Ulrika Fåhraeus: ”Det blev inte svenskarnas EM denna gång”

Fälttävlan i England är en folkfest. Den brittiska fälttävlanspubliken är en fröjd att se i sina outfits med stövlar, hattar, väl valda jackor och kavajer och inte minst alla hundar.

På fälttävlan tar man med sig sin hund, gärna två likadana eller varför inte tre, och dessa är lugna och väluppfostrade och skäller inte. Publiken rör sig från hinder till hinder för att få se så många olika utmaningar som möjligt. Utom de som tagit med bord och stolar och parkerar sig med långpicknick på något väl valt ställe hela dan – ofta med både rosévin och champagne – i riktiga glas. 

Själv hann jag inte runt precis hela banan utan stationerade mig på vissa ställen för att kunna fotografera. Dagen innan hörde jag en av de svenska ryttarna säga att hon trodde att det skulle hända mycket i terrängen, och det gjorde det.

Banan var mycket kuperad, det hade regnat dagarna innan och det var många språng. Jag satt länge vid hinder nummer 20, ett vatten där många fick problem på det sista hindret i kombinationen och jag råkade pricka in inte mindre än tre oavsiktliga bad i det vattnet. Ingen häst kom till skada och ryttarna kom snabbt upp på fötter och promenerade upp ur pölen med sina utlösta luftvästar på. EM 2025 avlöpte utan någon allvarlig olycka.

Hemma bland folk som sett på terrängen på tv höjdes ändå röster om att banan var för svår. Ja, det kan man kanske tycka, men så var det också ett EM. Om alla leker sig igenom terrängen och går i mål felfritt inom tiden blir det dressyrtävling. Terrängen är och ska vara utslagsgivande och utfallet på EM blev som på vilken fälttävlan som helst: omkring 20 procent av ekipagen avbröt eller uteslöts i terrängmomentet.

Frågan är hur fälttävlan framöver ska kunna utformas när terrängmomentet blir allt mer ifrågasatt, trots att mängden svåra olyckor över tid har minskat. Att bara en ryttare strök sig inför den avslutande hoppningen och att alla övriga hästar blev godkända i veterinärbesiktningen är hursomhelst ett gott betyg åt banan: hästarna var fräscha dagen efter.

Sveriges lag sprack redan innan terrängen och det blev inte svenskarnas EM denna gång, men sammantaget var det en välordnad tävling där allt från parkering till mat, shopping och toalettköer fungerade väl.

Och hatten av för den engelska humorn och vänligheten. Väloljad service och inte en sur min på fyra dagar. Jolly nice, all of it.