En fet ponny som går på frodigt bete â det är så man ofta tänker sig en fånghäst. Men i verkligheten är alla raser i riskzonen. I våras drabbades ovanligt många hästar. Snabba foderbyten och fel sammansättning i fodret är en av många orsaker till fång.
Veterinärt
25 juli 2016 14:10
Ridsportplus
Foderbyten är ofta en orsak till fång
Det allra viktigaste för att undvika fång är att göra alla foderbyten gradvis. Mixa fodret, så du inte utsätter hästen för en snabb övergång från hö till bete.
LottaGyllensten
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Du är inloggad, men någonting är fel.
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Min profil
Klicka nedan för att ta reda på vad.
För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:
Redan prenumerant?
Logga in
Vi har bytt prenumerationsystem. Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Fång innebär en inflammation i hovens lamellager och är ett mycket smärtsamt tillstånd för hästen.
Det kan finnas flera anledningar till att detta inträffar:
• Störning i tarmfloran till följd av för mycket lättsmälta kolhydrater som kommit ut i grovtarmen (bland annat betesgräs).
• Vissa mediciner (till exempel kortison), mögelgift eller giftiga växter.
• Livmoderinflammation i samband med kvarbliven efterbörd.
• Hormonella problem som insulinresistens, EMS och PPID.
• Överbelastning av ett ben vid skada.
Oavsett orsak blir det ett minskat blodflöde i hoven och därmed likartade symtom. Det som händer inne i hoven är att lamellagret (övergången mellan hovvägg och kötthov), som i normala fall är den bärande delen för hovbenet, bryts sönder och lossnar. Därmed hålls inte hoven samman ordenligt ens när hästen står still, utan hovbenet flyttar sig och hovbensrotation och/eller -sänkning uppstår.
Byt foder försiktigt
En stabil mag-tarmflora är A och O för att undvika fång. Foderbyten ska alltid genomföras gradvis och på en häst som tidigare haft fång eller som är i riskzonen av andra skäl (till exempel insulinresistens) är det ännu viktigare att foderbyten sker mycket försiktigt. Under minst två, helst tre, veckor bör det nya fodret blandas med det gamla.
På våren, då varma dagar växlas med kalla nätter, sker stora förändringar i gräset. Då är det extra viktigt att vara försiktig med övergången till bete, eftersom gräset i sig bjuder på flera foderbyten utöver att det är näringsrikt. På hösten kan regn efter en torrperiod ge kraftig tillväxt och då brukar antalet fångfall också öka.
Ju tidigare symtomen på fång upptäcks, desto större chans finns att sjukdomen blir lindrig. Den första åtgärden är att ställa hästen på en bädd av sand eller spån och kontakta veterinär för undersökning.
I regel får hästen smärtstillande samt antiinflammatorisk medicin och ordineras boxvila så länge den har ont.
Vid fång på båda framhovarna kan det vara klokt att utfodra hästen högt eftersom låg huvudställning ger ökad belastning på frambenen.
Ta bort saltsten och eventuellt kraftfoder. Hästen ska inte svältas, utan bör få gräshö (helst sent skördat) och halm av god hygienisk kvalitet.
När det akuta tillståndet klingat av kan hästen verkas och i vissa fall även skos med specialbeslag.
Lättare fånganfall kräver en viloperiod på två-tre månader. Om en tydlig lägesförändring av hovbenet uppstått, ska hästen inte ansträngas förrän efter åtta-nio månader.
Hästar med utläkt fång brukar rekommenderas dagsbete och en del kan inte beta förrän senare på sommaren. Munkorg eller begränsad hagtillgång genom stripbetning då stängslet flyttas efter hand, är andra lösningar. Det finns även speciella beten för fånghästar.
Förebygg återfall
Det är viktigt att ha framförhållning i skötseln av en häst som en gång haft fång, eftersom lamell-
lagret har en försämrad hållfasthet. Undvik att göra flera saker samtidigt, till exempel verka ner hästen hårt och släppa den på bete dagen därpå. Då kan både den mekaniska påfrestningen på hoven och foderbytet ställa till problem.
Förebyggande åtgärder
• Relativt täta verkningar/skoningar.
• Balanserad foderstat. Var uppmärksam på lukt och konsistens på träcken, den kan avslöja eventuell obalans i tarmfloran.
• Regelbundet arbete.
• Undvik att hästen blir konstant fet.
Tecken, begynnande fång
• Hästen blir plötsligt ovillig att röra sig och går försiktigt, som om den gick på äggskal.
• Förstärkt puls vid kotan.
• Värme i hovarna.
Grad av fång
Graden av fång noteras enligt en skala, skapad av veterinär Nils Obel 1948:
Obelgrad 1
Hästen står och frekvent skiftar vikt mellan benen. I skritt syns ej någon hälta, men i trav är steget kort och stickigt.
Obelgrad 2
Hästen rör sig villigt i skritt med en för fång karaktäristisk gång. Ett framben kan lyftas utan svårighet.
Obelgrad 3
Hästen är ovillig att röra sig. Motsätter sig försök att lyfta en framhov.
Obelgrad 4
Hästen förflyttar sig endast om den är tvingad.
Artikeln är tidigare publicerad i Ridsport nummer 11 2016.
Fakta
Hög nivå av insulin farligare än fetma
Fång är en komplex sjukdom och över hela världen pågår olika forskningsprojekt kring orsak och behandling. Vid SLU i Uppsala forskas bland annat om insulinresistens, ett av de tillstånd som kan utmynna i fång. En av forskarna på SLU är Johan Bröjer, som i en intervju med Hästsverige.se berättar att de funnit att hästar verkar ha en oförmåga att utveckla diabetes. I stället ligger de under lång tid kvar i ett förstadie till diabetes, vilket ger insulinresistens med höga koncentrationer av insulin i blodet. Detta kan ha varit en fördel för lättfödda raser som ponnyer och islandshästar, som därigenom klarat sig på näringsfattigt bete i sin ursprungliga miljö. Däremot kan de få problem i nutidens hästhållning, om de får för mycket eller alltför näringsrikt foder. Kolhydrater avgörande I början av maj redovisades en studie av Sanna Truelsen Lindåse, SLU, där det framkom att det snarare är utfodring med stora mängder lättlösliga kolhydrater som kan utveckla insulinresistens hos häst, än tilltagande fetma. I studien ingick nio friska varmblodstravare med normalt hull. Syftet var att få dem att gå upp i vikt utan att ge dem stora mängder lättlösliga kolhydrater. Under 22 veckor utfodrades de i stället med en lågsockerdiet bestående av hösilage, lusernpellets och matolja i successivt ökande mängd, tills de nådde 240 procent av underhållsbehovet. Samtliga hästar ökade i vikt under försöksperioden, men ingen försämring kunde uppmätas i insulinkänslighet. Studien visar att utfodringens sammansättning har större inverkan på insulinkänsligheten än en kortvarigt skapad viktuppgång. Därför behöver fetma i sig inte vara den drivande faktorn vid utvecklande av insulinresistens och EMS. Utöver de ovan nämnda, är Katarina Nostell och Cecilia Müller också involverade i projekten. Forskarna håller på att sammanställa ett stort material där de bland annat har mätt graden av insulinresistens hos en stor grupp av hästar med olika grad av insulinkänslighet. I denna grupp ingår både hästar med fång och tydliga symptom på EMS, samt arbetande hästar av raser som är predisponerande för EMS men som är kliniskt friska utan symptom på fång. Materialet kommer att leda till flera publikationer framöver.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på