RidsjukgymnastikDressyrryttaren Johanna Forssell skadades allvarligt i en bilolycka men drömmer fortfarande om att rida professionellt. Via sin hovslagare fick Johanna information om en gård där man jobbar med ridsjukgymnastik. Där har hon fått hjälp att börja rida igen.
Specialutbildade hästar hjälper Johanna att komma tillbaka
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
På Söderåsen Forsgård har Ulrika Stengard-Olsson, som är legitimerad sjukgymnast och ridsjukgymnast, arbetat med ridsjukgymnastik sedan 2000. På gården, som är tillgänglighetsanpassad, finns de bästa förutsättningarna för att kunna komma upp på hästryggen.
Här finns allehanda hjälpmedel i form av ramper, lyftar, färgkodad utrustning, sadlar och speciella tyglar. Och så klart de trygga och specialutbildade islandshästarna.
– Jag har valt att ha islandshästar, de är inte så höga så det underlättar för oss som jobbar med dem. Dessutom har de ett fantastiskt lynne, säger Ulrika.
Det var på en stadig fux som Johanna Forssell tog sin första ridtur efter olyckan.
– Det var oerhört starkt när Johanna satt i sadeln för första gången igen, det var jag, ridsjukgymnastbiträdet Christina och hennes mamma som var där, berättar Ulrika Stengard-Olsson.
Behövde två medhjälpare i början
Johanna har på grund av sin ryggmärgsskada inte möjligheten att sitta själv. Hon har ingen kontakt med sin bålmuskulatur och behöver hjälp att hålla sig upprätt. Till en början var det två medhjälpare som höll i henne när den trygga islandshästen bar henne framåt. Numera är det ofta bara en medhjälpare som håller i Johanna under ridturerna.
– Johanna är oerhört målinriktad och motiverad. Man ser också i hennes sits att hon har ridit tidigare, även om hon har andra förutsättningar nu, säger Christina Henrysson, ridsjukgymnastbiträde.
Fakta
Klassificering i paradressyr
För att kunna tävla i paradressyr från regional nivå och uppåt krävs en klassificering. Bedömningen görs av specialutbildade sjukgymnaster på uppdrag av Svenska Ridsportförbundet.
I klassificeringen mäts bland annat ledfunktion, muskelstyrka och koordination. Klassificeringen kan ta mellan en kvart till 45 minuter att genomföra.
För att få en klassificering behöver utövaren ha nedsättning i muskelstyrka, ledrörlighet eller koordination i arm, ben eller i bål med minst 15 %.
Efter klassificeringen graderas utövaren för att få veta vilken profil man tillhör och vilken klass man ska rida i.
Beroende på vilken profil ryttaren tillhör har hen också rätt till olika hjälpmedel, till exempel som att få rida med två spön, öglor i tyglarna eller att få sätta fast fötterna med gummiband i stigbyglarna.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 7/2020.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på