Slutar inte brinnaSvenska Catarina Queckfeldt Luczak bor på en hästgård i Australien och har ständig koll på mobilens "fire app". Vännen och OS-ryttaren Megan Jones förlorade hela sin gård och fälttävlansbana strax innan jul. Lyckligtvis fick de ut hästarna och nu bygger de upp allt igen – medan det fortfarande pyr i gödselhögen. Samtidigt planeras det för världscuptävlingar på Boneo Park som även är evakueringscentrum. "Det brinner inte mindre för att allt bara stannar upp", säger Catarina Queckfeldt Luczak.
”Det känns som att vi har nära till gråten hela tiden”
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Svalare väder har dragit in över Australien som tillfälligt hämtar andan medan människor i det eldhärjade landet uppmanas att förbereda sig för en ny värmebölja och fler bränder i slutet av veckan.
– Just nu har vi fått lite respit, det har varit lite svalare och det hjälper åtminstone brandmännen som slipper kämpa med hettan från både solen och elden, berättar svenska Catarina Queckfeldt Luczak som bor på en liten hästgård tillsammans med sin australiska make och två barn i byn Somerville nära Australiens sydspets.
De närmaste bränderna härjar för närvarande cirka två timmar bort i nordvästlig riktning, men brandröken ligger tät precis utanför dörren.
– Jag har många kompisar med hästar runt om i Australien som har blivit evakuerade, men vi är främst påverkade av röken. Igår var vi ute och lastade hö, men vi var tvungna att gå in för vi kunde knappt andas, fortsätter Catarina.
Plockade med sig OS-medaljen
Hon var själv med om en evakuering 2016 när hennes syster var på besök från Sverige.
– Vi gick runt och blötte ner allt så mycket vi kunde och sedan packade vi in hästar, hundar, höns och getter och åkte iväg. Då räckte det att åka tre mil bort för att vara säkra, men nu är det mycket svårare för dem som drabbas. Oftast räcker det om du tar dig dit vinden inte kan bära elden, men nu är det så många eldar som har vuxit samman.
– Hemmadjuren som hundar och katter är relativt enkla att ta med, men jag har ingen hästlastbil där jag kan lasta in mina hästar på en och samma gång, fortsätter Catarina som har tre hästar, varav ett föl.
Dagen efter började de gräva för att bygga upp allt igen och då brinner det fortfarande i gödselhögen.
Mamman till fölet har Catarina främst ridit unghästdressyr på innan stoet fick en skada, och fölet är tänkt som framtidshäst till systerdottern som tävlar dressyr hemma i Sverige. Den tredje hästen är Catarinas fälttävlanshäst Legolas, som så småningom ska flytta till ett av de områden som jämnats med marken av bränderna. ”Leggs” ska nämligen pensioneras hos vännen och OS-ryttaren Megan Jones, vars gård och fälttävlansbana utanför Adelaide gick upp i lågor strax innan jul.
– Hon plockade med sig sin silvermedalj från OS, hennes man tog med sig ett sexpack öl och de fick ut de 28 hästarna. Megan har en stor lastbil som tar många hästar och de behövde inte köra så långt för att komma i säkerhet, så de kunde köra fram och tillbaka. Men det kom också folk med transporter och hjälpte till. Dagen efter började de gräva för att bygga upp allt igen och då brinner det fortfarande i gödselhögen. Det är helt otroligt, berättar Catarina.
Räcker med en cigarettfimp
Under nyårshelgen larmade hennes ”fire app” på mobilen konstant när folk tände på fyrverkerier trots förbud. Dagen innan nyårsafton var familjen på ett närliggande shoppingcenter och till slut klarade hon inte av mobilens ständiga pipande, utan åkte hem till hästarna igen.
– Även om vi inte har så mycket högt gräs runt oss blir man ändå rädd. Det räcker med en idiot som slänger ut en cigarettfimp genom bilfönstret för att det ska ta fart. Jag bryr mig inte om jag förlorar huset, det är bara ett hus, det viktigaste för mig är att jag kan hålla djuren säkra, säger Catarina.
Vanliga människor kan inte stoppa bränderna, men alla hjälps åt för att hjälpa dem som är drabbade.
Mitt i all denna tragedi planeras det samtidigt tävlingar tre helger i rad på närliggande Boneo Park med start den 16 januari. Först blir det dressyrmästerskap för unga ryttare, därefter följer Boneo Classic med världscuphoppning, internationell dressyr och pararidsport och sista helgen blir det mer hoppning på toppnivå.
Stortävlingar på gång
Boneo Park är en av Australiens främsta ridsportanläggningar och samtidigt utsett till evakueringscentrum. Anläggningen och stallarna är öppna för alla som behöver hjälp och det är bara att åka dit, utan förvarning. Catarina har tävlat mycket på Boneo Park, dit hon kör på 40 minuter med släp.
– Jag skulle nog hellre åka med mina hästar ner till stranden om jag behövde, det är ganska mycket ”bush” runt Boneo Park. Men å andra sidan ligger det mycket våtmarker runt omkring och de har stora bevattningssystem – och kan du bara hålla alla hustak och hagar blöta så kan inte branden nå dig. Då går den runt dig i stället, säger Catarina.
Det började inte brinna över en natt och det kommer inte att sluta brinna över en natt – om inte himlen öppnar sig.
Vad tänker du om att det är tävlingar mitt i allt detta?
– Det är en av de största tävlingarna vi har och det är ett fantastiskt tillfälle att samla in pengar när alla samlas på samma ställe. Det är inte bättre att allt bara stannar upp, det brinner ju inte mindre för det. Vanliga människor kan inte stoppa bränderna, men alla hjälps åt för att hjälpa dem som är drabbade, säger Catarina och tillägger att det precis varit en insamling av hästfoder som gått iväg, lastbilslass efter lastbilslass, till dem vars foder har brunnit upp.
Kommer att brinna länge än
Det började brinna i obefolkade delar av Queensland och New South Wales för tre månader sedan, men det var först när bränderna spred sig och accelererade in över befolkade områden som världen fick upp ögonen för brandkatastrofen. Det som är svårast att förstå, enligt Catarina, är hur länge det har brunnit – och hur länge det kommer att fortsätta brinna.
– Det började inte brinna över en natt och det kommer inte att sluta brinna över en natt – om inte himlen öppnar sig, säger Catarina som just nu inte ser något slut på bränderna.
Just nu är hon inte rädd för att bränderna ska nå fram till gården, även om den ständiga brandröken gör vardagslivet besvärligt.
– Jag tänker på Megan som måste bygga upp allt från grunden igen och hur fruktansvärt det är för alla som är utsatta – som förlorar allt. Det känns som vi har nära till gråten hela tiden.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på