”När jag rider blir det att jag glömmer bort det andra”

Jacob Nörby Sörensen befinner sig just nu i Verden där han deltar i unghäst-VM den 25-29 augusti. Under fredagen startade han Katholt’s Hamilton (DWB val f-14 e Blue Hors Zack-Katholt’s Libra, uppf Finn Kristensen, äg Blue-Green Holding, Gunnarlunda) för Danmark i 7-åringarnas kval där ekipaget landade på plats 15 med 75,709 procent. Sedan innan är han vidare direkt till 6-årsfinalen med First Lady VH (e Fürstenball u Cashmira VH ue Cashmir, uppf Västra Hoby Stuteri AB, äg Lexner-Jonsson Rid AB) för Sverige.

Men bara för några veckor sedan förändrades tillvaron drastiskt, då Jacob Nörby Sörensens bostad slukades av lågorna i en våldsam brand på gården Gunnarlunda.

Hur har det känts inför unghäst-VM och efter branden?
– Branden har inte riktigt påverkat upplägget. Som tur är har vi utebana och ridhus, så jag har kunnat träna på som vanligt. Det är skönt med träningen, så länge man kan rida är det åtminstone något som är som vanligt. När jag rider blir det att jag glömmer bort det andra i tio timmar, säger Jacob Nörby Sörensen.

Hur påverkades ditt övriga liv av branden?
– Hela mitt hem brann. Just nu bor jag i en liten sommarstuga men jag ska få nycklarna till ett nytt boende i nästa vecka. Hela vår spa- och rehabverksamhet brann, min lägenhet och någon av de andras. Det var flera byggnader, bland annat ett helt nyrenoverat hingststall. Där hade det varit en massa jobb och sedan detta – det är bara jobbigt.

Vad var känslan när du fick höra om branden?
– Det var fruktansvärt. Jag var inte hemma och visste inte om mina hundar var ute eller inne. De var ute, som tur var. Men jag minns att jag stod där och tänkte att jag inte hade ett par byxor att byta om till.

Vad har du kvar från ditt gamla liv?
– Ingenting, faktiskt. Det är att börja om på nytt. Alla minnen man skrapat ihop genom karriären, medaljer, målningar, saker som betyder något, är borta. Möbler kan man köpa nya men inte minnen som fanns i vår lägenhet. Att ett helt liv brinner ner har jag aldrig provat och jag hoppas att det aldrig händer igen. Men jag är inte så gammal, det hade varit värre om det hänt på äldre dagar.

Hur har ni gjort med hästarna?
– Hästarna evakuerades, vi har som tur är väldigt bra personal som fick ut dem. De jobbade stenhårt i en halvtimme, det gick jättefort. Just nu står hästarna i ett tävlingsstall, ett tält, på gården.

Vilka hästar har du med dig till UVM?
– First Lady VH (f -15 e Fürstenball-Cashmir) från Tobias Hansson, en superhäst för framtiden. Det är jätteroligt att få vara med på satsningen med ägaren, familjen Lexner, och att de valt ut mig som ryttare.  Sedan är det danska Katholt’s Hamilton (f -14 e Blue Hors Zack–De Noir, uppf Finn Kristensen, äg Bjarke Laustsen) som jag förväntar mig supermycket av, han har så fina kvalitéer. Men man vet aldrig när det gäller unga hästar, det är ofta första gången de går på sådana här arenor. Och det är något annat att vara iväg en hel vecka, det går aldrig att säga hur de reagerar. Det är spännande med unghästar.

Spännande – eller läskigt?
– Spännande. Jag är van vid unghästar och att försöka lösa problemen om de kommer.

Hur kan du tävla för både Sverige och Danmark i UVM?
– Det kan man undra, men det handlar bara om hästens nationalitet, vilket avelsförbund den tillhör. Jag brukar få många frågor om det.

Hur har du laddat mentalt inför VM?
– Först genom att rida SM – mentalt laddar jag upp inför en tävling med en tävling (skratt). Det är vardag att åka från den ena tävlingen till den andra. EM, VM och OS kanske ger mer nervositet, men VM för unghästar ser jag mest fram emot, jag gläder mig mer än jag blir nervös.
– Här hemma har jag tränat på som vanligt, det har varit lite lugnt i två veckor och nu rider jag på igen för att hitta bästa formen.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 14/2021.