Forskningsnyheter: Nyfikenhet driver inlärningen

I en dansk studie av faktorerna bakom inlärning, var nyfikenhet viktig. 44 unghästar studerades. Första testet gjordes vid fem månaders ålder, då fölen skulle passera okända föremål för att nå sitt foder. Deras mödrar fanns med längs vägen. Fölens reaktioner noterades: uppmärksamhet, om de vågade närma sig föremålen och röra vid dem samt pulsen.

Vid ett års ålder fick samma hästar göra två nya tester: det ena innebar negativ förstärkning (ett obehag som upphörde då hästen gjorde rätt) och det andra var att med ögat skilja på olika föremål. Först skulle hästarna flytta sig för tryck på bakdelen, utfört med en algometer (ett instrument som kan ställas in att utöva ett exakt likadant tryck hela tiden). Trycket upphörde så snart de tog ett steg åt sidan. Därefter visades hästarna två behållare med olika storlek, form, färg och mönster, där den ena innehöll foder. Behållarna flyttades runt och hästarna skulle ändå välja rätt.
– Vi såg att de föl som visat nyfikenhet i det allra första testet, hade lättare att ta till sig de nya uppgifter de fick som 1-åringar, berättar forskningsledaren Janne W Christensen, Aarhus universitet.
– Unghästarnas inneboende motivation att undersöka okända föremål var positivt kopplat till inlärningen av båda de uppföljande testerna. Nyfikenheten var den viktigaste faktorn, precis som hos människor och primater.

Källa: Exploratory behaviour towards novel objects is associated with enhanced learning in young horses. J W Christensen et al. Sci Rep 2021 .

Kissing spines kan vara ärftligt

Vid den amerikanska hästveterinärkongressen presenterade genetikforskarma Samantha A Brooks och Beau Whitaker sina fynd, som visar att förändringar hos några specifika kromosomer kan ha betydelse för uppkomsten av kissing spines. ”Det återstår mycket forskning, men vi vill ändå avråda från att avla på individer med kissing spines”, sade de.

De sade även att hästens mankhöjd påverkar uppkomsten av kissing spines – mer än vad kön och ålder gör.

Källa: Identification of genomic loci associated with performance-limiting kissing spines in Quarter Horses and Warmbloods. American Association of Equine Practitioners Convention Proceedings, December 2020.

Lågt och sakta bäst vid vattenträning

Lågt vattendjup och långsamt tempo i skritt är det bästa vid vattenbandsträning, enligt brittiska hydroterapiforskare. Det är ett vanligt misstag att ha hög vattennivå och högt skrittempo, menar de. Hästen ska trycka ifrån med bakbenen i stället för att förlita sig på att få draghjälp framifrån.

Källa: Consensus for the General Use of Equine Water Tread-mills for Healthy Horses. K Nankervis et al. Animals 2021

Ponnyer kan ha andra normalvärden

I en polsk undersökning av blodprov från 142 friska ponnyer fann man andra värden jämfört med normalvärdena för varmblod. De allra minsta ponnyerna (max 121 centimeter) uppvisade den största skillnaden, framför allt när det gällde blodlaktat. Deras normalvärden skiljde sig även från de lite större ponnyernas (max 136 cm) värden.

Källa: Variations in haematological and biochemical parameters in healthy ponies. Olga Witkowska-Piłaszewicz et al. BMC Vet Res 2021.

Hästar känner inte igen rovdjur

Tamhästar har sällan varit utsatta för angrepp från rovdjur och uppfattar därför inte vargens ylande eller morrandet från en jaguar som fara. Detta konstaterar polska forskare efter att de låtit 19 hästar lyssna på ljudinspelningar från dessa två rovdjur.
– Hästarna var mer intresserade än rädda, sammanfattar forskaren Iwona Janczarek. Rovdjursljuden framkallade inte någon flyktrespons.
– Det innebär att de inte har kvar någon nedärvd skyddsmekanism så att de förstår att de måste vara vaksamma. Våra tamhästar har selekterats på bruksegenskaper och på att tyda människans signaler. Vi måste skydda dem mot till exempel varg, de har inte kvar någon egen förmåga att reagera rätt mot den.

Källa: The intensity of physiological and behavioral responses of horses to predator vocalizations. I Janczarek et al. BMC Vet Res 2020.

3D av hästkroppen

3D av hästkroppen är det senaste på forskningsfronten. Målsättningen är att en dator ska förstå hästens tredimensionella form och rörelse från videofilm. Ett forskningsprojekt som påbörjades hösten 2020 med forskare från SLU, KTH och Max Planck-institutet i Tyskland.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2021.