Forskning ska lyfta harmoni i dressyren och bryta tystnadskultur

Ett projekt ska utveckla ett bedömningsprotokoll som lyfter fram harmoni i dressyren. Ett annat ska undersöka varför det är svårt att säga ifrån när hästvälfärden brister. Båda samverkansprojekten får nu finansiering av Stiftelsen Hästforskning, som inför 2026 beviljar medel till totalt sex nya projekt.

Fokus på harmoni i dressyrbedömning

Det nya dressyrprojektet, lett av Elke Hartmann vid Sveriges lantbruksuniversitet, vill skifta perspektivet vid bedömning av dressyrprogram. Genom att utveckla ett kompletterande protokoll ska harmonin mellan häst och ryttare lyftas fram, snarare än att bedömningen inriktas på brister. Arbetet sker i samverkan med Svenska Ridsportförbundet, aktiva och forskare inom området.

Varför säger vi inte ifrån?

Det andra projektet inom området för samhällsvetenskap och humaniora tar sig an frågan om tystnadskultur inom hästvärlden. Forskarna vill identifiera de sociala och psykologiska mekanismer som gör att människor drar sig för att säga ifrån när de ser brister i hästvälfärden. Målet är att stärka gemenskapen och bidra till att sporten blir mer öppen och hållbar inför omvärlden.

– Stiftelsen har stora förhoppningar på årets projekt inom samhällsvetenskap och humaniora. De adresserar aktuella frågor och har en föredömlig samverkansapproach mellan forskning och sport och tydligt fokus på hästvälfärd. Det blir spännande att följa resultaten, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare på Stiftelsen Hästforskning, i ett pressmeddelande.

Fyra projekt inom veterinärmedicin

De övriga fyra projekten ligger inom området veterinärmedicin, husdjursvetenskap och teknikvetenskap. Tre av dem handlar om att förbättra diagnostiska metoder:

• Ny metod för EMS-diagnostik – utveckling av analyser av C-peptid för att bättre skilja mellan överproduktion av insulin och nedsatt omsättning.
• Faktorer som påverkar hältutredningar – studerar longering, böjprov och lokalbedövning för att förstå varför traditionella metoder ibland ger missvisande resultat.
• Snabbare bandmaskdiagnostik – utveckling av en kostnadseffektiv DNA-analys (LAMP) för påvisning av bandmask i träck.
• Genetiska skillnader i infektionskänslighet – kartläggning av variationer i MHC-komplexet för att se varför vissa hästar drabbas av infektioner medan andra bygger immunitet.

– Årets projekt kan på flera sätt förbättra hästars hälsa och välfärd genom bättre diagnostik och mer precis kunskap om den individuella hästens förutsättningar och sjukdomsbild, vilket kommer att ge viktiga verktyg i framtiden, säger Lina Bengtsson. 

Nya projekt som tilldelas anslag

• Att definiera och gradera harmoni: mot ett kompletterande bedömningsprotokoll i linje med god hästvälfärd vid dressyrtävlingar (Elke Hartmann, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
• Ytringsatferd for dyrevelferd i ryttersport (Hans Erik Næss, Høyskolen Kristiania och Susanne Johansson, Gymnastik och Idrottshögskoan (GIH))
• Förbättrad diagnos och monitorering av insulindysreglering – hästspecifika analysmetoder för insulin och C-peptid (Emma Margareta Strage, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Hege Brun-Hansen, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU))
• Varför drabbas vissa hästar av infektioner när andra i flocken utvecklar immunitet? (Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
• Förvillande faktorer vid hältutredning hos häst (Emma Persson-Sjödin, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
• Förbättrad bandmaskdiagnostik med LAMP PCR (Carl Peter Halvarsson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))

Tolv pågående projekt som får fortsatt stöd

Utöver de nya projekten beviljas tolv pågående satsningar fortsatt finansiering, bland annat forskning om antibiotikaanvändning i avel, videoövervakning för smärtbedömning, genetiken bakom mikroftalmi och EHV-1 i Sverige och Norge.

• Antibiotika i hästaveln – ett dubbeleggat svärd som hotar framtidens hästar? (Johanna Lindahl, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Anne Margrete Urdahl Norsk Veterinærinstituttet)
• Ögonlösa hästar – Maskininlärning för att undersöka den gåtfulla genetiken bakom mikroftalmi hos häst (Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
• Vad veterinären inte ser – implementering av video för smärtövervakning av hästar (Johan Lundblad, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
• Smärtsam infektion i hornhinnesår hos svenska hästar; förekommande bakterier, svampar, resistensmönster och prognos för läkning. (Lena Ström, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
• Välfärd och beteenden hos unga tävlingshästar som hålls i olika system under sommaren, (Morten Tofastrud, Universitetet i Innlandet (INN)), med särskilt villkor.
• Gi hesten en stemme – Hestevelferd og eierbevissthet (Grete Jørgensen, Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) och Karin Morgan, Ridskolan Strömsholm)
• ”Hästfolk är vana att hugga i”: Arbetsgivares och ryttares syn på färdigheter och egenskaper som utvecklats i ridmiljön (Maria Ek Styvén, Luleå Tekniska Universitet (LTU))
• EHV-1 i Sverige och Norge (Susanna Sternberg, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Cecilia Wolff, Norwegian Veterinary Institute (NVI))
• Runt och runt i cirklar – dags att komma framåt med hältdiagnostik vid longering (Emma Persson-Sjödin, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Anne Selven Kallerud, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU))
• Raskere og bedre sårheling ved bruk av autologe hudkomponenter (Cathrine Fjordbakk, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU) och Dylan Gorvey, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)), med särskilt villkor.
• Kan vi forbedre rideferdigheter og hestevelferd gjennom trening av ryttere uten hest? (Maria Terese Engell, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU) och Anna Byström, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU))
• Specialutlysning kallblodig travhäst. Inavelsdepression hos kallblodstravare – kalla sanningar om en het fråga (Susanne Eriksson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Peer Berg, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU))

Källa: Stiftelsen Hästforskning