Veterinärt
5 december 2019 07:27

Del 1: Hot allt vanligare mot veterinärer

På djupetDagens veterinärer arbetar under hård press och det är en yrkesgrupp som ligger högt i självmordsstatistiken. Dels är det personalbrist - många veterinärer får arbeta mycket övertid och det är ofta ett ensamarbete. Men den största oron för veterinärerna är att bli uthängd på sociala medier. Ridsport har gått på djupet när det gäller veterinärernas arbetssituation.

Del 1: Hot allt vanligare mot veterinärer
Ensamarbete, hög arbetsbelastning och hot på jobbet är många veterinärers vardag. Den största oron är dock att bli uthängd på sociala medier (bilden har inget samband med texten). Foto: Lina Nydahl

Svensk djursjukvårdspersonal mår inte bra på jobbet. I en färsk enkätundersökning som gjorts av fackförbundet Naturvetarna i samarbete med Svenska Veterinärförbundet uppger sju av tio djursjukskötare, veterinärer och biomedicinsk personal att de upplevt arbetsmiljöproblem det senaste året.

Det handlar om stress i form av hög arbetsbelastning, personalbrist och dåligt ledarskap. 70 procent av de svarande har arbetat övertid och en femtedel har blivit hotade på jobbet.
– Jag blev inte förvånad över att så många upplevde arbetsmiljöproblem eftersom vi gjorde en enkätundersökning med enbart djursjukskötare förra året och problemen var desamma. Det som var nytt och förvånade mig var att så många upplevt hot och att en övervägande majoritet var veterinärer, säger Kristofer Jervinge, teamchef påverkan på Naturvetarna.

Kristoferjervinge
Kristofer
Jervinge, Naturvetarna

Veterinärerna hotades framför allt i två situationer – när de var tvungna att lämna avlivningsbesked på grund av djurskydd och på klinik när fakturan lämnades över.
– Många djurägare vill rädda sina husdjur till vilket pris som helst och tror att de har en försäkring som kommer att täcka allt. När de upptäcker att det inte är så och att det kostade mer än vad de tänkt kommer hoten. Det verkar också som att den råa ton som används på sociala medier har smittat av sig på möten i verkligheten, säger Kristofer Jervinge.

Hot går att förebygga

Hot är ett av de allvarligaste arbetsmiljöproblemen. Men det går att förebygga, framhåller han.
– Arbetsmiljöverket har bra riktlinjer för det. Det gäller att identifiera när och var hoten uppstår. Oftast är det i receptionen eller vid ensamarbete, särskilt sena kvällar. Där går det att förändra så att man alltid är två vid de kritiska ögonblicken.

Den råa ton som används på sociala medier har smittat av sig på möten i verkligheten.

Kristofer Jervinge, Naturvetarna

Veterinäryrket innebär mycket ansvar och svåra beslut. En ytterligare belastning som har tillkommit det senaste decenniet är sociala medier, där det saknas ansvarig utgivare och vem som helst kan skriva i det närmaste vad som helst, utan att behöva stå till svars för sanningshalten.

– Att bli uthängd på sociala medier är en av de värsta farhågorna för  veterinärstudenter på väg ut i arbetslivet. De är mycket mer rädda för det än för att bli anmälda till ansvarsnämnden. Jag förstår det och kände själv likadant när jag arbetade på klinik som veterinär. I ansvarsnämnden görs det en rättvis prövning – på sociala medier har du ingen chans att försvara dig, säger Tove Särkinen, legitimerad veterinär och kommunikationsansvarig på Veterinärförbundet.

Veterinrextra-11_b

Självmord vanligare bland veterinärer än i andra yrkesgrupper

Sveriges Veterinärförbund arbetar tillsammans med Naturvetarna, som representerar all djursjukvårdpersonal fackligt, för att identifiera arbetsmiljöproblemen inom djursjukvården, där personalbrist är en av de stora frågorna. Även forskare på Karolinska Institutet som arbetar med suicidprevention har kontaktats för rådgivning i det arbetet, eftersom internationella studier visar att veterinärer är en yrkesgrupp där självmord är betydligt vanligare än i andra yrkesgrupper.
– Den forskning som har gjorts är gammal och svår att tillämpa eftersom kåren ser annorlunda ut nu. Till exempel är det mycket fler kvinnor som är veterinärer i dag, säger Tove Särkinen.

Att ta det slutgiltiga steget att ta sitt liv kommer inte ur ett vakuum. Innan dess finns oftast psykisk ohälsa med depressioner och ångest. Tove Särkinen är extra motiverad att arbeta med problematiken eftersom hon har personlig erfarenhet av att veterinärkollegor har tagit livet av sig.
– Jag har också själv mått dåligt och varit sjukskriven på grund av psykisk ohälsa, delvis på grund av mitt yrke när jag jobbade på klinik som veterinär. Jag märker också att många vänner och kollegor inom kåren inte mår så bra på grund av sin arbetssituation.

Veterinar_sv001-6

Jobbet innebär mycket övertid

Målet är bland annat att ta reda på hur personalbristen ser ut och hur förbundet ska kunna stötta. En del handlar om svårigheten att orka jobba heltid som veterinär.
– Yrket innebär sällan ett åtta till fem-jobb. Vi jobbar ofta övertid och har man jour innebär det även vaknätter. Det är också lätt att man tar med sig jobbet hem. Man funderar ofta över det som har hänt under dagen och får sömnbrist av att ligga och älta det, säger Tove Särkinen.

Psykisk ohälsa är tyvärr fortfarande tabubelagt bland veterinärer.

Helene Seljenes Dalum, forskare

Även där är sociala medier en bidragande orsak, upplever hon.
– Ibland är man trött och stressad och kanske inte kommunicerar så bra med djurägarna. På natten kommer då tankarna ”lät jag arg, kommer hon att skriva på Facebook om det här?”.

Drev mot veterinärer på sociala medier upplevs som ett så stort problem att Veterinärförbundet tillsammans med Statens Lantbruksuniversitet, SLU, har haft ett symposium med en medietränare för att hjälpa veterinärer att hantera situationen.

Finns en önskan om att läras sig bromsa drev på sociala medier

Thomas-manske
Tomas Manske, Boehringer Ingelheim.

Thomas Manske, legitimerad veterinär och teknisk chef på djurläkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim, tog initiativet:
– Vi besöker dagligen praktiserande veterinärer och många upplever det här som ett hot. Det finns inga gränser för vad människor skriver i affekt. Även om det var stor uppslutning på symposiet finns det fortfarande en stark önskan att lära sig hur man undviker eller bromsar drev på sociala medier, säger han.

SLU har haft en workshop om psykisk ohälsa. En av föredragshållarna var den norska veterinären och forskaren Helene Seljenes Dalum, som arbetar med att få finansiering till ett forskningsprojekt om arbete, trivsel och psykisk hälsa bland veterinärer i Norge.

Bakgrunden till projektet är internationell forskning från USA, Australien och England som visar att veterinärer har betydligt högre självmordsrisk än annan vårdpersonal. I Norge gjordes också en statistiskt jämförande undersökning 2005, där suicidfrekvensen bland veterinärer var mer än dubbelt så hög som bland allmänheten.
– Det man funnit spelar in är för lite praktisk erfarenhet under studietiden och isolering genom att man jobbar ensam och har för lite stöttning av kollegor. Man har en låg grad av möjlighet till planering av sin arbetsdag och hög arbetsbelastning. Jobbet innebär också mycket emotionell belastning. Det leder till ”compassion fatigue” (oförmåga att känna medlidande, reds anm) som är vanligt inom omsorgsyrken, säger Helene Seljenes Dalum.

Dal,-helene-sh
Helene Seljenes Dalum, forskare och veterinär.

Det planerade forskningsprojektet är baserat på en undersökning som gjorts inom andra yrkesgrupper och kommer att bestå av en enkät till alla verksamma veterinärer i Norge. Resultaten ska jämföras med de andra yrkesgrupperna för att se om kåren fortfarande är särskilt utsatt.

Läkare och veterinärer får en annan inställning till döden

Både läkare och veterinärer har hög självmordsfrekvens. En viktig skillnad mot läkarna är att veterinärer arbetar med avlivning.
– En teori är att de därigenom får en annan inställning till döden. De har också tillgång till läkemedel och kunskap. Det finns dock ingen forskning på hur avlivning av djur påverkar den psykiska hälsan hos veterinärer, säger Helene Seljenes Dalum.

En viktig fråga är i vilken omfattning veterinärer som mår psykiskt dåligt söker hjälp.
– Psykisk ohälsa är tyvärr fortfarande tabubelagt bland veterinärer. De flesta tar inte livet av sig, men många mår psykiskt dåligt. Vi måste prata om det för att öka kunskapen. Innan man når den riktiga väggen och hamnar nere i källaren har man fått en massa varningssignaler, säger Helene Seljenes Dalum.

Hon drabbades själv av utmattning redan under studietiden. Det fick henne att skriva artikeln ”Veterinärer måste våga tala om psykisk hälsa”, som publicerades i Norsk veterinärtidskrift 2016. Artikeln var den första som publicerats i ämnet och fick stor uppmärksamhet.

Veterinar_sv001-5

Tillsammans med veterinären Marianne Linder Olsen, som har varit sjuk i utmattningsdepression, reser hon nu runt i Norden för att sprida kunskap och minska stigmat kring psykisk ohälsa.
– Vi har blivit en slags ”travelling road show”, säger hon med ett litet skratt.
– Jag gör det här för att jag brinner för det. Om jag kan få en enda veterinär som mår psykisk dåligt att söka hjälp är det värt allt.

Fakta

Arbetsmiljön

Naturvetarnas rapport ”Arbetsmiljön inom djursjukvården 2019” bygger på en enkätundersökning med 852 svar från djursjukskötare, veterinärer och biomedicinska analytiker. 89 procent av de svarande var veterinärer, tio procent djursjukskötare och en procent biomedicinska analytiker. Slutledningen av rapporten är att det krävs flera förändringar i branschen, bland annat inom den psykosociala arbetsmiljön, för att uppnå en hållbar arbetsmiljö där fler orkar jobba heltid. Bättre ledarskap och mer delaktighet och inflytande från medarbetarna efterlystes i rapporten.

Källa: Naturvetarna.

De båda kollegorna har också medverkat i en stor artikel om veterinärers psykiska ohälsa i norska Dagens Näringslivs helgbilaga. Artikeln ledde till oväntade kärleksförklaringar.
– Jag har hört från flera kliniker att de fått blommor från djurägare som vill visa sin uppskattning efteråt, berättar Helene Seljenes Dalum.

Mycket handlar om kommunikation

Djurägare kan alltså både vara en del av problemet och en del av lösningen, genom en större förståelse för veterinärernas arbetsvillkor. Mycket handlar om kommunikation anser Thomas Manske, som tycker att träning i kommunikation med djurägare borde ta större plats i veterinärutbildningen.

Även Tove Särkinen tror att kommunikation mellan veterinär och djurägare är viktigt.
– Djursjukvården har blivit så avancerad i dag att det leder till nya problem. Som veterinär på klinik har jag hamnat i lägen där jag varit tvungen att argumentera för att avliva ett djur ur etisk synpunkt eller djurskyddsskäl. Det går att göra så mycket i dag, men är inte alltid försvarbart för djurets bästa.

Det är också förenat med höga kostnader att hålla den standard som avancerad djursjukvård kräver.
– Där känner kanske inte ens vi veterinärer som jobbar på klinikgolvet alltid till bakgrunden till de verkliga kostnaderna. Vi bara jobbar på för att göra det bästa möjliga.

Fakta

Här finns hjälp

Här kan du söka hjälp om du mår psykiskt dåligt: Organisationen Mind för psykisk hälsa driver Självmordslinjen på telefon 901 01, dit det går att ringa anonymt för dig som har självmordstankar eller har en närstående med sådana tankar.

Det går också att chatta och mejla, gå in på www.mind.se. Öppet kl 06-24 varje dag.

Källa: Mind.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 23 2019.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 115 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-