Cornelia Rylén
Blogg
Elitryttare i hoppning. Drivs av att hitta rätt väg till varje hästs framgång. Bor på Vikbolandet, strax utanför Norrköping.
Cornelia Rylén
15 februari 06:00

”Alla har olika förutsättningar, men vad GÄLLER?”

”Alla har olika förutsättningar, men vad GÄLLER?”
Cornelia Rylén, bloggare på Ridsport. Foto: Natalie Lindholm.

Hej hallå!

Jösses vad otäckt det är med alla smittor som går nu. Än så länge så har jag inte hört någonting som är relativt nära oss, men det är lika läskigt ändå.

Jag slås lite av hur lite man vet om detta. Jag har läst information så gott jag kan, att kläder ska tvättas i 60 grader och ett önskvärt säkerhetsavstånd från smittad häst är ca 50 m. Men sen då? Alltså… Om jag blir hostad på, på min jacka t.ex, måste alla rena kläder ha 50m säkerhetsavstånd från den jackan då? Hur känsligt är det? Kan jag ha en smutsig jacka och en ren jacka i samma hus eller rum utan att den smutsiga ”smittar” den rena?

Hur idiot-noggrann måste man vara? Är det någon som kan dum-it-down för mig? Jag är ju försiktig, absolut. Men måste jag stänga ner hela gården? Vårt ridhus är en bra bit ifrån stallarna, säkert ca 100m. Ridhus-dörren står öppet hela tiden, dvs det luftas. Om jag då har lektioner på kvällen, vilket jag oftast har, och det luftas en hel natt, är det tryggt att rida där igen nästa morgon med mina egna? Om man nu utgår ifrån att ALLA är smittade som kommer hit, vilket jag ju såklart hoppas inte stämmer. Hur länge lever det kvar i luften? 

Jag byter alla kläder efter varje gång jag haft lektioner, tvättar allt. Så mina hästar utsätts ju egentligen inte för något utifrån, bara jag. Eller? Vi har inte ett isolerat ridhus, om det spelar någon roll. Så det kommer in och ut luft lite här och var.

Jag skulle så gärna vilja läsa riktigt supertydliga instruktioner. Alla stall ser ju olika ut och alla har olika förutsättningar, men vad GÄLLER? 

Stanna hemma och låt inga hästar in eller ut. Okej. Absolut, det känns riskfritt. Förutsatt att ingen människa besöker andra stall heller. Men för att verkligen förstå, liksom. Så skulle det vara så intressant att veta. Vardagsproblemen som uppstår, som mitt jack-bekymmer jag skrev om längre upp. Jag är rädd och förvirrad, och hoppas verkligen att det kan lugna ner sig. Att folk är så försiktiga man bara kan, att kunskap kan spridas i oändlighet och att man är snabb med att informera alla om eventuella symptom som uppstår hos hästar i ens närhet.

Jag borde inte vara den enda som inte förstår till 100%. Jag hoppas dock att alla försöker så absolut gott dom kan och att ingen slarvar i onödan!

C2
Lilla söta Zaga, frisk och kry tack och lov!

Cornelia Rylén
20 maj 09:03

Mixad tävlingshelg med Bazingas Falsterbokval och knepigt med Greta

Mixad tävlingshelg med Bazingas Falsterbokval och knepigt med Greta
Stillbild från Bazingas felfria 130cm-runda.

Hejhopp!
Nu är jag tillbaka till vardagen efter en lång tävlingshelg i Norrköping. Vardagen varar bara två dagar ungefär sen åker vi tillbaka igen!

Första dagen hade vi med oss Greta, Rasputin och Ullis. Greta hoppade en 120cm-klass men kändes inte bra. Hon hoppade dåligt och känns tung och svår. Har känt att hon är spänd i ryggen och ömmat lite men vi har behandlat med djupvåg och laser och det blev bättre, men inte helt bra. Så nu är det verkligen dags att kolla igenom henne. Hon fick inte starta mer under helgen och åkte hem igen samma dag.

Outlook-y0c3n4xw

Outlook-l3jtvhvz
Lilla Greta, så fin och snäll, men antagligen värre i ryggen än vi förstått. Hoppas det är ofarligt och lätttåtgärdat!

Rasputin och Ullis startade helgen med en 135cm klass. Rasputin kom tvåa och Ullis hade ett skitpet men kom ändå sjua.

När vi lämnade Greta så hämtade vi med oss Bazinga tillbaka. Dagen efter, på fredagen, gick Bazinga en 130cm-klass. Hon var knäpp på framhoppningen, eller, jag var knappt på framhoppningen för hon bara kastade sig ut från den hela tiden. Stod o studsade under ett träd. Suck. Efter mycket om och men, när dom väl ropade in mig på banan så lyckades jag få in henne på framhopp, jag hann hoppa 3 språng innan det var dags för start.

Inne på tävlingsbanan sköter hon sig alltid bra, hon hoppade jättefint men lite väl stort på B-hindret i en trekombination så hon fick trångt ut och rev. Annars fin.

Rasputin och Ullis hoppade en 140cm-klass. Båda hade ett varsitt pet, Ullis krånglade lite i en sväng efter hinder så jag fick inte riktigt fram henne till en oxer som hon då inte nådde helt över. Rasputin blev lite spänd till ett räcke och nuddade den bommen. Annars fina båda två! Ullis fick åka hem på kvällen då hon var färdigtävlad för denna helg.

På lördagen gick Bazinga en till 130cm klass, där var hon snäll på framhoppningen och hoppade jättefint på banan. Lite spända språng ibland och lite väl högt över men fint och FELFRITT, så nu är hon kvalad till Falsterbo!

Img-20190518-wa0006
Stillbild från Bazingas felfria 130cm-runda.

Rasputin hoppade en 145cm klass senare på dagen, han var jättefin! Han var felfri i första rundan, sen i omhoppningen (ny runda) la jag honom lite tight till en oxer och han snuddade på bakbommen som tyvärr föll. Annars fin där också

Img_20190518_105914_196
Rasputin vilar upp sig inför sin 145cm-klass.

Sen var vi faktiskt färdiga för helgen. Ingen häst hoppade något på söndagen, istället åkte vi in efter tävlingarnas slut och hoppade stora vattnet med Rasputin!

Han hoppade direkt på första försöket så det var riktigt skönt. Vi har haft stora problem med stort vatten, det är nog inte helt löst ännu men det visar ändå på att det blir bättre med träning, vilket är skönt.

Nu laddar vi om. Nästa helg är det dags igen på samma ställe. Det är inte helt klart vilka hästar som följer med så jag får helt enkelt återkomma angående det! Det var allt för idag, rid lugnt!

Outlook-hzafs2ip
Bazinga nyrullad och härlig efter hemkomst.

Cornelia Rylén
14 maj 16:34

”Rund och tjock och börjar fylla i sitt juver – spännande!”

”Rund och tjock och börjar fylla i sitt juver – spännande!”

Hej hallå!
I söndags begav jag mig till Uppsala, det var dags för clinic tillsammans med en sjukt driven och duktig tjej och hennes företag. Först red två stycken duktiga ryttare en typ av lektion för mig där jag fick förklara för dom och för publiken lite olika tips och tankar kring övningar och bemötanden av hästarna.

Det blev lite svårt att prata med både ryttare och hästar samtidigt, men det kändes ändå bra!

Sen var det dags att sitta upp på en ny häst, medans jag hela tiden förklarade hur jag tänkte och vad jag ville. Det gick toppen, det råkade vara en helt fantastisk häst och han svarade väldigt fint på ”mitt system” och utvecklades bra under kort tid. Det var riktigt roligt!

Img-20190512-wa0003
Jag och Madeleine och hennes systers häst som jag fick rida!

Tidigare i veckan var vi och hälsade på mina två ston samt min tvååring som går på bete en bit ifrån oss.

Mitt ena sto Ilona kastade ju tyvärr sitt föl för ett tag sen, pga missbildning hos fölet. Men det andra stoet Corvara mår jättebra! Rund och tjock och börjar fylla i sitt juver! Beräknad att föla runt den 25e maj. Så spännande!

Img_20190511_134127_981
Corvara och mamma myser.

Sen var det jätteroligt att hälsa på min tvååring Helge (Hidden Heliodor e. Hemerald – Everest) som varit så himla känslig och rädd innan, men blivit väldigt mycket bättre! Dom står hos en bekant till oss som tar SÅ bra hand om dom, hanterar Helge och gör honom lite världsvan, lyfter ben och klappar och borstar. Så bra!

Img_20190511_134127_972Outlook-geccytjd CopyOutlook-5crznw45 CopyDet gick inte o vara nära hans ben i början, i princip helt ohanterad fram tills han var 1 år. Men nu så! Duktig!

Img_20190511_134127_976Så himla fin häst. Märkligt tecknad. Tror det kan bli en riktigt fin häst, vi har tänkt ta hem honom och löshoppa inom snar framtid, spännande!

Avslutar med att Kakan fortfarande är glad över att vara ute. Hon är stilla rätt mycket nu även ute men får ryck till och från, sånt är väl livet!

Screenshot_20190511-113156I helgen vankas det tävling, men detta var allt för denna gång! Rid lugnt!


Cornelia Rylén
11 maj 17:12

Cornelias blogg: ”Det värmer i hjärtat”

Cornelias blogg: ”Det värmer i hjärtat”

Hej! Update om Kakan idag!
I onsdags var vi på återbesök med Kakan. Kakan slet av sig hela sin sena i ett bakben, fick opereras akut och har stått på box sen i början av december. I onsdags sa dom att det läker jättefint, och att hon får börja gå lite i hagen.

Sagt o gjort, i går var det dags! Vi hade henne i skrittmaskin först för att hon skulle vara lite varm i kroppen, sen hade vi byggt en mindre provisorisk hage där det fanns massor med gräs.

Gräset hjälpte sisådär… Såhär glad blev hon:

Hon ser så himla fräsch ut och det värmer i hjärtat. Hon verkar inte ha ont över huvud taget. Sen är vi ju livrädda att hon ska skada sig såklart men hon mååååste gå ut, få det ur sig. Igår var ingen skada skedd i alla fall och överlever hon dessa cirkuskonster så överlever hon rätt mycket!

Så glad för hennes skull och jag hoppas hon lugnar ner sig och kan vara ute lite längre hädanefter!
Rid lugnt!


Cornelia Rylén
7 maj 13:33

Lagseger och ett nytt partytrick

Lagseger och ett nytt partytrick
Cornelia Rylén med Ullis - det blev lagseger i Värnamo! Foto: Privat

Tjoho!

Nu är det dags att sammanfatta ännu en helg med tävlingar. Vi åkte till Värnamo med Bazinga och Ullis. Bazinga gick två st 130cm klasser, i första klassen var hon väldigt fin hela banan fram till näst sista hindret, där hon visade ett nytt partytrick som innebar en tvärvändning mitt i en sväng, haha. Det gav sig fort och då fick jag hetsa fram till hindret lite vilket gav ett nedslag också. Annars duktig.

Dag två kändes hon mycket finare. Det var bättre tempo från start, det var en fin känsla och jag kunde lägga henne lite närmre hindren med lite bättre fart och ändå få henne snabb och försiktig. Kändes toppen. Hon tappade fokus lite in i en kombination och var då inte uppmärksam ut, så ett nedslag. Men bra runda verkligen!

Här är film från Bazingas andra 130cm runda:

Ullis följde med och gick lag-klasser, det var andra och tredje omgången av elitallsvenskan, 130 dag ett och 140 dag två. I 130 cm var hon felfri i grunden och felfri i omhoppningen, laget vann!

I 140cm kändes hon inte lika bra, hon liksom fokuserade bakåt i början av banan och jag fick både driva och hålla i samtidigt, kändes rörigt. Så hon rev TVÅ hinder i början av banan. Vi har ALDRIG rivit två hinder på en bana innan. Sen skärpte hon sig lite och hoppade finare mot slutet av den långa banan. Hon kändes inte osäker iaf och det är viktigast för mig!

Cornelia2
Suddig stillbild från Ullis 140cm klass, fin höjd på trippelbarren! Foto: Privat

Det har ändå varit en bra helg. Bazinga har visat på att hon kan hoppa bra två dagar i rad, jag har lärt mig lite om vad som behövs för att hon ska bli bättre. Jag tror hon behöver lite mer banhoppning i kroppen, hemma trimmar jag kanske lite väl mycket på henne. När hon hoppar, måste hon lära sig att lite mer rytmiskt fortsätta framåt till nästa hinder, i dagsläget har jag nog tagit bort det lite för mycket eftersom att hon kunnat bli lite lång o stark mellan hinder innan. Men nu är hon inte det så nu kan vi jobba framåt istället!

Och bättre kondition, såklart!

Ullis tror jag mest behöver fortsätta som vi gjort. Det var hennes första 140cm sen i Borås när hon blev lite rädd, så jag tror jag forcerade lite mycket när jag kände att hon stod emot i början. Men jag känner mig lugn ändå, hon ska fortsätta springa i skogen, trimmas på banan och få ett par dagars semester i veckan nu!

Cornelia3
Ullis innan uppsittning inför söndagens 140cm klass! Foto: Privat

Nu vankas en vecka av mycket träningar, ridning och på söndag ska jag till Uppsala och hålla clinic!

Rid lugnt!


Cornelia Rylén
3 maj 09:27

Körig vecka med intensiva tävlingsdagar

Körig vecka med intensiva tävlingsdagar
Cornelia Rylén har intensiva dagar fulla med tävling. Linköping och Norrköping är avklarade - nu väntar Värnamo. Foto: Natalie Lindholm/Privat

Hallå!

Mycket tävlingar nu. Vi var i Linköping förra helgen, fredag-lördag-söndag. Och tävlade i Norrköping tisdag-onsdag nu, och ska till Värnamo fredag-lördag-söndag denna vecka.

I Linköping så hände lite grejer på fredagen, jag fick nämligen tillbaka min 8-åriga Challe (e Careme-Chin Chin) som varit utlånad först i cirka ett år till min elev, och sen i 1,5 månad hos duktiga Elin Jansson. Så på fredagen bytte vi häst jag och Elin, hon tog hem Zwiggy för att Zwiggy ska bli inseminerad med Baloé HP, och jag tog hem min häst. Sjysst byte. Zwiggy kommer komma tillbaka och få föl här enligt orginalplanen iaf.

Challe fick hoppa en 120cm klass på fredagen, och var felfri. Kändes fin!

Även Bazinga tävlade en 130cm klass men fick fyra fel, duktig ändå.

På lördagen åkte jag bara dit för att hoppa en elevs häst, som var duktig. Och på söndagen hade vi med oss Greta, men hon kändes inte som hon skulle. Ömmade i ryggen lite och efter att hon gav en osäker känsla på första hindren så valde jag att utgå. Det var trist, men vi har behandlat henne med laser och djupvåg ordentligt nu och så får hon någon veckas vila från ridning så hoppas vi det blir finemang igen!

190503_corneliasblogggreta
Snygg är hon i alla fall, min Greta. Foto: Cornelia Rylén

I tisdags åkte vi bara med Challe till Norrköping, han gick en 130cm klass. Han hoppade egentligen väldigt bra men blir lite rörig och ostabil mellan hinder och då fixar och trixar jag lite vilket skapar obalans, så han rev hela fyra hinder. Men hoppade bra, haha. Hoppas han kan fortsätta stärka sig och kunna bli lite jämnade mellan hinder.

I onsdags åkte vi till Norrköping igen, denna gång med Ullis för att hoppa en 135cm klass. Hon kändes ju osäker när vi var i Mantorp och tävlade så vi provade igen nu för att kolla läget, och hon kändes som vanligt igen, och vann! Så nu har hon vunnit två klasser på raken!

Så det är en lite körig vecka nu. Fulla dagar och stallchefen ledig, tiden räcker knappt! Men jag hoppas Ullis får fortsätta kännas såhär bra i helgen och hoppas Bazinga gör fina rundor också.

Rid lugnt!


Cornelia Rylén
26 april 14:51

Glädje med Ullis och Greta

Glädje med Ullis och Greta
Två glädjeämnen hos Cornelia Rylén: Greta och Ullis. Foto: Privat

Halloj!

Jag är mitt uppe i att ändra om mitt veckoschema en del, jag håller vanligtvis två till fem privatlektioner om dagen, men har nu cirka åtta hästar i träning varje dag samt att det ska finnas tid att visa hästar för kunder också, och det håller inte riktigt.

Så jag försöker lägga upp det med en dag eller två där jag försöker få ihop lite gruppträningar istället. Men det är krångligt just vid omställningar, det är knöligt att boka om och det är knöligt att få ihop allt på samma dag. Men jag hoppas kunna skapa lite mer tid helt enkelt.

Det är också lite tråkigt att minska på privatlektionerna, jag älskar ju dom! Jag vet att jag kan bidra med bra hjälp men jag hoppas kunna tillföra lika mycket även vid gruppträningar. Jag kommer ju fortsätta ha privatlektioner men inte lika många. Jag har väldigt svårt för träningar där ryttarna rider fram, hoppar fram lite, man säger ”bra där” och sen avslutar man med bana där man tränar avstånd. Inte riktigt min grej. Jag vill kunna ändra, prata, förklara, förbättra och instruera. Det blir såklart svårare i grupp men jag kommer ha som mest fyra ekipage per grupp så det ska nog gå bra ändå, även för de som är vana att träna privat!

Jag är helt enkelt lite förvirrad i vardagen för stunden, haha. Det hjälpte inte att hela min kalender i telefonen raderades förra veckan och jag har fått fixa iordning allt igen, men jag tror inte jag missat någonting faktiskt!

Men! Jag är SÅ glad för att Ullis är fräsch. Hon tränar på för fullt nu, galopperar i skogen, klättrar, markarbetar och tävlar. Det är SÅ himla roligt, det är något med den där lilla hästen som jag verkligen tycker om!

Corneliasblogg3
Ullis strikes a pose! Foto: Privat
Corneliasblogg2
Ullis innan galoppträning Foto: Privat

Någon som också gör mig glad är Greta. Vi åkte iväg häromdagen för att se hur hon betedde sig på annan utebana, och hon var pigg men snäll! Och hon hoppade stort vatten på första försöket utan konstigheter, så himla skönt! Här är film på det:

Duktig! När hon ”busar” efter hinder så ser det ut ungefär sådär. Det går jättefort och huvudet åker uppåt och framåt, eventuellt något framben som sprätter till. Hon är inte så dramatisk, haha!

Det var allt för mig, rid lugnt!


Cornelia Rylén
23 april 10:05

”Vilken förbannat härlig häst det är!”

”Vilken förbannat härlig häst det är!”

Hejhopp!
I helgen vankades det tävling. Det var bara 1,5h att köra dit så vi åkte fram och tillbaka, fredag, lördag och söndag.

Outlook-jdvvqmer Copy
Bazinga innan avfärd.

På fredagen så skulle Bazinga ( 6år e.Baltimore – Everest) debutera 130cm! Hon har gått två st 125cm klasser innan och varit felfri i båda och hon var felfri även i 130cm debuten! Vilken förbannat härlig häst det är! Tyckt om henne från början och det blir verkligen bara bättre och bättre. Hon har ett superhuvud, stor kapacitet och är bara så härlig!

Outlook-bkizm0n0 Copy
Bazinga med fin ”jag-var-felfri-rosett”.

På lördagen följde Ullis (Donna-Bella, 8år e. Connor – Cormint) med istället! Hon skulle gå en 135cm klass. Hon var knäääpp, det var första utomhustävlingen, hon var pigg, skuttig, hoppig, snabb, pigg, knäpp och full av energi! Detta ledde till att hon överhoppade sig ordentligt på framhoppningen, hoppade riiiktigt bra men också lite väl bra. När hon blir sådär pigg, så kan man inte ha så mycket ben om, då hon bara hoppar högre och högre, och denna kombination av stooora språng och inte så mycket ben som stöd, gjorde henne osäker.

Inne på banan hoppar hon ju snällt men man kände att hon tvekade lite på vissa hinder, men hon varken stannar eller river. Hon var duktig och felfri fram tills trekombinationen, där jag kände att hon tvekade på insprånget, och efter att hon varit osäker i kombinationen när vi var i Borås senast, så valde jag att styra ut och hoppa ett annat hinder istället.

Jag var helt nöjd med mitt beslut, jag älskar den där hästen och vill inte att det uppstår något problem.

Så på söndagen tog vi med henne igen, och hoppade en 130cm klass. Jag hade hunnit fundera lite på hur jag skulle göra ett bättre jobb med henne. Känslan blev då helt annorlunda denna dag och hon var fin, felfri och 3 sekunder snabbare än tvåan så vi vann!

Outlook-fkozsmjq Copy20190421_145215

20190421_145230
Ullis på väg in till banan på söndagen!

Så det var riktigt roligt. Det var ju ”bara” en 130cm klass men känslan var tillbaka och det var samma gamla fina roliga Ullis att tävla! Ingen tvekan fanns och allt var bara roligt. Jag är så GLAD att jag var lite klok dagen innan, att det aldrig blev ett problem!

Screenshot_20190420-185030
Ullis hoppar fint!

På söndagen följde också Rasputin med. Rasputin fick gå in på prisutdelningen när Ullis vann, eftersom att Rasputin var först i klassen direkt efter.

Rasputin ville inte alls vara med på prisutdelning och gick bestämt ut därifrån igen. Han kändes fin på framhopp sen, spänd och stark men det är han alltid sådär. Väldigt spänd inne på banan men hoppade snällt 1-5 felfritt, sen var det en bruten linje till en oxer, mitt på den brutna linjen så sa han upp sig. Han skulle ut från banan helt enkelt.

Jag får fortsätta fundera lite kring hur vi löser det men det kommer ta lite tid. Jag hoppar det går relativt lätt att lösa bara!

Bra helg med lite tråkigt slut bara. Är i alla fall främst glad över att Ullis går bra igen! Rid lugnt!


Cornelia Rylén
17 april 10:21

”Jag hoppas såklart hon kan komma helt tillbaka till sporten”

”Jag hoppas såklart hon kan komma helt tillbaka till sporten”

Hello!
Jag har fullt upp nu, mycket lektioner, 8 hästar att rida varje dag, häst till salu som ska hinna visas och sen ska det hinnas lagas mat på kvällen innan vi sover kl 21, fulla dagar!

Men det är också FULLA DAGAR, vilket innebär att alla hästar ligger inte uppochner och är skadade! Dom är friska och glada och tar all min energi, fantastiskt!

Gladast är nog Kakan, som är den enda hästen som kanske inte är helt frisk än. Men hon läker riktigt bra, lite för bra kanske…

Img-20190416-wa0008
Mika på ”promenad” med Kakan.

Kakan mår ändå toppen. Benet ser tiptop ut med tanke på vad det varit med om (senan skars helt av i december).

Img-20190416-wa0005
Kakans ben idag!

Det är ett par månader kvar tills nästa check på benet, tills dess står hon kvar på boxvila. Men hon får gå i skrittmaskinen 5 minuter om dagen nu.

Vi promenerar (så gott det går), betar med henne, masserar henne och myser. Så hon tycker nog inte livet är helt förskräckligt ändå. Tråkigt säkert, men ändå helt okej.
Img-20190416-wa0011Img-20190416-wa0012Img-20190416-wa0014

Jag hoppas såklart hon kan komma helt tillbaka till sporten men det kommer ta tid.

Annars är faktiskt Bazinga, Rasputin, Ullis, Greta och Carro helt fräscha, Carro har såklart en del uppbyggnad kvar innan hon är tillbaka men hon känns pigg och glad och fräsch. Får passa på att vara glad för det medans det varar!

Woho, allt för idag. Rid lugnt!


Cornelia Rylén
13 april 09:49

”Jag upplever att många ryttare hjälper hästarna på tok för mycket”

”Jag upplever att många ryttare hjälper hästarna på tok för mycket”
Greta på bild! Foto: Stefan Keturi

Hejhopp! Idag vill jag egentligen mest komma med lite tips. Tips angående själva tänket när ni löser problem på hästryggen.

Det är så himla välkänt att en häst ska gå fram, den ska lyssna framåt och den ska bjuda, ta för sig framåt och framåt framåt framåt. Det är vad tränarna säger och det är så man löser problem. Framförallt beror många problem i grunden på att hästen inte går fram. Och det löser man ju framåt… Men har ni verkligen tänkt efter?

När du ger en framåtdrivande hjälp, dvs skänklar på, så lägger du på ett tryck. En lyhörd häst reagerar snabbt och trycket släpper. Men lägger du på detta tryck och inget händer så kvarstår trycket du lagt på, bara i en lika dålig situation (dvs en situation där hästen behöver reagera framåt).

Här krävs det träning, hästen ska inte sparkas fram och sen hålla den farten utan problemet ligger i att hästen inte reagerar. Då är det lättare att först be hästen vänta, för att sedan kunna BELÖNA den med att få gå fram, dvs eftergift i handen och ev en förstärkande liten skänkel som ”belöning”, och beröm. Här bygger man lättare upp ett system att det är en BRA sak att gå fram för små hjälper, och du har mer kontroll på situationen.

För har du verkligen löst ditt problem när du fått fram hästen i en högre fart? Den springer framåt… men sen då? Kommer inte problemet tillbaka? Går hästen verkligen FRAM aktivt självmant eller springer den bara framåt?

Jag upplever också att många ryttare hjälper hästarna på tok för mycket. Vilket gör det svårt för hästen att någonsin klara det själv. Vanligast är detta i galoppjobbet, galoppfattningar, variation av galoppen osv. Ryttare fattar galopp, och när hästen väl galopperar så släpper man aldrig på trycket för man är rädd att den ska sakta av. Hästen lär sig att för att behöva galoppera behöver ryttaren jobba. 

Här bör man också vända på steken lite, när hästen fattar galopp, släpp direkt trycket (galoppskänkeln, drivande hjälpen) och beröm (för att den så duktigt fattade galopp), be här också hästen att vänta. Efter galoppfattning ska hästen finna sin balans, vänta, och sedan få en belöning för det i form av ”varsågod tack så mycket nu får du slappna av framåt nedåt”. 

Låter krångligt kanske. Men kortfattat: Efter en reaktion på din signal, sluta ge den signalen. Beröm. 

När det uppstår ett problem, stressa inte igenom det. Lägg inte på mer tryck.
Tänk logiskt, ett problem = hästen förstår inte/ har förstått fel, behövs verkligen mer tryck/press i en sådan situation? Det man lägger på om man rider framåt då, är mer tryck och press.

Om du istället backar, alltså ber hästen vänta, så har du längre tid och väg på dig, en lugnare situation, mindre press och stress och du kan när problemet känns delvis eller helt löst, belöna hästen med eftergift vilket betyder ”Tack, här varsågod gå framåt som belöning” vilket gör det till en positivare upplevelse för hästen än om du hade direkt bett den ÖKA genom ett problem. 

För mig går ridning ut på att hästen ska förstå vad jag vill och vad den förväntas göra, den ska få guidning i sitt arbete men inte HJÄLP med det. Den ska få hjälp att lära sig förstå det.

Nu glider jag kanske från ämnet… Men en häst som VILL gå framåt på ett kontrollerat sätt är väldigt lättriden, och det är dit vi ska sträva. Hur vi lär hästen att VILJA gå framåt. För all sorts tvång och kraft gör den mer svårriden, gör att vi behöver ta i munnen MER och därför dämpa den framåtbjudning vi får. Förutsatt att vi inte baaara vill gasa o styra men det vill inte jag i alla fall.

Jag vill väl helt enkelt slå ett slag för att man ska tänka steget längre när man rider, vad ber jag egentligen hästen om och på vilket sätt presenterar jag uppgiften? Framförallt, hur förklarar jag för hästen när den inte förstår och vilken situation skapar jag för att lösa problemet?

Haha. Hoppas någonting är relativt enkelt att förstå. Jag förstår att jag är rörig men jag går igång lite på sånt här! Ni skulle höra mig live… Fick nyligen höra att jag lät som en sektledare, det tyckte jag var kul! 

Rid lugnt!

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 115 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-