Cornelia Rylén
Blogg
Elitryttare i hoppning. Drivs av att hitta rätt väg till varje hästs framgång. Bor på Vikbolandet, strax utanför Norrköping.
Cornelia Rylén
8 november 11:39

”Är så stolt över denna lilla häst”

”Är så stolt över denna lilla häst”
Cornelia Rylén, bloggare på Ridsport. Foto: Natalie Lindholm

Jag tänkte bara skriva lite om min fantastiska 5-åring Bazinga! Jag satt och trimmade henne på utebanan i måndags, hon hade vilat några dagar och jag ville inte rida för tufft, hon var uppvärmd och lösgjord och kändes fin, gjorde några byten snett igenom, kändes väldigt välbalanserad. Kände mig lite uttråkad på denna fina häst och fick idén att göra lite fler byten, bara för att. Provade på medellinjen, typ i vart fjärde, det var inga problem. Provade igen, i vart tredje, inga problem. En tredje gång provade jag och gav signaler i vartannat och hon gjorde det så snällt och lätt, haha. Joggade av och skrittade hem.

Trimmade i ridhuset i tisdags och igår tänkte jag prova att göra byten igen och filma denna gång! Bad stallchefen Mika komma bort för att filma och på första och enda filmförsöket så gör Bazinga snällt byten i var tredje längs medellinjen och sen byten i vartannat snett igenom, alltså! Så himla duktig!

Är så stolt över denna lilla häst, vad hon kan. Vi har absolut inte tränat byten, absolut inte gjort något speciell, bara tränat på att bära sig väl, ha bra balans, vara lyhörd och fokuserad. Då funkar vad som helst.

Sen är det ju så klart inte dressyr-byten, näsan är något bakom lod och hon är lite skuttig i baken, men det känns faktiskt helt OK, haha. Det är ingen dressyrhäst och jag är väldigt långt ifrån en dressyr-ryttare.

Det känns bra ändå, jag har utbildadt Bazinga från start (hon var på inridning en månad bara) och det är ju trevligt att det inte blivit helt tokigt. Bazinga ska faktiskt säljas, jag behöver sälja några egna hästar och hon är så himla trevlig och känns lovande och ibland är det dom hästarna man får lämna över till någon annan för att allt ska fungera. Jag tror hon kan bli riktigt bra, hon har allt som en bra hopphäst behöver. Fantastisk inställning, väldigt modig, positiv till jobb och ambitiös. Vill inte riva, hoppar alla typer av hinder och bra i all hantering. Hon har lite dåliga framben tack vare hennes mor och hennes far Baltimore, men får sällan frambensfel. Och hon är bara 5 år så det finns absolut hopp om att träna upp dom mer!

Det var det! Kolla på filmen ovan och njut av henne lite! Och njut av vår nya fina utebana samt omgivningen runt den! Så glad!


Cornelia Rylén
17 november 10:03

Bästa vännen Zwiggy – skada, comeback, mästerskap och föl

Bästa vännen Zwiggy – skada, comeback, mästerskap och föl
Foto: Stefan Keturi

Detta inlägg handlar om Zwiggy! Min bästaste Zwiggy. Lite fakta: Zwiggy är ett sto, f. 2004. e Sydney – Guidam. Ca 167cm hög.

I början av år 2010 så åkte vi iväg för att provrida ett par hästar. Zwiggy först ut. Jag visste att det var en väldigt känslig häst och att någon duktig ryttare provat henne innan men det hade inte funkat så bra sa dom, hon hade mest studsat. Hon var då nybliven 6åring och jag blev kär direkt. Det fanns ett lugn i henne trots att hon var väldigt känslig och nervig. Det var mycket korsgalopp, byten hit och dit, hon var väldigt stark efter hinder och ganska ostadig. Hade inte varit riden så länge om jag minns rätt.

Men hon gav en helt fantastisk känsla! Stooora språng även om tekniken inte var tiptop. Och hon var härlig att sitta på.

Här är film från provridningen:

Hästen jag skulle prova efteråt minns jag faktiskt inte alls, ärligt talat minns jag inte om jag ens provred den. Jag tror jag hade bestämt mig redan. Sagt o gjort så köpte vi Zwiggy! (Tack mamma och pappa)

Vi hade verkligen roligt från start. Hon var väldigt känslig men snäll, minns att jag skulle klappa henne på näsan en gång i stallgången och hon FLÖG bakåt, så himla känslig. Hon var snäll att rida ut i skogen, minns att jag hade flera kompisar som inte hade så mycket rutin som ändå hängde med ut i skogen på henne.

Här är vår första hoppträning ihop:

Tävlandet gick bra, hon var väldigt studsig framförallt på framhoppningen, men jag tycker att jag gjorde ett bra jobb där, jag var ändå bara 16 år.

Här är en av våra första tävlingar:

Och här är vår allra första 130cm klass, hon var felfri! Jag var såååå otroligt glad, vilken lycka denna häst har varit hela tiden.

Utvecklingen gick framåt, hon blev starkare och bättre och vi lärde känna varandra bra. År 2012 fick jag möjlighet att åka till Wierden i Holland för att tävla. Vi hade hoppat någon 135cm klass och någon 140cm klass men höjderna var ganska nya ändå, och i en 140cm klass i Wierden så är olyckan framme. Hon hoppar snällt in i en trekombination men av någon anledning så bryter hon ut på B-hindret och halv-hoppar genom hinderstödet. Det var början på en lång och tråkig resa för oss.

Här är film från ”kraschen”:

Zwiggy är född med bockhov, och hade inte haft några problem med det innan, hon såg lite rolig ut bara och man fick vara noggrann med skoningen. Det bildades hovbroskförbening ovanför den foten, stor som en golfboll nästan, som inte heller störde henne egentligen.

Men i krashen i Wierden så slog hon sönder den ”knölen” och det orsakade stora problem. Här har jag dålig koll på exakt vad och varför allt hände, men hon fick opereras till slut. Man gick in och skar av någon böjsena och sträckte ut benet lite för att ändra om hela ställningen på benet. Ta min beskrivning med en nypa salt, har dålig koll. Det var en omfattande operation iaf och prognosen var inte så bra. När den var gjord så påbörjades en lång rehabiliteringsperiod med mycket vila, och mitt i allt detta blir hon otroligt halt.

Efter mycket om och men visar det sig att hon fått en hovböld som i princip täckte hela fotsulan. Det var otroligt sorgligt för hela poängen efter operationen var att hon skulle belasta foten och sträcka ut benet.

Jag tror hon var borta i 1-2 år totalt med detta, men helt otroligt nog så kom hon tillbaka! Det har alltid varit en fantastiskt positiv och glad häst och jag tror det hjälpte oss mycket, hon var så villig att arbeta och villig att försöka.

Här är en 130-klass från när vi väl var tillbaka på banorna igen! Jag tror detta var en av de första klasserna vi gjorde, så full koll på grejerna hade vi inte som ni ser i den uppvändningen då hon viker av, haha!

Vi åkte till Danmark 2014 tror jag och red YR NM. Individuellt slutade vi som 4a!

Cornelia Rylen

Zwiggy var väldigt speciell, jag kom fram till ett koncept som funkade för henne, hemma red vi långsamt, låg form, hoppade lågt och långsamt, medans på tävling fick jag sätta lite mer tryck på hinder, det gjorde henne hetare och studsigare men också mer felfri. Så länge jag jobbade lugnt och långsamt hemma så fungerade detta upplägg.

Red jag lugnt och ”mjukt” på tävling så rev hon med frambenen. Hon behövde liksom lite signaler för att få upp språnget bra. Hon besitter ju all spänst i världen men behövde hjälp att fokusera den rätt. Mycket uteritter blev det också, så hon fick länga ut sitt språng och galoppera!

2015 red vi YR-SM i Hammarö och tog brons! Här är finalrundan! Tror det var vår 2a eller 3e 150cm-klass.

Efter det fortsatte vi ha väldigt roligt. Vi vann många klasser men höll oss mest på 140cm höjder, någon 150cm ibland. Men hon var bäst som speedhäst mot ”slutet” av sin karriär.

Hon höll väldigt bra i några år efter operationen men sen började hon bli lite knackig, vi fick behandla henne ibland och tänka på hur vi tränade henne. Hon hoppade inte så ofta utan fick följa med ut på tävlingar för att hon tyckte det var så himla roligt!

Hon har haft skimmelknölar på huvudet sen flera år tillbaka, dom sitter bakom käken ungefär och gick inte att göra någonting åt. I början störde dom henne inte alls, egentligen inte mot slutet heller men jag tror att dom orsakade viss stress när hon inte kunde böja huvudet lika fritt som innan, dom tog nog emot när hon skulle vika huvudet åt höger.

När jag upptäckte att hon blev mer och mer stressad inne på tävlingsbanorna så valde jag att inte tävla mer. Kanske var hon också lite knackig fysiskt. Hon fungerade ju bra och jobbade på bra hemma, men hon trappades ner mer och mer och förra året betäckte vi henne! Nu är hon mamma till fina lilla Zaga och jag önskar mer än allt annat att jag kommer få se en del av Zwiggy i Zaga. För jag vill inget hellre än att ha en till Zwiggy i stallet, ingen har gjort mig så glad som hon!

Tanken är att ta något föl till om hon mår bra och är frisk, men ridkarriären är nog över. Mår hon bra fysiskt kommer jag sysselsätta henne lite i den mån hon klarar, men troligtvis ingen ridning mer!

5 Fun Facts om Zwiggy:

• Visste ni att dom första 4-5 åren när vi åkte på tävling med Zwiggy, så var hon så knäpp att leda att jag fick rida till veterinärbesiktningen, sadla av, besiktiga, sadla på igen och rida in i stallet. Ledde jag henne så var hon en fara för alla andra men ridningen gick jättebra! Nu är hon en av mina snällaste, coolaste hästar.

• Zwiggy flemar ALLTID med överläppen så fort hon ser eller hör att hon ska tränsas. Utan undantag i 8 år har hon gjort så, så söt!

• Zwiggy är den häst som jag hittills dragit in mest prispengar tillsammans med. Det är inga stora summor men vi har vunnit SÅ många klasser att det blivit en slant totalt ändå!

• Jag har aldrig fått så många kommentarer om någon annan häst än Zwiggy. Både via instagram/bloggar och ute på tävlingar. Det är så många som kommit fram och beundrat henne, beundrat hur jag sitter kvar när hon är knäpp och tyckt att jag gjort ett bra jobb med henne. Så underbart att höra.

• Jag tränade bara med Zwiggy första typ 2-3 åren, sen slutade jag ha med henne på träningar. Hon var så speciell och bara hoppade och skuttade och lärde sig inte så mycket. Jag tränade henne ensam istället och tävlingarna gick bra ändå. Vissa hästar passar helt enkelt inte att träna med som vanligt!

Avslutar med en av mina favoritfilmer på Zwiggy. Ett litet ihopklipp från en dag då hon var knäääpp och glad efter en vila!


Cornelia Rylén
14 november 17:03

”Två veckor är lååååång tid att vara borta från hästarna”

”Två veckor är lååååång tid att vara borta från hästarna”
Rasputin och jag innan ridpasset.

Det börjar närma sig min Mexiko-resa. Jag ska vara borta i två veckor på semester, helt otroligt. Det är jag och sambon och hans familj som ska åka, nu är det nästan drygt 1,5 år sedan senaste semestern så det känns ändå bra även om det är en lååång tid att vara borta från hästarna.

Så jag börjar planera lite hur hästarna ska göra när jag är borta, vissa är lite knepigare för stallchefen att rida själv så vissa får vila från ridning, till exempel Ullis, Kakan, Greta och Rasputin. Ullis får vila helt då hon ”återhämtar sig” från lite problem i frambenen och helst inte ska springa på liten volt nu framöver.

Kakan ska jobbas en del från marken i pessoaselen, men några dagars vila får hon också. Rasputin ska jobbas mest i pessoaselen, han trivs så bra i den. Även han får väl ett par dagars ledigt men ska i princip jobba hela perioden ändå. Samt gå i skrittmaskinen!

Greta_o_ullis
När vi fotar Greta så måste man ha koll, här är Mika redo att fånga henne! Och Ullis ute på tur!
Greta2
Greta är kramvänlig!

Greta ska vila en hel vecka och sedan joggas igång lite med longering. Hon är verkligen förtjänt av en vila, när hon kom för lite drygt 2 månader sen så hade hon inte gått ordentligt på en längre tid så allt har gått väldigt fort fram för henne, så det känns verkligen toppen att hon ska få smälta allt lite. Sen är jag så taggad på att rida igång henne igen och se vad som väntar nästa år med lite bättre förberedelser!

Bazinga ska ta det ganska lugnt också men ska be Mika rida ett par gånger i skogen, Macke kommer trimmas och ridas ut av Mika.  Så det kommer förhoppningsvis flyta på bra även om jag inte är hemma!

I skrivande stund är jag på väg med Carro (Carina van de Zuuthoeve) till Stockholm för återbesök hos veterinären. Nu hoppas vi hennes ligamentskada har läkt och att vi kan börja saaaakta sätta igång henne. Senaste veckan har vi promenerad 30-40min med henne om dagen, och hoppas helt enkelt kunna fortsätta med det och lägga upp en plan! Med lite tur så är hon tillbaka på banorna nästa år.

Resten av veckan är fylld med lektioner, klämmer in så många jag kan nu innan jag reser iväg! Roligt att så många vill träna.

Tack o hej så länge!


Cornelia Rylén
6 november 17:05

”Överlag väldigt bra, men lite stolpe ut”

”Överlag väldigt bra, men lite stolpe ut”
Rasputin och Greta på Flyinge.

Nu är jag hemma efter en helg i Flyinge med tre hästar! Det har gått överlag väldigt bra, men jag har haft lite stolpe ut.

Nykomlingen Greta (Geniek) gjorde sitt första meeting hos oss, hon har varit hos mig i två månader nu och innan dess var hon knappt igång, så det har gått fort fram för henne men hon gör allt så himla bra! Innan Flyinge hade vi startat en 115 cm och en 125 cm.

I Flyinge gick hon 125-130-125. Dag 1 så var hon felfri och duktig, placerad till och med! Dag två så hoppade hon sin första 130 cm klass någonsin, och var duktig. Fram till sista hindret som var en trekombination där hon rev c-hindret. Så imponerad är jag! Sista dagen var hon väldigt trött och rev ett räcke som kom väldigt fort ur sväng och vi fick samla galoppen lite och då orkade hon inte riktigt. Men så himla härlig häst! Tror jag kommer ha jätteroligt med henne!

Greta
Greta skötte sig bra på sitt första meeting med mig.

Min 6-åriga Kakan (Cupkake PWR) gick tre stycken 130 cm klasser. 4 fel i de två första och 8 fel i sista klassen. Det börjar gå bättre med henne, känslan blir bättre, men inte helt bra. Tror att det varit en större omställning för henne att byta ryttare och förhoppningsvis kommer det släppa nästa år. Det går ju bra, hon är fin i markarbetet och egentligen i hoppningen också, men kommunikationen där sitter inte helt. Tycker hon får dåliga språng trots bra förutsättningar och av det blir hon tung och tjafsig mellan hinder. Men hon är duktig ändå!

Min fina Rasputin har gått två stycken 145 cm klasser och en 150 cm klass. I första klassen var vi snabbast av alla men fick inte helt till en snäv sväng till en trippelbarr så vi rev tyvärr bakbommen på den. I andra 145cm klassen rev vi FÖRSTA hindret, klantigt. Rasputin är svår till första hindret för han är väldigt spänd innan start och har en dålig galopp, men 2-3 galoppsprång innan första hindret får han världens power och är man inte uppmärksam då så blir det inte helt rätt. Och helt rätt blev det inte så vi fick ett skitpet på ettan, sen fin resten.

I sista 150 cm klassen var han otroligt spänd innan start då ekipaget innan fick höga applåder, så han var lite stökig med korsgalopp i början, till hinder nr 4 var det en båge in i en trekombination, han väntade fint in och det kändes bra, men av någon anledning så tappade han spänsten till b-hindret och rev det på ett märkligt sätt, blev sen väldigt spänd i svängen till 5:an och lyssnar inte alls och nästan kraschar genom det. Efter det var han fin och inte i en bom!

Så Rasputin har verkligen presterat bra och jag är väldigt nöjd och glad över honom och hur han har hoppat!

Detta var min sista tävling för i år. Kanske blir det någon endagars om det passar in men inget planerat. Jag åker till Mexiko på semester om ett par veckor och tills dess kommer vi träna på med de hästar som ska hållas igång och börja trappa ner de hästar som ska få ta det lugnt när jag är borta!


Cornelia Rylén
4 november 17:25

Clinic med mersmak tillsammans med Rolf-Göran Bengtsson

Clinic med mersmak tillsammans med Rolf-Göran Bengtsson
Jag tjatade hela tiden om hur fantastiskt fin Baloé är! Foto: Privat

I onsdags var jag i Helsingborg och var med i min livs första clinic. Tillsammans med Rolf-Göran Bengtsson skulle vi ha en clinic med fokus på säkerhet kring häst.

Det var verkligen en upplevelse, allt från planering, förberedelse, tankar inför och själva clinic-momentet. Det var egentligen inte helt strukturerat hur clinicen skulle gå till, det skulle forma sig till stor del kring vad vi sa och sen flyta på kring det. Tyvärr hörde jag väldigt dåligt vad Rolf sa, det hördes ju mest i högtalarna så det var bra ljud på läktarna men inte nere hos oss, så det i kombination med att vi inte hade fullt fast schema över vad som skulle göras och sägas så hade jag lite svårt att hoppa in och prata. Ville helst inte avbryta honom eller råka byta ämne för att jag inte hörde exakt vad som sades. Så ganska naturligt blev det mer att Rolf styrde och jag försökte för mitt liv lyssna och höra vad som skulle göras.

Corneliaclinic
Jag fick rida fine 4-årshingsten Baloé på clinicen.
Corneliaclinic2
Temat på clinicen var säkerhet.

Så det var lite tråkigt! Jag pratar ju gärna och jag gillar att diskutera och förklara. Kan ju vara så att jag helt enkelt behöver göra en hörselundersökning, och att det inte alls var dåligt ljud!

Jag fick äran att sitta på fina Baloé, en 4-årig hingst som fick 10/10 i hoppning och ridbarhet på Breeders nyligen tillsammans med Arnold Assarsson. Faaantastisk häst! Jag har ingen hingsterfarenhet alls vilket då var komiskt när jag fick sitta på den 4-årige hingsten och Rolf som ridit hur många fantastiska hingstar som helst red en 9-årig häst. Men jag är glad att jag fick chansen att rida den!

Clinicen började med att vi stod och pratade, även här hade jag lite svårt att höra så fokus var verkligen på att lyssna, haha. Märkte att jag svävade iväg vid en fråga och började babbla om skottkärror hit och dit, mest för att jag insåg att jag sa ungefär exakt samma sak som Rolf och försökte byta riktning, haha.

Sen var det dags att hoppa upp och där har jag faktiskt inte helt hundra koll på vad som sades då jag inte hörde, men jag pratade lite om hur hästen jag satt på kändes och vad jag tänkte inför uppgiften. Tror det var vettigt. Men jag sa nog mest vilken fantastisk häst det var, om och om igen.

Jag fick en bra bild av hur jag skulle vilja ha min egna clinic! Och mersmak, är gärna med på fler liknande arrangemang. Det var roligt bara att få förfrågan om att vara med, att behöva tänka till på vad vi faktiskt har för säkerhetstänk. Jag tror man landar i att mycket går på rutin hos oss som hängt med ett tag, men att man måste komma ihåg att ta det säkra före det osäkra vid de tillfällen där man inte har full koll. Ta hellre en kvart extra på dig, istället för att tänka ”äh det går säkert nu”. Ta tid för att skapa goda förutsättningar för att lyckas, istället för att chansa.

Fantastiskt initiativ från Svenska Ridsportförbundet och Folksam, och bra arrangerat! Säkerhetstänk behöver pratas mer om och jag hoppas clinicens tema får fler tillfällen att synas och höras!


Cornelia Rylén
31 oktober 10:19

Cornelias blogg: ”Dags för min första clinic – i sällskap med Rolf-Göran”

Cornelias blogg: ”Dags för min första clinic – i sällskap med Rolf-Göran”
Idag åker vi mot Helsingborg för att hålla en clinic tillsammans med Rolf-Göran Bengtsson.

Idag åker jag och min käre sambo ner till Helsingborg där det är dags för clinic. Det är Svenska Ridsportförbundet som håller i det och det är fokus på säker hästhållning. Det ska bli jätteroligt, min första medverkan i clinic, faktiskt.

Det var lite förvirrande när jag först fick frågan, jag har egentligen inga starka säkerhetsrutiner hemma. Vi är istället mycket noggranna med att läsa av varje häst och ha ett koncept kring varje enskild individ, hur vi bär oss åt runt den. Jag har nog bara en sak som jag alltid håller på, det är att man alltid måste ta av stigbyglarna innan man går in eller ut ur stallet med sadlad häst. För att undvika att hästen fastnar i något handtag eller så. Men just därför var det lite intressant att få vara med på denna clinic, rannsaka sig själv lite. Hur gör vi egentligen? Vad tänker vi på? Jag hoppas komma fram till något vettigt. 

Vi har ju givetvis rutiner men det är mer ”denna häst gör så här så nu ska vi hantera den så här”. Det ändras hela tiden. Väldigt få ”fasta” regler mer sunt förnuft, typ att alltid stänga boxarna och liknande.

Jag tror vi har ett stort säkerhetstänk egentligen, vi tar inga risker. Man försöker lägga upp dagen och varje situation så det uppstår så få risker som bara möjligt. Behöver man lösa ett problem eller jobba med en svår häst så skapar man en situation för det och gör det rätt.

Det ska bli väldigt spännande i alla fall, att medverka på denna clinic! Känns väldigt lagom att min första clinic är i sällskap av Rolf-Göran Bengtsson, haha. Jag ställer mig väldigt ödmjuk inför detta men tror det kan bli väldigt bra och roligt. Rolf som har så extremt mycket erfarenhet och kunskap, och lilla jag som har lyckats sitta kvar på några bockande hästar, ungefär. Blir nog en bra kontrast och nyttigt att höra säkerhetstänk från båda och om/hur det skiljer sig åt.

Det kommer sändas live ikväll på förbundets sida på Facebook. 


Cornelia Rylén
30 oktober 14:15

Cornelias blogg: ”När kylan kom blev alla hästar knäppa”

Cornelias blogg: ”När kylan kom blev alla hästar knäppa”
Fina Greta!

Nu har fasiken vädret slagit om här på vår gård!
När kylan kom blev alla hästar knäppa, flera av dem har visat helt nya party-tricks i form av döds-snurror, fräsiga bocksprång och nya vändningar. Jag har inte hängt löst än men är rätt imponerad över hur påhittiga hästarna blivit bara för att det blev lite kallt!

Jag känner mig väl förberedd inför Flyinge, min 6-åring Kakan känns avslappnad och glad och jag hoppas att spärren kan släppa denna tävling, har inte fått någon riktigt bra känsla med henne än men jag tror att vi är på rätt väg. I helgen ska hon få hoppa 130 cm klasser och eventuellt en 135 cm klass om hon känns bra!

Min nyinköpta 7-åring Greta är jag så himla glad för, hon känns jättefin och är en helt underbar individ. Det blir vårt första meeting ihop och det ska bli väldigt spännande att se hur hon beter sig när hon får stå uppstallad på nytt ställe. I helgen ska hon få hoppa 125-130 cm klasser. Men känner jag mig själv så kan det säkert ändras, känns hon klockren kanske hon också får starta en 135cm klass, man vet aldrig!

Rasputin förbereds som vanligt inför tävling, han är så spänd och trivs bra med att få jobba utan ryttaren dagarna innan tävling. Han hoppade i fredags, gick i pessoasele i lördags, vilade i söndags, går i pessoasele måndag, sen ska jag lösgöra honom tisdag och sen går han i pessoaselen igen på onsdag innan vi trimmar väl framme i Flyinge på torsdag!

Ska bli jätteroligt att komma ut och tävla igen, var ett tag sen sist nu. Detta blir även första ordentliga inomhustävlingen för mig denna säsong!
Det var en liten snabb-update tills vidare!


Cornelia Rylén
27 oktober 09:00

”Det här blir mitt sista försök”

”Det här blir mitt sista försök”
Rasputin och Freddy.

Nu närmar sig tävlingen i Flyinge som blir min sista tävling i år! Till Flyinge nästa helg kommer jag ta med mig Greta, Kakan och Rasputin. Rasputin kommer gå 145-150 cm klasser för det är i dem jag får försöka samla poäng till Lövsta Future Challenge.

Lövsta Future Challenge är ett fantastiskt initiativ som ger oss ryttare under 25 år chansen att kvala in till Scandinavium nästa år och chansen att rida de internationella klasserna vilket är stort och väldigt kul! De som får vara med och kvala är ryttare med placering i 150 cm under 2018, som är under 25 år. Av alla dom så är det bara tre stycken som kvalar in till Scandinavium plus två wildcards och det finns totalt tre kvaltillfällen.

Jag har faktiskt tagit mig dit två gånger nu, en gång med Seraton HB och förra året med Rasputin. Förra året kom jag 2:a i första 140 cm klassen, men efter att vi var tvungna att vara med på prisutdelningen så blev Rasputin livrädd. Dagen efter kom vi knappt från ingången och det blev en stor grej, han stod på bakbenen mycket och backade och backade, till slut fick jag fram honom men han var redan så stressad så rundan vart inte jättebra. Samma sak sista dagen. Tror jag fick 4 eller 8 fel båda sista dagarna.

Nu försöker jag i år igen, och det blir mitt sista försök. Jag är 24 år i år och man får vara max 25 år när man startar Scandinavium, som går av stapeln nästa år. Ska bli roligt, jag tror på Rasputin, det är en toppenhäst. Jag ska försöka miljöträna honom bättre denna gång, försöka spela musik och kanske sätta upp någon skärm i ridhuset och arbeta kring det.

Unknown-1
Här är nya killen! Han heter Ice Man och jag kommer med mer info såfort jag har umgåtts lite med honom!

Här är nya killen! Han heter Ice Man och jag kommer med mer info såfort jag har umgåtts lite med honom! Hemma så har jag bytt ut en häst mot en annan, hästen Ferdinand som jag haft nu ganska länge och hunnit hoppa några 150 cm klasser ska få åka hem till sin ägare igen för att kolla hälsostatus lite ordentligt, även om han känns fysiskt fräsch. Istället har jag fått hit en fin 5-årig hingst från samma ägare, han ska vara här fram tills att jag åker till Mexico i början av vecka 47, då åker han antagligen hem ett par veckor och har allt funkat bra så tror jag han kommer tillbaka efter det och ska säljas.

Vi har aldrig haft en hingst här hemma, vi har en liten gård och har inte haft möjlighet att ta hem hingstar, haft för dåliga staket och boxar. Men nu har vi lite ordning på grejerna och en snäll hingst ska förhoppningsvis flyta på bra! Han verkar jättetrevlig!

Det var lite sorgligt att se Freddy åka, han är en otroligt speciell häst och alla på gården har varit mycket involverade i hans träning och han har en speciell plats i våra hjärtan. Kanske kommer han tillbaka igen, vem vet!


Cornelia Rylén
25 oktober 06:00

”Så här ser det ut när jag rider riktigt, riktigt fort”

”Så här ser det ut när jag rider riktigt, riktigt fort”
Cornelia Rylén, bloggare på Ridsport. Foto: Natalie Lindholm

Idag tänkte jag bjuda på några äldre filmer där jag helt enkelt rider riktigt… riktigt fort! Först ut har vi en häst som heter Malone som jag red åt en elev, Molly kallades hästen. Hon skulle säljas och behövde bra resultat och hade inte hoppat något stort innan alls. Här startade vi en 110 cm klass på Sundbyholm, tror det var en av de första tävlingarna med henne.

En väldigt okomplicerad häst som funkade bäst om du bara tänkte framåt och aldrig störde henne innan hinder. I filmen syns frst grundomgången men sen kommer omhoppningen! Jag brukar inte anstränga mig så dant på den höjden men jag var sist ut i omhoppningen och hade sett hur alla red och insåg att jag verkligen behövde gasa på för att ha en chans. Och gasa på I did!

Filmen är fem år gammal nu, jag fick sen vinster upp till 130 cm med den hästen!

Nästa video är på en häst som gav mig så himla mycket glädje, en stoor tung valack som hette Fight. Honom red jag mina första 150 cm klasser på och han gjorde mig trygg på tävlingsbanorna efter lite bråkiga hästar innan. Men ingen trodde väl att det skulle gå att rida fort på honom, men det gjorde det! Här vinner vi en 140 cm klass i Hammarö för fyra år sedan. Vi gjorde många rundor där vi vände som ett riktigt b-ponny ekipage också, så lättsvängd! Så tacksam för allt vi gjorde tillsammans, han såldes senare till en childrenryttare!

Sedan har vi min gamla häst Seraton HB, som jag vann otroligt mycket på! Han var 183 cm hög men smidig som en katt och har nog varit en av mina snabbaste hästar hittils. Först är en drygt 4 år gammal video från när vi vinner en 140 cm klass i Norrköping!

Andra videon är när vi leker runt en 130 cm klass i Södertälje, då hade vi roligt! Vi vann den med. Tredje videon är när vi vinner en 150 cm klass i Göteborg! Min första 150 cm vinst!

Och sen har vi Zwiggy! Min bästa Zwiggy. SÅ många klasser vi vunnit genom åren! Här är en från när vi vann en 135 cm klass i Helsingborg för fyra år sen!


Cornelia Rylén
22 oktober 09:59

”Jag har köpt häst… igen…”

”Jag har köpt häst… igen…”
Välkommen Greta!

Jag har köpt Greta själv. Greta kom hit för 5 veckor sedan och skulle säljas. Jag gillade henne direkt men lovade mig själv att jag inte, INTE skulle köpa henne själv. Jag var glad över att ha en fin och trevlig häst att faktiskt kunna sälja. Men nej, här är vi nu ändå. Kontrakt påskrivna och jag är nu ägare trots allt.

Jag är otroligt dålig på mitt jobb, visste ni att Ullis också kom som försäljningshäst? Det tog typ två veckor så köpte jag henne själv. Likadant med Rasputin, det tog dock lite längre tid men till slut kunde jag inte stå emot mer.

Samtliga tre hästar jag köpt på detta sätt har gemensamt att dom har ett superbra huvud för hinder, en bra inställning och trevliga att jobba med. Inte nödvändigtvis den mest fantastiska tekniken, men jag får känna hur dom jobbar och lär sig och vad dom vill på ett helt annat sätt än vid bara en provridning. Jag hade nog inte köpt någon av dom efter att bara ha sett film eller provat lätt en gång, tänk vad jag hade gått miste om! Man glömmer lätt vad man letar efter när man bara provrider en gång.

Jag är väldigt glad över denna häst, hon har en underbar inställning till arbete, alltid glad, väldigt rädd om sig. Har inte rivit en bom sen hon kom hit. Hon har som jag skrev sist slängt av mig en gång, men inte slängt av några bommar från något hinder! Så jag ser verkligen fram emot att fortsätta jobba med henne och hon får följa med till Flyinge för vårt första meeting om ett par veckor!

Så det är till mig man ska lämna sin häst om man vill sälja den, helt klart! Haha.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 132 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

Nu från endast 39:-