Bandmask sprids via kvalster

När det gäller hästens parasiter är bandmask ett kapitel för sig. Denna maskart behöver nämligen en mellanvärd, det lilla pansarkvalstret Oribatidae, som finns i gräset. Kvalstren äter upp bandmaskäggen som kommer ut med hästens avföring, sedan smittas nästa häst genom att få i sig kvalstret via betet. 

Dessa kvalster trivs bäst i fuktigt klimat och saftigt grönt gräs. Därför förekommer nästan ingen bandmask hos häst i flera amerikanska stater som har ett torrt klimat.

– Bandmasken uppför sig annorlunda jämfört med nematoderna (blodmask, spolmask, springmask, fölmask och magmask), berättar parasitolog Martin K Nielsen. Hästen får en immunitet mot de senare, vilket betyder att de har allt färre av dem ju äldre de blir. 

– Mot bandmask verkar det dock inte bildas någon immunitet, vilket innebär att vuxna hästar har lika stor sannolikhet för att ha bandmask som unghästarna. 

För en säker bandmaskdiagnostik krävs specialanalys, ett tillägg till det vanliga standardträckprovet som gärna kan inkluderas i samband med vårens provtagning. 

De vuxna bandmaskarna lever i övergången mellan tunntarmen och blindtarmen, men ställer sällan till med så mycket bekymmer. Det kan dock vara bra att känna till att hästar som har mycket bandmask får raggig hårrem och svullna ben, tecken som uppmanar till provtagning.

Det finns flera studier kring bandmask med olika infallsvinklar. Några pekar på ett samband mellan bandmask och återkommande kolik. 

Denna artikel publicerades först i Ridsport nr 17/2023.