Karolina Wall.

Målet är att det de nya förekrifterna ska vara klara till 2027.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 6/2026.