Hästens sida säger mycket om gångarterna

När SH, Svenska Hästavelsförbundet, fortsatte med del två av sina digitala föreläsningar var det ännu fler deltagare än vid premiäravsnittet, över 400 stycken. Suget efter kunskap kring hästavel är stort.

Denna föreläsning handlade om bedömningsgruppen HHB: huvud, hals och bål. Det var förre premieringsförrättaren och uppfödaren Kurt Larsson, Björketorp, som stod för den.
– Här bedöms hästens funktionalitet, inledde Kurt Larsson.

– Det går att se på en hästs byggnad om den har bra rörelser eller ej. Det räcker för ett vant öga att titta på bogvinkeln och vinkeln vid korset för att se om det är en rörlig häst. Dessa vinklar utgår från hästens skelett och är desamma att mäta på, oavsett hästras.

Bedömning inleds framifrån

Kurt Larsson fortsatte med att berätta att bedömningen alltid inleds framifrån. Hästen ska ha en glad blick och naturlig resning, lite ”god dag” över sig. Bredden mellan ganascherna är viktig, liksom halsens ansättning såväl mot huvudet som mot bogen. Halsen ska gärna sitta långt upp på bogen, för att underlätta balanseringen.

Huvudet behöver inte vara litet för att ge ett gott intryck, utan i harmoni med hästens kropp. Premieringsförrättaren Madeleine Beckman, tillika veterinär, förklarade huvudets funktion:

– Hästar andas genom nosen och huvudet måste därför vara tillräckligt långt för att värma upp inandningsluften och tillräckligt stort för att alla tänder ska få plats. Det är viktigt att inom varje ras fundera över vilken funktion huvudet har och kanske inte sträva efter alltför små huvuden som kan ge problem.

Bogen en viktig del

Kurt Larsson uppehöll sig länge vid bogen. Idealet är en vinkel på 90 grader från manken till bogspetsen till armbågsspetsen.

– En välliggande bog gör att frambenen flyttar sig innan bakbenens kraft skjuter på, vilken kommer från en bra korsvinkel och ett starkt njurparti.

– En brant bog innebär att hästen inte får undan sina framben, särskilt inte om de har ett bra påskjut. En häst med brant bog får lång underlinje på halsen och en kort överlinje. Det är ett stort problem med alltför branta bogar i ett flertal hästraser, domarna har överlag inte dömt ner detta.

Manken ska vara tillräckligt markerad för att ge ett bra sadelläge och för god upphängning av frampartiet. Korsvinkeln mäts från höftbensknölen till bärbensknölen och ner till bakknäet. Idealet är 90 grader, det ger ett bra påskjut.

Ett starkt njurparti innebär att hästen är välmusklad i njurtrakten, som är belägen cirka två decimeter framför korset, rakt ovanför flanken. Unga hästar har inte alltid så välutvecklade muskler där från början, men det går att träna upp.

Bålen ska ha visst djup, från manken till undersidan av magen och ner till marken. Annars kallas det ”grund bål”.

”Finns inga genvägar”

Åhörarna hade flera frågor om hur en stoägare/uppfödare ska tänka gällande avel. Kurt Larsson har sysslat med avel i över 50 år och under denna tid fått fram 149 diplomston och 117 premierade hingstar, och vet att det gäller att tänka i generationer.

– Det finns inga genvägar i avel, utan det måste finnas en genomtänkt linje. Om stoet är tåvid fram och betäcks med en hingst som är tåtrång, blir förmodligen avkomman rakställd. Men när det gäller dess avkommor i sin tur, vet man aldrig om det kommer att bli en tåvid eller en tåtrång individ – båda anlagen finns ju där.

– Det är bättre att i det fallet använda en rättställd hingst på det tåvida stoet, då finns bra förutsättningar för vidare avel på avkomman. Man måste alltså tänka i flera generationer framåt när det gäller avel, inte bara på att det ska bli ett föl nästa år.

En fråga gällde hur stoägaren ska tänka när det gäller hingstar som blir godkända på 38 poäng (40 p är annars gränsen för godkännande) tack vare pluspoäng för prestation eller att de bär på en särskild blodslinje.

– Om jag ansåg att han kunde tillföra något bra till min avel skulle jag använda en sådan hingst en gång och då på ett sto med höga poäng. Han ska bara finnas en gång i generationerna, då har man använt bevarandeavel på rätt sätt, sa Kurt Larsson.

Nästa tillfälle att lära sig mer om exteriörbedömning är tisdagen den 31 januari klockan 19.00. Då föreläser Liselotte Erixon om benställningar. Anmälan sker på www.svehast.se.