En legendar på Flyinge

– Det är väldigt trevligt att vara tillbaka på Flyinge, sa Morris, som senast gästade Flyinge på 80-talet.
– Standarden på de svenska ryttarna är väldigt hög och anläggningen är verkligen utmärkt.

George Morris varumärke är ryttarens sits och det var på precis den han lade tonvikten vid den första dagen. Han började med att be alla att länga stigläderna under markarbetet.
– Man måste ha rätt position i sadeln så man kan påverka hästen på rätt sätt med skänkeln. Allt kommer från skänkel och sits, mot en mjuk, buren hand. På så sätt hittar hästen rätt balans.

Mycket skritt, halter, sedan trav och galopp blev det för såväl förstagruppens Victoria Eke Göransson Bonde på Mission Impossible HS, Nicole Holmén på Certina, Andrea Marie Sundal på Ziro och Emma Maria Thalén på Djingis Khan som för de övriga två grupperna, Petra Aittola på Stinger, Adrian Cronin på Carissimi, Alexander Zetterman på Zidane och Filip Ågren på High Lao och mest avancerade gänget Douglas Lindelöw på Balous Lady, Jörgen Larsson på Agathon S, Stephanie Holmén på Charlie och Henrik Ankarcrona på Caillou Z.
– Det kändes en aning ovant att rida med så hög hand, tyckte Victoria Eke Göransson Bonde och fick medhåll av flera av ryttarna.

Men även om vissa detaljer inte var som ryttarna inte var riktigt vana vid, så fick de beröm av Morris.
– Första gruppens ryttare var nästan överkvalificerade, tyckte Morris.

Trots sina 76 år håller George Morris clinics och kurser över hela världen.
– Fast mest hemma i USA numera, och i Kanada, Nya Zeeland och Australien. Jag har också många amerikanska unga elever som rider i vårt nationslag, sa han.

George Morris började sin karriär på hästryggen redan 1952 och hans framgångar var otaliga. Olympiskt guld med amerikanska laget i Rom 1960 var den definitiva höjdaren. Han har ridit massor av nationshoppningar, inte minst i Falsterbo 1985, då det ”naturligtvis” blev seger.
– Jag minns det så väl. Vi hade karantänstall nära stranden och där var massor av halvnakna människor överallt på beachen, skrattade han.

Som tränare har han många olympiska medaljer, 1984, 1992, 1996 och 2004 och han har varit synnerligen framgångsrik chef d’equipe för amerikanarna.

Under clinicen på Flyinge satt Morris upp på några av hästarna, bland annat på Douglas Lindelöws Balous Lady (e Balou de Rouet-Lasangos). Det var i momentet galoppombytena.
– Bytena måste finnas i vår verktygslåda och de ska fungera, på rakt spår, underströk han och visade också några tekniksprång på hästen.
– Man måste säga till hästen: lyssna på mina händer och på min sits, acceptera mina hjälper. Titta på mina händer, de är alltid mjuka och följsamma, utan glapptygel.

Accepterade var precis vad Balous Lady gjorde och Morris strödde lovord över det bruna stoet.
– Sådana här hästar fanns inte när jag var ung…

Maria Gretzer fungerade som Morris ”side kick” under clinicen.
– Jag behövde inte göra så mycket men det var intressant att lyssna när Morris visade och predikade sitt system, sa Maria.

Publikintresset för clinicen var överraskande svalt, bara några hundratal åskådare befolkade läktarna på Flyinge.