Avelsnyheter
16 april 11:50

Avelskonferens med fokus på hälsa och hållbarhet

JubileumskonferensSWB fyller 90 år och bjöd in sina medlemmar till avelskonferens i Linköping. Flera namnkunniga föreläsare gick under lördagen på djupet i en rad intressanta ämnen kring avel, hälsa och hållbarhet hos våra hästar. Här är en sammanfattning av tre föreläsningar

Avelskonferens med fokus på hälsa och hållbarhet
SWB höll avelskonferens under lördagen. Foto: Jessica Ohlsson

Samband mellan beteende, fysisk träning och prestation hos sporthästar, Søren Ladefogeds, Danmark

Veterinär Søren Ladefogeds har tillsammans med sin kompanjon Rikke Munk arbetat med ett forskningsprojekt som tagit ett brett grepp om sporthästens hälsa.
– Vad har vi koll på? Vi vet hur en hållbar häst ska se ut. Och vi är duktiga på tävlingsbanan. Så hur kommer vi vidare? Vad behöver vi bli bättre på? Jo, sänka antalet skadedagar. Vi vet inte i dag om vi har mer skadeproblem med våra hästar än för 15 år sen. Och det beror på att vi inte registrerar skador och sjukdomar, säger Søren.

Han visade flera filmklipp under sin föreläsning, bland annat på en unghäst som hoppar spektakulärt och högt över hindren. Det sliter mer på hästen att hoppa högt och spektakulärt som unghäst än om den hoppar ekonomiskt och balanserat.
– Men det är de hästar som hoppar väldigt spektakulärt som blir dyra på auktioner. Frågan är dock hur länge de kommer hålla?

Sørens förslag på lösning är att utbilda ryttaren. Ryttaren måste vara den smarta och ödmjuka med insikten att alla hästar kommer inte gå till OS eller exporteras till USA.

Och hur ska då hästen tränas för att hålla? Hästen ska galopperas mer än vad man tror. Intervallträning är viktig, både för dressyr- och hopphästar. Det bygger kondition. Undvik enformigt arbete för hästen. En enkel sak är att rida i kort galopp på kortsidan i ett ridhus och accellera på långsidan.

I forskningen har de även tittat på temperament och beteende. Ett sätt att kategorisera hästens temperament är att utsätta den för olika ”otäcka” situationer som t ex ett flyttande objekt i ridhuset medan hästen äter ur en hink eller en matta som ligger på backen som den ska gå över. Genom testerna kunde de fastslå att de dressyrhästar som visade lägst rädsla för olika situationer presterade bäst på tävlingsbanan medan de hopphästar som visade störst rädsla hoppade högst och rev färre hinder.

NAVEDA – Nationell Veterinärmedicinsk Databas, Leg. Vet. Lena Myrenius

Naveda är den nya veterinärmedicinska databasen för häst och sällskapsdjur som ska ta emot och lagra journaldata från landets djurkliniker och djursjukhus. Det har drivits som ett Vinnovaprojekt mellan oktober 2016 till mars 2018 mellan SVA, SLU och Svensk Djursjukvård som. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för forskning, sjukdomsövervakning och arbete med kvalitetssäkring inom djursjukvården. Detta öppnar upp nya möjligheter för att kunna forska på ärftliga sjukdomar hos häst.
All fakta som finns i journaler ska göras tillgängligt för att kunna forska på. Informationen kommer naturligtvis vara anonymiserad och djurägare har rätt att säga nej. För att få göra ett datauttag för forskning krävs en skriftlig ansökan och godkännande från granskningskommittén. Naveda-projektet har kommit långt, men finns inte ännu. Nästa steg för att komma vidare är att hitta rätt samverkansform för de tre inblandade samt finansiering.

Workshop: Avel för hälsa och hållbarhet i SWB, Åsa Viklund SLU

Går det att förbättra hälsa, hållbarhet och temperament med avel? Var står vi idag, vilka mål vill vi nå och hur ska vi nå dit? Åsa Viklund, genetiker från SLU, diskuterade detta med SWB-medlemmarna och lät dem även aktivt vara med och utforma ett tänkbart avelsprogram för förbättrad hälsa och hållbarhet hos SWB-hästen genom grupparbete. Några av de förslag som kom fram under grupparbetet var:

  • Hälsostjärna på stona (röntgad avkomma och stoet).
  • Temperamentsbeskrivning (mentalt test, liknande det som finns för hund), ta fram en linjär beskrivning där det inte ges poäng utan beskrivs. Hur reagerar hästen på olika händelser och har sig an sin uppgift.
  • Hälsoundersökning på unghästar vid 3-4-årsåldern.
  • Obligatorisk röntgen för ett visst antal avkommor/ hingst.
  • Viktigt med dialog med Ridsportförbundet. Hur kommer hoppbanorna se ut om tio år?
  • Utbildning av ryttare, ägare, tränare.

Dagen avslutades med paneldiskussion med samtliga föreläsare. Konsensus från dagen blev att vi i generationer har avlat på förmåga, men behöver fokusera mer på temperament. Det drogs många paralleller till hundsidan där de har kommit längre med att beskriva temperament.

”En cockerspaniel ska inte ha samma temperament som en rotweiler”, som någon poängterade klokt. Samma sak gäller hästar. Vad ska vi ha hästen till? Vem ska hantera den och rida den? Är det en erfaren OS-ryttare eller en ridskoleelev? Att matcha rätt ryttare med rätt häst är viktigt.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 132 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-