Del 3 av 5, Sista hindrets psykologiLotta Björe tränar mest unga ryttare och ser hur de förändras. Först är de av naturen lyckligt omedvetna. Sedan blir de äldre, börjar tänka och komplicera saker. – Då kan sånt som sista hindret bli en grej, säger Lotta Björe.
Tränaren: ”Det är farligt att bli robotstyrd”
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Det kan räcka med att ha rivit det sista hindret ett par gånger. Eller i en kombination.
– Det är lätt att överarbeta och göra det till en större grej än det är.
En del av eleverna kommer snabbt över missen, andra inte. Personligheten avgör.
– Nördarna har svårt att släppa. Vissa blir arga, andra ledsna. Andra visar inget. Man måste lära känna varje elev, säger Lotta Björe.
Hon tycker också att det är en tydlig skillnad mellan tjejer och killar.
– Tjejer tänker mer än killar, absolut. De är känsligare, säger ”jag som gör fel” och ”stackars häst”. Killar rycker mer på axlarna.
I det läget gäller det att som tränare avdramatisera saken. Som hon fått göra med sin dotter Kajsa Björe.
– Hon är mycket för att analysera och bryta ner allt i molekyler. Då får jag säga ”nu släpper vi det”, säger Lotta Björe.
Det gäller att hitta en balans
Samtidigt är det viktigt att få ventilera sina tankar utan att krångla till det. Det gäller att hitta en balans mellan analyserande och ältande.
Nyckeln är att vara väl förberedd. Men även där finns en balansgång. Lotta Björe tycker det är helt fel att bli för detaljerad med unga ryttare.
– Det är farligt att bli robotstyrd. Man måste lämna utrymme för att känna. Kunna vara flexibel och gå på känsla. Man får aldrig ta bort hjärtat i ridningen, säger hon.
Vad gäller fel på det sista hindret tror Lotta Björe att det är vanligare att överdriva ridningen, rida för fort till exempel, än att slarva. Men, betonar hon, en del beror på typ av häst också. Vissa blir hetare mot slutet.
Självförtroendet förblir nyckeln
Ett knep som Lotta Björe använder är träningar över längre banor med lägre hinder. Det lär ryttarna att fokusera under längre tid.
– Ju högre upp desto mer teknik handlar det om. Men självförtroendet förblir nyckeln. Man kan se det när en ryttare fått en häst som det funkar med. Ryttaren känner sig odödlig och plötsligt går det bra med alla hästar, säger Lotta Björe, som tror stenhårt på mental träning.
Mot slutet av hennes egen karriär började de mentala coacherna komma in i ridsporten. Hon är rätt säker på att hon skulle gjort fler felfria rundor om hon själv tagit hjälp.
Till sist. Vad är värst som ryttare? Att riva första eller sista hindret?
– Sista, absolut. Första är också dåligt. Men sista är värre.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 9/2020.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på