Forskningsnyheter: Odla för att hitta stor blodmask

Stor blodmask, Strongylus vulgaris, anses vara hästens farligaste parasit. I Danmark har man sett en trend att stora blodmasken ökar, sedan träckprov med äggräkning infördes. Detta har även skett i Sverige. En undersökning gjord av SLU och SVA, visar att stor blodmask nu finns på 61 procent av svenska gårdar, att jämföra med 15 procent år 1999. I undersökningen ingick prover från 106 svenska hästgårdar.

En orsak till detta kan vara att vid analys av träckprov går det inte att särskilja stor blodmask från små blodmaskar i äggräkningen (EPG). Därmed finns risk att de hästar som inte har avmaskats på grund av få EPG, utskiljer ägg från stor blodmask på betet. Det går att skilja stor blodmask från övriga blodmaskarter genom odling, vilket får begäras separat i träckprovet. Där visas den smitta av stor blodmask som togs upp under föregående betesperiod.

Rekommendationen att göra träckprov och avmaska efter det resultatet kvarstår. Detta för att undvika att maskarna utvecklar resistens, vilket kan ske om alla hästar avmaskas, även de som inte behöver det. Det är viktigt att då och då göra en odling av stor blodmask, framför allt hos hästar där träckprovet visar på 0 eller lågt antal EPG. Det finns avmaskningspreparat som är verksamma mot stor blodmask.

Embryon har fem tår

Genom att undersöka tidiga hästembryon, 25–35 dagar gamla, har forskare i USA upptäckt att dessa har fem tår. Detta stadium är kort och varar endast några dagar. Sedan är den färdiga formen för en hov är klar, med en enda kraftig tå (den tredje) och två små, tillbakabildade tår på sidorna.

Salva mot melanom

Betulinsyra framställd ur bark från platanträd och björk kan komma att bli intressant mot melanom, de hudtumörer som drabbar skimlar.

Syran har i laboratorieprov visat sig kunna tränga igenom hästhud och påverka melanomcellerna.

Mycket forskning återstår dock innan det kan komma en färdig produkt, till exempel en salva baserad på betulinsyra.

Studien, utförd vid veterinärmedicinska universitetet i Hannover, visar nämligen att även de friska cellerna påverkades av betulinsyra i de koncentrationer som testades.

Krav på hästsällskap i Danmark

När den danska djurskyddslagen snart övergår till att i stället bli en djurvälfärdslag, finns förslag på att det ska införas krav på att det ska finnas minst två hästar i stallet, skriver Ridehesten. Motiveringen är att hästar är flockdjur och inte ska behöva leva utan artfränder att socialisera med.

Svårt att roa lättfödd häst

Vissa hästar behöver restriktiv mängd gräs på betet: antingen för att de är lättfödda, har anlag för fång eller har ledproblem som blir sämre av att hästen blir för tung. Samtidigt kan en hage med begränsad mängd gräs ge
andra problem.

I en amerikansk undersökning fann forskarna att hästarna i en begränsad hage visserligen tappade i vikt – vilket oftast varit meningen – men i övrigt stod de mest stilla eller försökte på olika sätt att nå gräs precis utanför hagen. Slutsatsen blev att det finns risk för att de utvecklar magsår och beteendestörningar som krubbitning.

Den gordiska knuten hur minskad tillgång på gräs ska ge tillräcklig sysselsättning och ättid återstår att lösa.

Tre fakta kring släktskap

• Helsyskon har en släktskapsgrad på 0,5. De ärver alla sina anlag från samma föräldrar, men slumpen avgör vilka kromosomer som nedärvs till respektive föl.
• Halvsyskon är i snitt 0,25 släkt. Om två helsyskon paras blir inavelsgraden 0,25 för avkomman.
• Kusiner har släktskapsgrad 0,125. Om två kusiner paras får avkomman en inavelsgrad på 0,0625, drygt sex procent.

Tio muskler styr hästens öron, medan vi människor bara har tre.

Källor: Prevalence of Strongylus vulgaris in horses after ten years of prescription usage of anthelmintics in Sweden. Eva Tydén m fl. Veterinary Parasitology 2019.

Betulinic acid shows anticancer activity against equine melanoma cells and permeates isolated equine skin in vitro. Weber L.A.
et al.  BMC Vet Res.

Evidence of five digits in embryonic horses and developmental stabilization of tetrapod digit number. Kavanagh,K et al.

Time budgets in horses during continuous and space-restricted rotational grazing. Willis et al. Journal of Equine Veterinary Science 2019.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 4/2020.