Forskningsnyheter: Gräs och klöver kan ersätta importerad soja

Det importeras runt 60 000 ton soja varje år för att användas till djurfoder, tack vare dess höga proteininnehåll. Vid Chalmers har gjorts studier för att hitta ett sätt att ersätta detta med inhemska produkter. Forskarna fann en lösning: Spannmålsodling varvas med odling av gräs och klöver. Skörden av de senare omvandlas sedan till proteinfoder i så kallade bioraffinaderier. Resterna från fodertillverkningen kan användas till biogasproduktion.

Ett sådant system kan ersätta allt sojafoder som idag importeras och 13 procent av den importerade naturgasen. Samtidigt mår åkrarna bättre av denna växtföljd och binder mer koldioxid från atmosfären.

Ny forskning om zebrans ränder

Forskare vid universitetet i Bristol har kunnat kartlägga vad det är med zebrans ränder som gör att bromsar undviker dem. Tidigare teorier har varit att bromsarna blir förvirrade av ränderna och har svårt att bestämma var de ska landa.

I denna studie undersöktes olika orsaker till bromsarnas aversion: om det var rändernas bredd, mönstret av svart och vitt eller att landningsytan utsände polariserat ljus. Det visade sig vara mönstret. Testerna innebar att hästar fick ha lakan i olika mönster medan frekvensen av landande bromsar kontrollerades. Mönstren var bredrandiga, schackmönstrade respektive oregelbundet mönstrade. Bromsarna undvek smala svarta objekt som kontrasterade mot vit bakgrund, de landade inte på dessa utan flög vidare.

Det är doften som lockar bromsar till en häst, när de kommer på medelavstånd avgör storleken på djuret och när de kommer riktigt nära, sveper de med ögonen över djuret. Där avgör mönstret mellan svart och vitt om de landar och suger blod eller flyger vidare. Zebrans korta päls gör att de behöver skydda sig från stickande insekter genom att vara randiga.

Vikingarna tog med hästar i båtarna

Nu finns bevis för att vikingarna medförde hästar på sina resor. I engelska Repton, där vikingarna övervintrade, finns en grav från 800-talet. Vid undersökning av hästrester där, visar halterna av strontium att de hade vuxit upp i Norden eller Baltikum.

DT bäst på att avslöja verklig headshaking

Vid universitetsdjursjukhuset i Hannover har forskare gått igenom journalerna för 240 hästar som grundligt undersökts avseende headshaking, för att hitta bästa och snabbaste sättet att diagnostisera tillståndet. Det visade sig då att DT-skanning var den enklaste metoden att avslöja verklig headshaking som inte berodde på bakomliggande sjukdom.

Källor:

• Sr analyses from only known Scandinavian cremation cemetery in Britain illuminate early Viking journey with horse and dog across the North Sea. Tessi Löffelmann et al, PLoS One 2023, Feb.
• Towards multifunctional landscapes coupling low carbon feed and bioenergy production with restorative agriculture: economic deployment potential of grass-based biorefineries. Sebnem Yilmaz Balaman et al. Tidskriften Biofpr 2023
• Starship enterprise hopes horses and delivery robots can safely coexist, Horse&Hound Feb-23.
• Immunosenescence and inflammaging in the aged horse. S DeNotta et al, Immun Ageing 2023. 
• Why don’t horseflies land on zebras? Tim Caro et al, Journal of Experimental Biology, 2023
• Impact of different diagnostic procedures on diagnosis, therapy, and outcome in horses with headshaking: recommendations for fast-track advanced diagnostic and therapeutic protocols. Tanja Kloock et al, Animals 2022
• Climate warming has compounded plant responses to habitat conversion in northern Europe. Alistair Auffret et al, Nature Communications 2022

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2023.