Steve Guerdat: ”Jag är någon som jag aldrig drömde att jag skulle bli”

Steve Guerdat och Dynamix de Belheme (SF sto f-13 e Snaike de Blondel – Cornet Obolensky, uppf Frederic Aimez, äg C.H.C. Horses SA, La Giraffa SA) gick in som ledare i den avslutande VM-rundan. När flera av konkurrenterna föll bort en efter en återstod bara det svåraste: att hålla nerverna i styr.

Det gjorde ekipaget.

En felfri runda säkrade guldet och gav samtidigt Steve en unik mästerskapssvit. Han har nu individuella guld från OS, EM och VM.

– Det känns fantastiskt. Jag vet att alla hela tiden glömmer bort VM, men alla mål jag hade när jag var barn – det som motiverar mig varje dag – har handlat om mästerskap, säger Steve på presskonferensen efteråt.

”Jag var extremt nervös hela veckan”

För schweizaren har mästerskapet varit speciellt på flera sätt. Aachen är en plats han återkommande har drömt om att vinna på, och inför VM-finalen kände han pressen.

– Världsmästerskapet i sig är något jag drömt om. Jag var extremt nervös hela veckan eftersom jag tänkte att det kanske var min sista chans.

Han beskriver hur hård konkurrensen blivit i världstoppen, där marginalerna mellan de bästa ekipagen är små.

– Man kan se på resultaten hur tuff sporten har blivit, hur många bra ryttare och hästar det finns och hur tajt allting är. Så jag var så nervös inför att släppa det.

När den sista bommen var passerad kom alla känslorna.

– När jag hoppade det sista hindret kom alla känslor. Jag har inga ord. Jag vet egentligen inte vad det betyder.

Har saknat sitt namn på väggen

Steve har haft många framgångar i Aachen, men den stora segern har fortsatt att undgå honom.

– Jag har haft några bra resultat här och gjort några bra tävlingar, men jag har aldrig lyckats vinna den Grand Prix:en.

Han berättar att han genom åren tittat på den berömda väggen med namnen på tidigare segrare.

– Varje år tittar jag på den där väggen hundra eller tvåhundra gånger, och jag ser aldrig mitt namn.

Trots det var det inte bara VM-guldet han tänkte på under veckan.

– Hela veckan har jag faktiskt tänkt mer på att vinna i Aachen än på att vinna världsmästerskapet.

För Steve är platsen en symbol för ridsportens historia.

– Jag tror inte att det finns något större än Aachen. Jag tror inte att det blir bättre än det vi haft här i år.

”Mitt team och min häst förtjänar medaljen”

Han lyfter framför allt fram hästen och människorna runt honom när han ska förklara vad guldet betyder.

– Jag är väldigt stolt, först och främst över min häst och över hela teamet runt omkring, min familj och alla människor som har tagit mig hit. Det krävs så många människor för att komma hit.

Han beskriver samtidigt en känsla av att vilja dela medaljen med alla som varit en del av resan.

– Det är jag som står på pallen, men jag önskar att jag kunde ta med några andra upp dit och dela det med dem.

”Jag vill känna det”

På läktarna satt omkring 40 000 åskådare under finalen. För Steve är publiken inte något han försöker stänga ute – tvärtom.

– Jag känner den. Jag tycker om att känna den.

Han säger att atmosfären är en av de viktigaste anledningarna till att han tävlar.

– Jag vill åka till platser där det finns en atmosfär. Det är det som får mig att vilja gå upp på morgonen och ge de här människorna något tillbaka, att försöka prestera inför en sådan här publik.

Han fortsätter:

– Jag vill känna den, jag vill höra den. Jag vill dela min runda med dem och känna att de är med mig när jag rider.

Dynamix hade nästan fyra månader utan hoppning

Bakom VM-guldet finns också en uppladdning som långt ifrån varit optimal. Steve berättar att Dynamix hade ett svårt år förra året och bara tävlade i sex eller sju tävlingar. Även vägen mot årets mästerskap blev mer komplicerad än planerat.

Efter ett längre uppehåll skadade sig stoet i hagen och kunde inte hoppa på ytterligare fyra veckor. Totalt blev det närmare fyra månader utan hoppning.

– När vi kom till Aachen tänkte jag att jag fick ge upp Dynamix inför VM. Det skulle vara för tidigt.

Teamet bad honom dock att inte fatta något definitivt beslut. I stället lades en plan med fyra tävlingar för att försöka få stoet redo för Aachen.

Och Dynamix fortsatte att leverera.

– Jag tror att om hon inte hade haft den här kvaliteten, kapaciteten och intelligensen hade hon inte kunnat prestera så här efter så lite hoppning.

Just intelligensen är något Steve särskilt lyfter fram när han beskriver sitt sto.

– Hon är otroligt smart.

Efter de starka insatserna på vägen mot mästerskapet valde Steve till slut att ge VM en chans. Och under veckan i Aachen har Dynamix fortsatt att imponera.

– Om jag ska vara ärlig kändes hon ännu bättre i dag än de andra dagarna.

Steve beskriver också känslan av att ha en häst som Dynamix i sitt liv.

– Jag har inget annat än stolthet över att ha ett sådant här djur i mitt liv.

Vill njuta av guldet

Nu står han alltså med den medalj som saknats i samlingen.

OS-guld, EM-guld och VM-guld är på plats. Och frågan är vad som kommer härnäst.

Steve har inget färdigt svar. Han vet inte exakt hur framtiden kommer att se ut, men någon brist på motivation verkar inte finnas.

– Jag älskar det jag gör. Jag älskar att tillbringa mina dagar med mina hästar och jag älskar att åka på tävlingar och tävla.

Samtidigt vill han den här gången ta sig tid att verkligen njuta av framgången.

– Jag har ibland ångrat när jag tittat tillbaka att jag inte njöt tillräckligt av medaljerna jag vann. Så den här vill jag verkligen njuta av.

Veckan i Aachen har tagit på krafterna.

– När jag ser tillbaka på den här veckan och på pressen jag känt hela veckan skulle jag inte vara redo att göra om det de närmaste två eller tre månaderna, det är säkert.

Men någon pensionering är inte aktuell.

– Jag är säker på att det kommer tillbaka och ni kommer fortfarande att se mig i många år.

– Jag har det jag ville ha. Jag är någon som jag aldrig drömde att jag skulle bli. Jag vet inte vad som kommer hända nu, men det här är definitivt början på något för mig.

Resultatlistan