Hoppning
3 augusti 2018 11:25
Ridsportplus

Framhoppning i bara ett varv – bra eller dåligt?

IfrågsattRätt förberedelser är nödvändiga för ett bra resultat på tävlingsbanan och systemet att enbart tillåta framhoppning i ett varv för bättre ordning ifrågasätts. "Jag tycker inte att det är bra för hästen när man bara får rida i ett varv på framhoppningen", säger ryttaren Henrik Lannér, som är en av dem som Ridsport har frågat om saken.

Framhoppning i bara ett varv – bra eller dåligt?
Att bara tillåta ett varv blir vanligare på tävlingar i Sverige. Arkivbild. Roland Thunholm

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Prenumerera på Ridsport

Att bara tillåta ridning i ett varv blir allt vanligare på tävlingsplatser i Sverige. Det har använts sedan början av 2010-talet.

– Det var på en framhoppning inomhus som var rätt rörig och Arnold Assarsson tyckte att vi skulle testa att låta alla rida i ett varv i stället, så han och jag ändrade och det fungerade bättre, berättar Mathias Bewersdorff, aktiv ryttarförälder som har följt debatten om olika framhoppningsmodeller med stort intresse.

– Problemet är att det har blivit en slentrian att rida i ett varv. Det är väl okej om man inte har någon begränsning av antalet ryttare inne på framhoppningen samtidigt. Men att, som många tävlingsplatser vi har varit på den senaste tiden, både ha stora framhoppningar, ridning endast i ett varv och kraftigt begränsat antal ryttare samtidigt – det är inte okej, fortsätter Mathias.

Begränsade möjligheter

Ryttarna vänder sig framför allt emot den begränsade möjligheten att ge sina hästar tillräckligt med uppvärmning. Att endast ha sex ekipage på framhoppningen och inte ha möjlighet att rida fram hästarna för övrigt ger alldeles för kort tid för att kunna värma upp hästen tillräckligt.

– Jag har ibland gått in och tillåtit fler på framhoppningen samtidigt än vad arrangören vill ha. Det är otroligt viktigt att hästarna får tillräckligt med tid på sig att värma, förklarar Unni Gustafsson, överdomare och FEI-steward som varje år är på många internationella tävlingar och ofta har koll på framhoppningen.

– Framhoppningen är vårt ansvarsområde och det gäller att alla får så bra förberedelser som möjligt. Därför måste man hålla koll på att ryttarna verkligen sköter sig och visar hänsyn mot varandra, säger Unni.

En gång fick hon avvisa en ponny från framhoppningen för att den blev i det närmaste farlig för alla andra, men för övrigt tycker hon ändå att ryttarna sköter sig rätt bra.

Olika åsikter

I den bästa av världar finns en tillräckligt stor framridning där arrangören kan ställa upp två räcken och två oxrar, inte begränsa antalet ekipage och tillåta ridning i båda varven. Men verkligheten är som regel en annan.
– Är det en liten framhoppning inomhus och man behöver släppa in många ryttare för att alla ska hinna värma, då är det väl okej med ett varv, säger Henrik Lannér.

Men alla ryttare är inte negativa till ettvarvssystemet. Linn Hörnvall, som arbetar mycket med unghästar och hingstar i sitt jobb som beridare hos Hästak, föredrar framridning i ett varv.

– Jag tycker alltid att det är bäst när det är ett varv. Jag har haft många mötesskygga hästar och det underlättar betydligt för dem att alla rider i samma varv. Däremot får det inte vara för få – jag tycker att det kan vara fritt antal när det är i ett varv, säger Linn Hörnvall.

En sak som ryttarna ofta återkommer till när de pratar om problem på framhoppning är bristen på hänsyn och respekt.

– I Sverige fungerar det bättre med ett varv på framhoppningen eftersom många ryttare bara tittar ner i nacken på sin egen häst och inte tar hänsyn till de andra, säger Jennie Juhlin som har tävlat mycket internationellt och kan konstatera att där fungerar det både med att rida i båda varven och utan några begränsningar i antal.
– Ryttarna har bättre koll där och visar mer respekt, säger hon.

Visar inte respekt

Flera anser att just den hårda regleringen som finns i Sverige gör att ryttarna inte lär sig att ta ansvar och visa respekt. Med fler framhoppningar där ridning är tillåten i båda varven och med fler ekipage inne samtidigt skulle ryttarna tvingas lära sig att planera sin ridning betydligt bättre.

Men gränsen mellan att utveckla ryttarna och att det inte ska bli för farligt är hårfin. Och det finns alltid några som tycker att det är för många inne samtidigt och att framhoppningen är för rörig. Något som till viss del beror på nervositet och orutin.

– Det är viktigt att ha en bra plan för hur man ska hoppa fram, och att ryttaren går igenom den med sina medhjälpare så att de vet hur de ska göra redan innan de börjar rida på framhoppningen, säger Unni Gustafsson.

Daniel Svensson, hopplärare på Ridskolan Strömsholm, är inne på samma linje:

– Om man har ett tydligt system och dessutom förståelse för att även de andra ryttarna försöker värma upp sina hästar och förbereda sig så bra som möjligt, då skulle det fungera bättre.

Så här säger tävlingsreglementet (TR III, moment 366.2.4):
På framhoppningen ska ryttaren och ryttarens medhjälpare uppträda så att de inte stör andra ryttares förberedelser. En ryttare måste förvissa sig om att det är fri passage såväl före som efter det hinder ryttaren avser att hoppa. Ryttare som inte står i närmast tur att gå in på tävlingsbanan ska lämna företräde till den som startar närmast.

Enkät:

Vad tycker du om framhoppningssystemen i Sverige?

P: 2016-13 P: 2018-13

Henrik Lannér, Löddeköpinge. Svårklassryttare.
– Jag gillar inte när det är framhoppning i ett varv. Jag tycker inte att det är bra ur hästsynpunkt att inte kunna värma dem i båda varven. Vi skulle aldrig få för oss att rida bara i ett varv hemma, så varför ska vi göra det på tävling?
– Den enda gången det är motiverat med ridning i ett varv är när det är mindre ridhus och man släpper in många ryttare på framhoppningen.
– Själv försöker jag ändå alltid att hoppa lika många språng i vänster som i höger galopp innan jag ska in på banan.

Screen Shot 2018-07-29 At 17.29.41Jennie Juhlin, Hallstahammar. Svårklassryttare.
– Jag tycker att det fungerar bättre med ett varv i Sverige. Ryttarna är för dåliga på att visa hänsyn, de stirrar alldeles för mycket ner i nacken på sina hästar och bryr sig inte om de andra. Det är klart att det vore bättre om vi kunde rida i båda varven. Utomlands har ryttarna bättre koll på omgivningen och visar mer respekt, därför fungerar det med två varv där.
– Jag ser till att jobba hästarna i båda sidorna ordentligt oavsett om det är ett varv eller inte, till exempel genom att rida förvänd galopp.

HŠstDaniel Svensson. Svårklassryttare, hopplärare på Ridskolan Strömsholm.
– Jag tycker inte att det är bra med framhoppning i ett varv, det känns inte rätt ur hållbarhets-synpunkt för hästen. Däremot förstår jag att man ibland behöver begränsa sig till ett varv, framför allt när det är en liten framhoppning.
– Det känns fånigt att ha framhoppning i ett varv i de större klasserna. Från 1,40 och uppåt borde ryttarna klara av att rida hästarna i båda varven utan att krocka. Det största problemet är att ryttarna är rätt dåliga på att visa hänsyn. Tyvärr räcker det med en ryttare som inte visar hänsyn så blir det rörigt direkt.

Linnvikinghästak4årsvinnarert2Linn Hörnvall. Älmeboda. Beridare hos Hästak och rutinerad unghästutbildare.
– Jag tycker alltid bäst om när det är ett varv på framhoppningen, det underlättar. Däremot får det inte vara begränsat till för få, det skapar mer stress och blir lättare konflikt om det är få som får hoppa fram samtidigt. För det mesta fungerar det med fritt antal.
– Tränar gör jag hemma, på tävling värmer jag bara upp och då fungerar det att rida i ett varv. Det blir lugnare om man vet att alla måste hålla sig i samma varv. Det underlättar både för orutinerade ryttare och hästar med ett varv.

Överdomare Jan Stenberg Fj-4676Jan Stenberg, Haverdal. Överdomare och FEI-steward.
– Jag kan ibland tycka att vi reglerar för mycket i Sverige. Vi måste kunna ställa större krav på ryttarna att de tar ansvar och visar hänsyn. Ska de ut och tävla utomlands ser förutsättningarna helt annorlunda ut och det vore bättre att de fick lära sig redan på hemmaplan att man måste ha bättre koll på varandra.
– Däremot tycker jag att avspärrningarna mellan framhoppningshindren är ett väldigt bra påfund. Det gör att vi minskar risken för att ryttarna vänder upp direkt bakom eller framför hindren.

Barbro_lilljeBarbro Lillje, Arboga. Överdomare och tävlingsarrangör på Sundbyholm.
– Vi har haft ett varv och obegränsat antal på Sundbyholm sedan vi startade tävlingarna där. Jag tycker att det har fungerat bra till 95 procent. Det är ibland på den lilla banan som det har blivit rörigt med fritt antal. Vi har störst problem med de mindre rutinerade ekipagen som måste lära sig att ta hänsyn till varandra.
– Jag upplever dock att det blir mindre stressigt om man inte begränsar antalet och många är glada för att vi har det så. Vi lyssnar på ryttarna och de flesta verkar tycka att vårt system är bra.

Ridsport.Unni Gustafsson, Ekerö. Överdomare och FEI-steward.
– Framhoppningen är överdomarens ansvarsområde, men vi har även andra uppgifter och kan inte vara där precis hela tiden. På en internationell tävling är det FEI-stewards som bara har som uppgift att övervaka att allt går rätt till på framhoppningen.
– Det är viktigt att alla hästar får tillräckligt med tid för att värma upp inför start, och ibland har jag gått emot arrangörens önskan och tillåtit fler på framhoppningen för att det har blivit för kort om tid annars. Hellre fler i ett varv än att begränsa för mycket.

Texten publicerades första gången i Ridsport nr 13/2018.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 115 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-