Fem medaljer vi minns

München 1972: Jan Jönssons bronsbragd

Hela historien om hur Sarajevo (SWB val f -10 e Jovial-Trinist, uppf Karl Jönsson, Munkarp) blev till och om hur han och Jan Jönsson blev ett
ekipage på K4 är fantastisk och binder samman den svenska traditionen med kavalleriet och remonter med nutidshistoria, där Jan Jönsson har gjort avtryck i svensk ridsport på många sätt. Han har varit förbundskapten i fälttävlan, professor i ridkonst, mentor åt otaliga ryttare och är pappa till VM-silvermedaljören Fredrik Jönsson. Frågan är hur hans karriär hade varit utan den där medaljen.

Här kan du höra Jan Jönsson berätta historien om Sarajevo.

Aten 2004: Det märkliga lagsilvret

Tänk att tre av de här medaljörerna ska representera Sverige på OS igen 17 år senare. Silvret i Aten var en märklig historia, som färgades av en dopningsaffär. Men den dröjde till efter OS och den svenska kvartetten åkte från Grekland som brons-medaljörer. Det var Tysklands Ludger Beerbaum som diskvalificerades – det tyska lagguldet blev till brons och det svenska bronset blev silver.

En sak som gör den här svenska OS-medaljen så speciell är att det var den första svenska OS-medaljen i hoppning sedan 1928.

Hongkong 2008: Rolf-Görans guldrivning

Det var en varm, fuktig kväll i Hongkong och finalen reds i strålkastarljus, några timmar efter att ett dopningsbesked skakat om hela tävlingen. Det handlade om otillåten medicinering och kostade Norge en lagmedalj och innebar att några ryttare, bland annat Norges Tony André Hansen och Irlands Denis Lynch inte fick starta i finalen.

Men vilken final det blev, i en arena som dallrade av värme, adrenalin och en tyfon på ingång. Rolf-Göran Bengtsson och Kanadas Eric Lamaze red en omhoppning mot varandra om guldmedaljen. De red på exakt samma tid, men Ninja (KWPN val f-95 e Guidam-Lys de Darmen, uppf Stoeterijvan Uitert, äg Alfonso Romo) rev sista hindret.

Rio 2016: Peders prestation

Både häst och ryttare var i sitt livs form de där dagarna i Rio de Janeiro. Peder Fredricson hade ett alldeles speciellt fokus redan från början. Peder och All In (SBS val f -06 e Kashmir van Schuttershof-Andiamo Z, uppf Bas Huybregts, äg Stuteri Arch) var de enda som gick igenom hela mästerskapet utan att ha ner en enda bom, men tiden avgjorde i den slutliga omhoppningen och det blev ett silver.

En stark prestation – men ryttaren var lite besviken. Han ville ha ett guld. Sedan dess har han analyserat och vänt och vridit på hur han ska kunna bli ännu snabbare.

London 2012: Saras supersilver

För dem som inte hade sett det svenska silverekipaget på EM året innan – alltså de flesta sportjournalister som bevakar ett OS – kom medaljen som en skräll. Sara Algotsson Ostholt och Ludwig Svennerstål orsakade fälttävlansfeber i hela Sverige, som längtade så efter en medalj. Att ta en OS-medalj på sin mamma Margaretas uppfödning Wega (SWB sto f -01 e Irco Mena-Labrador). och med syrran Linda Algotsson i laget på Wegas mamma La Fair är väldigt speciellt. Terrängdagen i den vackra parken som var full av folk var helt magisk.

Men även här blev det ett nedslag för det svenska ekipaget på sista hindret – fram till dess var de OS-segrare.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 12/2021.