Inte alltid som man hoppats

 Agnes har hjälpt mig att rida hästarna i skogen. Jag skulle ha varit där till onsdag förmiddag men blev kvar till torsdag. Det är sällan jag gör någonting själv utan hästarna så det var kul att vara där några dagar. Det var mycket häst ändå eftersom dom har många hästar men det blir på ett annat sätt.

I helgen var jag och tävlade i Ljungby. Väldigt fina tävlingar och bra funktionärer som jobbade stenhårt. Jag gick upp klockan 6 på morgonen och trimmade Skuggan och Lilly. På fredagen hoppade jag en LA. Det var en tidshoppning och jag ville att hon skulle få gå några språng. Lilly var väldigt fin och rullade på bra på banan och det räckte till en fjärdeplacering. Skuggan hoppade en Msv B, var nolla och vi vann vårt första Friendsgehäng för i år.

På lördagen i Msv B med Lilly var hon väldigt ridbar men det blev ett missförstånd på en linje med fyra galoppsprång. Jag ville ta ett galoppsprång till men hon ville helst gå av lite stort. Hon vill inte stanna utan hoppade och jag var inte med så hon sköt mig ur sadeln och jag hamnade upp i luften och sen i marken. Jag lämnade banan och gick till lastbilen.

Jag fick rätt ont men jag skulle absolut rida resten av helgen fast mamma och pappa sa att jag inte skulle. Jag red men det var inte jättebra. Hästarna var fina men det kändes i kroppen att jag ramlat av så jag var jättebesviken när vi åkte hem. Det var en viktig tävling att göra bra resultat för att komma med till Bonheiden vecka 20. men det är bara att jobba på först i Drammen vecka 17 och sen i Skyrup vecka 19.

Det är jobbigt när en tävlingshelg inte blir som man hoppats men så är det med hästar och tävlingar. Det har gått jättebra för mig och därför känns en sån här helg jobbig. Jag kommer att träffa min mentala coach Eugenia Eriksson för att få hjälp med att ta till mig det som en motgång kan ge mig. ”alla motgångar har något positivt med sig”.
Glad Påsk!
/HUGO