Lätta skor kan underlätta för rörliga hästar

Aluminiumskor växer i popularitet bland tävlingsryttare. Det gäller inte enbart vid ridning på långa och krävande terrängbanor, där en lägre vikt på skorna minskar belastning och skaderisk när hästarna blir muskeltrötta. Fördelarna med lätta skor förs nu fram även för dressyr och då främst för hästar med stora rörelser. Med de tyngre järnskorna blir den kraft som leder och ligament utsätts för onödigt stor, hävdar flera som Ridsport har talat med, jämfört med aluminiumskor som bara väger en tredjedel.

OS-ryttaren Jan Brink som driver Tullstorp Dressage Stable är positiv:
– Vi har använt aluminiumskor i två år på hästar som är mycket rörliga. Till exempel har vi ett sto med en fantastisk trav och mycket mekanik, men som hade svårt att gå i ekonomitrav. Hon tog i lika mycket hela tiden. Efter en kotledsinflammation började vi med aluminiumskor och sedan dess har det inte varit några problem alls.

Förr kunde tyngre skor användas för att främja större benrörelser, men den moderna dressyrhästen har tillräckligt bra rörelser ändå. Har hästen stora snärtiga benlyft innebär tyngre skor snarare en ökad risk för skador, hävdar flera.
– Järnskor medför ett större slitage på den här typen av hästar. Att rida ökningar kan innebära en onödig belastning. Det här är en fråga om sunt förnuft och att värna hästens hållbarhet. Efter att ha utbildat en talangfull häst i fem års tid vill du förstås att den ska hålla, säger Jan Brink.

Den låga vikten sparar energi

Även Patrick Hedqvist, som bland annat skor en del av OS-ryttaren Tinne Vilhelmson Silfvéns hästar, ser ett ökat intresse för aluminiumskor. I perioder har även den numera pensionerade GP-hästen ”Anton” (Don Auriello, val f -02 e Don Davidoff-White Star, uppf Joachim Poppe) haft aluminiumskor fram.
– Det finns ett stort intresse hos ryttare i dag för hästens hållbarhet och prestation. En skada kan leda till ett avsevärt tapp under en tävlingssäsong. Detaljerna har betydelse och skoningen har fått ökad uppmärksamhet. Den låga vikten på aluminium ger ett snabbare och mer energisparande steg. Med ett lägre och mer markbundet steg blir också isättningen skonsammare för hästen. Även om den slits snabbare än järn blir skillnaden ändå inte så stor eftersom hästar alltmer skos med kortare intervaller, omkring fem veckor.

Själv har han hittills noterat ett större intresse för materialet bland hopp- och fälttävlansryttare än hos dressyrryttare.
– I hoppningen har många märkt att hästarna både blir snabbare och att de orkar mer med aluminiumskor. Skorna ger också ett bättre fäste, säger han.

Likaså har hovslagaren Peter Glimberg, som följde med det svenska fälttävlanslandslaget till VM i Tryon – och där skodde om hästarna till aluminiumskor inför terrängmomentet – uppmärksammat ett ökat intresse vid banhoppning. En anledning är att moderna underlag som fibersand, även om de ger svikt och bra bärighet, skapar en högre friktion mot skorna. Även om aluminium glider sämre mot underlag än järn är fördelen att tillverkningsprocessen för aluminiumskor tillåter en större variation, hävdar han.
– Det finns modeller som ger extra stor överrullningseffekt, både framåt och åt sidorna. Det motverkar en del av de negativa aspekterna av de nya underlagen när hästen vänds snävt. De minskar påfrestningen på hovledens sidoligament. Från börjar sågs aluminiumskor mer som tillfälliga ortopediska beslag efter hältor i hoven, men används alltmer på topphästar. Man ska dock vara medveten om att det sällan är enbart positiva effekter av mer extrema beslag. För mycket överrullningseffekt i sidled kan bli instabilt. Det går aldrig att trolla bort belastning, det går bara att förflytta den, säger Peter Glimberg.

Lätta skor kan vara bekvämt för hästen

Han påpekar att dagens moderna sporthästar har så mycket medfödd talang att de ofta rör sig med större rörelser eller hoppar lättare på höga hinder än de egentligen har fysik till som unga. Han berättar om sin egen unghäst som slog i skorna vid ridning, vilket upphörde när den fick aluminiumskor. När hästen hade vuxit i kapp sig fysiskt återgick han till järnskor.
– Vår uppgift är att göra det bekvämt för hästarna och underlätta för dem så att de håller för träningen. Då kan lätta skor vara en god idé. Även under ett vanligt ridpass blir det många benlyft. Med ett steg i sekunden, eller mer, adderas viktskillnaderna snart till ton även där, om du summerar hur mycket vikt hästen lyfter. Och det är ofta i hovled och kronled som skador uppträder. Yviga rörelser blir större med tyngre skor och snärten i rörelserna ger belastning i lederna, säger han.

Hovslagaren på Grevlunda föredrar järnskor

Rebecca Giegold, som nu är lärare på hovslagarutbildningen vid Flyinge på heltid efter att bland annat ha skott hästarna på Grevlunda i 17 år, är av en annan åsikt.

Frånsett hästar som går fälttävlan på hög nivå ser hon aluminiumskor främst som sjukbeslag när det gäller ridhästar. När hon skodde på Grevlunda föredrog hon järn, bland annat på grund av slitstyrkan när hästar rids mycket.
– Hästar som blir muskeltrötta har störst nytta av lättare skor, för att minska risken för skador. För andra hästar bedömer jag att viktskillnaden i skorna har liten betydelse. När belastning diskuteras internationellt är fokus i stället på ”loading phase”, alltså stadiet då hästen sätter hoven i marken. Då är belastningen som störst. Det gäller att göra den så optimal som möjligt, tillsammans med stötdämpningen från underlaget. Här har till exempel vibrationen som uppstår från beslaget betydelse. När hästens ben är i luften, utsätts det för minst påverkan, säger Rebecca Giegold.

Hon påpekar att hästens biomekanik i benens nedre del fungerar automatiskt så att när den ena sidans senor sträcks, slappnar de motsatta av. De har motverkande effekt, varför hon menar att snärteffekten har en begränsad betydelse.
– Skador uppkommer framför allt när musklerna inte orkar mer. Det kan vara unga hästar, otillräckligt tränade hästar och vid utmattning. Med dagens talangfulla hästar bör vi lägga fokus på fysisk träning för att successivt bygga upp hästen för belastningen, men ridfolk lägger ofta mer tid på teknisk träning. Förr kunde inte hästarna hoppa 1,30 på ren talang och då fick de den fysiska träningen när de matchades dit, säger hon.

Olika modeller av aluminiumskor – ett axplock:

Ortopediska beslag i aluminium möjliggör modeller som i järn skulle ha varit alldeles för tunga. Längst till vänster en ”spidersko” som ger ett rejält stöd. Den kan användas exempelvis vid fångproblem och kan kortas i tån. De övriga två kallas för ”heartbar” och ger stöd till strålen. Dessa modeller kan även kompletteras med rinnande silikon.

Standardskor i aluminium används framför allt när en lägre vikt är önskvärd, för att underlätta för hästen och minska belastningen. Syftet är att förebygga skador vid exempelvis muskeltrötthet.

Överrullningsskor syftar till att skona och minska stressen på hovleden. De mer extrema varianterna med överrullning även åt sidorna kan dock medföra instabilitet.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 23 2019.