Aganix du Seigneur – kraft och vilja som går i arv

Aganix du Seigneur Z kom till världen hos uppfödarparet Marc och Kathleen van Langendonck. De driver La Ferme du Seigneur, ett framgångsrikt stuteri i Angreau i sydvästra Belgien nära franska gränsen. 

Med Ogano Sitte som far och Cadix de Seigneur Z (Zang f -02 e Chellano Z–Aramis de la Cense) som mor, registrerades han i det belgiska förbundet för sporthästar, SBS. 

Cadix fick två föl via embryotranfer 2006. Det andra var Arsouille du Segneur (e Schilling), som har startat på 1,60-nivå men mestadels i 1,45-1,50-klasser. 

Drog blickarna till sig

Aganix upptäcktes på en fölvisning i Ghlin av hästförmedlaren Luc Henry, legendarisk som uppfödare av hästar med suffixet Hero. I en intervju med Rick Helmink 2020 berättade Henry om hingsten. 

– Jag ombads att döma ett SBS-fölmästerskap i Ghlin, och min blick drogs omedelbart till hingsten efter Ogano Sitte. Han var en sann atlet, det kunde man se direkt. Dessutom var jag redan ett fan av Ogano, och jag anser att Atlanta Sitte, Aganix mormor, är det bästa stoet i hela Sitte-familjen, kommenterade han då.

Henry slog inte till direkt 2006, men han glömde aldrig den magnifika hingsten. 

– Efter att jag gjort en bra affär 2008 bestämde jag mig för att köpa en bra häst och skrev till uppfödaren. Jag tittade på Aganix igen i hagen och frågade om jag kunde köpa honom. Jag sa: ”Säg vad du vill ha betalt”. Han var inte billig, men vi avslutade affären där i hagen. 

Blodslinjerna i Aganix du Seigneur korsas genom stoet Insel Sitte, som finns två gånger i tredje led. Hon är både farmors mor och mormors mor, och med det finns BWP Prestatiestamm 36 på båda sidor. Det är en extremt prestationsstark familj med mycket sportprestationer och många licensierade hingstar i leden. Aganix linjeavelskoefficient är 3,6 och det är inte besvärande så länge uppfödare har det i åtanke. 

OS var målet

Under sina unghästår matchades hingsten mot sporten. Luc Henry var angelägen om att behålla Aganix som hingst – trots att han inte var den lättaste eller mest fokuserade. 

När Aganix var sex år sålde Henry ena hälften till den belgiska världsryttaren Jos Lansink med ett uttalat mål att nå OS i Rio 2016. Fram till dess hade han ridits av unghästryttare såsom Michael Koroumpis, men från säsongen 2013, i de internationella klasserna, var det Lansink som själv red sin häst. 

På hösten 2013 startade de i unghäst-VM med ett bra resultat, noll fel i första rundan och ett tidsfel i den andra, 38:e plats och utanför final.

Det året segrade en annan häst från samma uppfödare och från samma mödernelinje, nämligen Atlantic du Seigneur. Han var efter Schilling och undan Atlanta Sitte, mormor till Aganix. 

Jos Lansink tävlade vidare upp i klasserna med Aganix i den takt som han tyckte var lämplig. Mellan april 2013 och maj 2015 blev det 100 starter, varav en enda på 1,60-nivå i Mannheim. Tillsammans skyndade de långsamt och Aganix tog varken segrar eller höga placeringar. 

Framgångsrika avkommor

Aganix betäckte sparsamt fram tills han var tio år, åren 2010-2016 föddes 147 föl, de flesta registrerade i Zangersheide eller SBS, något enstaka i AES. 

Trots väldigt små årgångar på 20-30 hästar lyckades Aganix få sin första UVM-finalist redan 2016, då Agana van het Gerendal Z blev fjärdeplacerad i 5-årsfinalen. I dag är Agana godkänd hingst och näst framgångsrikaste avkomma till Aganix, med över sex miljoner kronor i prispengar. Agana tävlas av Lili Keenan. 

År 2017 efter var avkomman Apollo Z åtta i 6-årsfinalen; båda kommer från årgången född 2011 på 21 avkommor. 

Sportkarriären tog slut

Under våren 2015 blev då 9-årige Aganix och Jos Lansink uttagna att rida Nations Cup för Belgien. Hingsten skadade sig dock i boxen – så svårt att sportkarriären var över. Aganix gjorde sin sista tävling i Eindhoven i maj samma år. Ett hårt slag för Jos Lansink, som såg Aganix som sin chans till en landslagsplats. 

– Vi tror att han slagit i en vägg i stallet och att det är så skadan uppstått. För mig var det en förfärlig förlust, sa Jos Lansink i en intervju för Zangersheide.

När Lansink berättar om Aganix som sporthäst, är det stora ord för en man som bara ett decennium tidigare vunnit VM i Aachen med Cumano.

– Jag var extatisk över Aganix egenskaper. Han var aldrig rädd i luften över hinder och med tanke på hans kvaliteter var det otroligt. Han hade en otrolig kraft i sina språng och en ovanlig skärpa över hinder.

– Aganix var en väldigt tuff häst, men jag hade redan sagt till Luc (Henry) några gånger att om vi vill få honom att bli en bra sporthäst borde vi kastrera honom. Och Luc var naturligtvis helt emot det och till slut hade han förstås rätt. 

För Lansink och Henry var det en liten tröst att de få avkommor som fanns faktiskt presterade bra. I december 2015 presenterade Zangersheide-stuteriet med Judy-Ann Melchior i spetsen Aganix som sitt senaste tillskott i programmet. 

Betäckningssäsongen 2016 blev hans första i stuteriets regi. Året efter registrerades 312 föl och så har det fortsatt. Enda undantaget var 2018, då hingsten drabbades av ett ljumskbråck i mars som förhindrade honom att hoppa på bocken och leverera färsk sperma.

Judy-Ann Melchior är självklart nöjd med att ha bärgat en så populär hingst till stuteriet, en popularitet som sträckt sig över tio år, men hon är också tydlig i hur stoägare bör tänka kring honom.

– Aganix är en väldigt dominerande hingst som redan har avkommor på hög nivå i sporten och de kommer alla från sinsemellan väldigt olika typer av ston. Ändå känns de igen på mycket kraft i språnget, atletiska och skarpa. Själv har han mycket temperament som hingst och det är en egenskap som kan föras vidare, det bör uppfödare tänka på. 

Jos Lansink menar att avkommorna är vackrare än Aganix själv, en stor fux med rejäl hingstnacke och vita tecken, och med röstresurser av rang. 

Med de stora årskullar som fötts är det självklart att många ättlingar kommer att synas på tävlingsbanan framöver. Än så länge finns det ingen son som överglänser fadern, men det kommer säkerligen. 

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 18/2025.