Ämnet hästvälfärd fortsätter vara högaktuellt på mer än ett sätt runtom i världen. Vi i ”hästvärlden” har fler ögon på oss, det ställs högre krav på hur vi presterar och fler frågor kräver svar.
Det är en utveckling som vi inte kan välja bort att möta; en utveckling som vi ska försöka se som en möjlighet snarare än framtida svårigheter.
Min chef Davina McVey Gillion lyfte upp frågan på en av personalens planeringsdagar på ridskolan. Vilken hästhållning vill vi stå för, som vårt varumärke? Vad innebär hästvälfärd i vårt arbete? Kan vi punkta ned ledord som ska genomsyra det vi jobbar för?
– Att skriva den här hästhållningspolicyn var inte svårt, säger Davina. Eftersom det redan är något vi lever upp till.
Genom att vi formulerat den här hästhållningspolicyn i skrift nu, kan vi enkelt använda den som checklista när vi fattar beslut och gör förbättringar i verksamheten.
Vi lägger en väldigt stor omsorg i varje hästs arbete på ridskolan. Vilka elever, ridgrupper och övningar som ger varje individuell häst bäst förutsättningar till att göra ett bra jobb.
En häst som visar tecken på ändrat beteende, lyfter vi upp och försöker komma fram till vilka förändringar som behövs för att hjälpa hästen. Det kan vara byte av box, hagkompis, utrustning eller kompletterande träning.
Varje dag har vi ett möte där vi planerar arbetsdagen, ser till att varje häst får lämplig motion och uppmärksamhet.
Behövs det utifrån hästarnas dagsform så är vi inte främmande för att göra en ändring direkt mellan två lektioner.
-Vi har ett ansvar gentemot hästarna att vi ska vara så bra som möjligt, säger Katja Larnholt, en yogainstruktör som är elev på ridskolan.
Katja har yogaklasser för ryttare på ridskolan och lyfter vikten av ryttarträning så vi lättare kan rida hästarna i balans. Ingen behöver vara perfekt, men kan vi bidra till att underlätta för hästen så är det viktiga hjälpmedel. Oavsett om det innebär avsutten träning, ökad förståelse eller kunskap.
-Lollo, vet du någon som har lektioner i hur man kan lära sig förstå hästar?
Frågan fick jag förra veckan, från två elever från en annan ridskola.
Jag berättade att vi har avsuttna kurser på Hufvudsta, som helt går ut på att lära sig läsa häst, förstå signaler, bli bättre på språket och känna sig tryggare i hanteringen.
För några veckor sedan träffade jag Sofia Mikko och Vittoria Asti, som gör forskning på hästars rörelse. De var hemma hos mig och gjorde mätningar till ett forskningsprojekt på några av mina hästar.
Vittoria har hästgård i Italien och vi pratade mycket om skillnaderna i hästhållning mellan våra länder. Som till exempel att i Sverige finns det lagar på att hästar ska ha utevistelse medan det inte finns i Italien.
Vi behöver ifrågasätta vad vi gör och hur vi själva verkar för hästvälfärd. Vi behöver se det läge vi är i, där vi är konstant granskade, som en möjlighet till utveckling samtidigt som det är ett hot för vår existens.
Många ridverksamheter ligger en bit ut på landsbygden och förbjuder filmning på lektioner. De kan skydda sig för granskning och omvärldens ögon.
På Hufvudsta kan vi inte det. Vi är uppe i att nästan tiotusentals människor passerar förbi vår ridbana, våra hagar och våra stall varje dag. Det är viktigt att vi kan presentera och stå för vår hästhållning.
Vi har ett ansvar gentemot våra hästar att vi själva ska utvecklas. Jag ser att vi är inne i den här utvecklingen, mot något positivt, men att vi inte är fullärda ännu. Jag tror aldrig vi kommer bli fullärda.
Det viktigaste är att vi försöker skapa ringar på vattnet, sprida vidare vad som fungerar och vad som är bra.
Den här veckan är min dressyrtränare Nina Känsälä på ett EEN (Equestrian Educational Network) seminarium i Frankrike. Temat för seminariet är: hur ska vi utbilda de som arbetar professionellt samt de som i framtiden arbetar professionellt med hästar, till att arbeta för respektfull träning av sporthästen i etiken och deontologin av hästsektorn.
Att Nina kan vara med på det här seminariet, innebär att hon kan sprida vidare kunskapen genom sina kanaler; forskning, föreläsningar och utbildning av ryttare. På så vis kan jag fånga upp det och sprida vidare genom mina kanaler; elever och kunder.
Vi är på väg mot förbättringar; vi behöver bara fråga oss själva hur och varför vi gör det.
/Louise ”Lollo” Nyberg
Följ Ridsport på