Hästägartips
6 oktober 2023 06:14
Ridsportplus

Bettspecial: Så får du bättre kommunikation och kontroll

Betsla nerEtt tvådelat tränsbett anses inte längre vara det snällaste och lösningen på dina problem är inte att ”betsla upp”. Ny syn på hästen och ridningen, plus avel som tagit ny riktning, gör att bettskåpen får nytt innehåll.

Bettspecial: Så får du bättre kommunikation och kontroll
Ständigt dessa bett – hur är det egentligen med tjocklek och typ? Och hur har betten utvecklats över tid? Foto: Sandra Nordin Johansson

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    Hästarna förändras och ridningen, ryttarna och utrustningen får hänga med. Det gäller inte minst betten. De blir mind-re, tunnare med mjukare länkar och mer inriktade på att vara bekväma.

    Att ”betsla upp” för att få mer kontroll är inte vad som gäller i dag. I stället handlar allt om att hästen ska vara bekväm och gilla sitt bett – då blir kommunikationen bättre och vi får mer kontroll.

    Bett-hanger-i-stallet-11
    Ett tag låg tjocka tvådelade bett i var hästs mun. Foto: Sandra Nordin Johansson

    Betslar ner

    Bett-ny-farg-16
    Är det dags att kasta de gamla betten? Foto: Sandra Nordin Johansson

    Enkelt uttryckt – vi ”betslar ner”.
    – För trettio år sedan handlade tillpassning av bett mer om kraft och effekt. Nu förstår människor mer och mer att det inte alls handlar om kraft, säger Claire Lund, som är kundrådgivare på företaget Bombers Bits i Sydafrika, en av de största bettillverkarna.
    – För tjugo år sedan ville man ha ett tvådelat tränsbett, för det var det enklaste. Men att det är enkelt betyder inte att det inte skapar mycket tryck. Nu har de blivit omoderna och det är vi glada för, eftersom de ger så kraftigt tryck.
    – Tränsbett har alltid varit de mest efterfrågade när folk vi ha ett ”snällt bett”. Många är rädda för att verka vara elaka mot sina hästar.

    Det säger Louise Fagersen som driver svenska bettillverkaren Fager Bits, som gått från noll till 24 miljoner i omsättning på fyra år.
    – Men nu har det blivit stor skillnad mot när jag först började. Då kunde vi få hat för att våra bett var tunna och lätta och man tyckte att de därmed skulle vara skarpa. Det har förändrats, i dag ser många att hästarna blir bekvämare med bett som tar mindre plats i munnen. ”De blir mer avslappnade, det har min veterinär sagt”.

    Fakta

    Så mäter man att bettet har rätt storlek

    Vid mätning av bettstorlek mäter du alltid längden från insidan av en bettring (eller kind) till insidan av den motsatta. Se till att bettet är rakt. Tjockleken på bettet mäts alltid direkt innanför bettringen. När bettet placerat i häs- tens mun bör det vara maximalt 5 mm (1/4“) spel på båda sidor av bettet.

    Forkort_01
    För kort Foto: Sandra Nordin Johansson
    Forlang_01
    För långt Foto: Sandra Nordin Johansson
    Rattbett_01
    Lagom Foto: Sandra Nordin Johansson
    Sa-ska-bettet-placeras
    Bettet ska ligga i den bredaste delen av hästens nederkäke.
    Vi har lärt oss att man ska se två veck i hästens mungipa när idostyckena är lagom långa. Men alla håller inte med om det.

    Tjockare bett kan skapa mer obehag

    I en studie från 1984 undersöktes hur tränsbett påverkar munhålan. Där såg man att hästar med för stora bett eller bett som låg för lågt (för långa sidostycken i tränset) kunde lyfta betten bakåt och lägga dem mellan kindtänderna, med tandskador som följd. Fram tills dess hade man börjat göra tjockare och tjockare bett, då man ansåg att det var mildare och fördelade trycket mer, men forskarna fann här att ett tjockare bett kan skapa mer obehag än ett tunnare, då det tar mer plats i munhålan. Ändå har det dröjt nästan ända fram tills för tio år sedan innan man på allvar började införa mindre och lättare bett.

    Tränsbett har alltid varit de mest efterfrågade när folk vill ha ett ’snällt bett’. Många är rädda för att verka elaka mot sina hästar.  

    Louise Fagersen, Fager Bits

    Louise Fagersens och andra bettillverkares framgångar är bevis för det stora intresset för bett. Det handlar delvis om att man inte vill använda sina gamla tunga bett, nu söker man modernare och lättare lösningar. Men också om att de gamla betten faktiskt inte går att få in i munnen på dagens hästar och man får byta ut hela uppsättningar.
    – Hästarnas munnar ser annorlunda ut i dag, säger Claire Lund.
    – Särskilt varmblodshästar och frieserhästar har avlats mot att bli ädlare och ädlare och mer lika fullbloden med allt mindre munnar. De har också mer mjukdelar inuti munnen som gör det knepigare att passa in bett.
    – Ett bett på elva centimeter är det vanligaste nu, men förr hade det varit ovanligt till en stor häst. Folk har lådor fulla med gamla bett som de aldrig kommer att kunna använda igen, det finns inte längre hästar med så stora munnar, särskilt inte bland sporthästarna på högre nivå, säger Claire Lund.

    Olika-typer-av-bett
    Olika typer av bett

    Letar bett utomlands

    Louise Fagersen ser att svenska hästägare ligger långt fram när det gäller att anpassa sig till de nya typerna av hästar.
    – Ofta efterfrågas större storlekar utomlands, där kan man till och med köpa 13,5 centimeter till en islandshäst. Men vi i Sverige börjar bli duktiga på att veta att man inte ska rida på för långa bett.
    – Det finns fortfarande en skillnad mellan vad ryttarna efterfrågar och vad vi rekommenderar. Men ryttarna är också beredda att prova en mer varierad typ av bett. I dag säljer vi mer av tredelade och hela bett. Man vill att hästen ska vara bekväm, men man vill ändå ha kontroll. Du får inte mer kontroll genom att ha ett skarpare bett. Det är när hästen blir bekväm som du får en bra kommunikation och kan styra den, säger Claire Lund.

    Förändringarna handlar också om att man väljer nya material och efterfrågar nya funktioner.
    – Många frågar efter titanbett. Man får en lätthet i det, det blir inte lika kallt och är mer bekvämt. Det är allergivänligt och smakar ingenting. Man behöver inte dölja med sötmalm som man gör med stålbett, säger Louise Fagersen.
    – Titan efterfrågas särskilt till kandar, där det reducerar vikt och tryck, säger Claire Lund.
    – Efterfrågan på tungfrihetsbett är också något som ökat. Majoriteten av hästar trivs bättre med mindre tryck mot tungan, säger Claire Lund.

    Fakta

    Varför bettplator och latex?

    Istock-1353995530
    Bettplattor mot nyp. Foto: iStockphoto

    Varför använder man bettplattor?

    De förhindrar skav och nyp i mungipan och gör att bettet ligger mer stilla.

    Varför lindar man bett med latex?

    Via sociala medier blev det nästan en trend att linda hästens bett med latex för att ”ge en bättre känsla”, lite mer känsla av gummibett fast på stål. De flesta har nog senare valt att hitta ett bett som ger samma känsla, eftersom latexen måste underhållas och bytas ut hela tiden.

    Tungan är känslig

    Röntgenbilder har visat att tungan möter den hårda gommen när hästens mun är stängd. När ett tränsbett sätts in i munnen bildas en nedbuktning i tungan. I sin studie från 2003 menar forskarna Engelke och Gasse att tungan får motstå den mekaniska kraften som överförs från tyglarna via bettet. Eftersom tungan är stor och inget ledigt utrymme finns i munhålan, får den anpassa sig både storleksmässigt och utrymmesmässigt efter bettet. Risken är stor att tungan kan klämmas mellan bett och ben. Tungan är den känsligaste strukturen i hästens mun och den struktur som lättast tar skada av ett skarpt bett eller hårda tygeltag och den kan även pressas mot vassa kanter i underkäken.
    – 75 procent av alla hästar är tungkänsliga, menar Louise Fagersen.
    – Men betten ska inte ha för hög tungfrihet så att de i stället trycker uppåt, och de ska inte har för tjocka kopplingar. Om brytningarna i bettet ligger snett kan de ligga på lanerna. Många hästar är så smala mellan lanerna.

    Du får inte mer kontroll genom att ha ett skarpare bett. Det är när hästen blir bekväm som du får en bra kommunikation och kan styra den.

    Claire Lund, Bombers Bits

    En viktig faktor för att bettet ska vara bekvämt är också att det ligger stilla. Då gäller det till att börja med att bettet inte är för stort, så att det rör sig i sidled.

    När tryck kommer från tyglarna kan bettet röra sig både i sidled, bakåt och uppåt. I en vetenskaplig artikel som fick stort genomslag skrev R D Scoggins om hur vävnaderna i framför allt hästens underkäke då kan skadas.

    Fakta

    Olika material

    • Stål 
      Fortfarande vanligast, kallt och har metallsmak.
    • Sötmalm
      Läggs på stålbett för att ändra smaken och blir varmare, ökar saliv-avsöndringen, rostar och behöver torkas noga.
    • Titan
      Lätt, har ej metallsmak och blir inte kallt som stål.
    • Läder
      Ökar salivavsöndringen och formar sig efter munnen.
    • Silikon
      Det mjukaste materialet.
    • Gummi
      Hårdare än silikon.
    • Plast
      Lätt, hårdare än gummi, kan få vassa kanter om hästen biter i det.

    Vargtänder ger problem

    De små vargtänderna hittas hos drygt 50 procent av alla hästar, oftast i överkäken. De kan göra att trycket från bettet orsakar smärta. Att ta bort vargtänder är ett relativt enkelt ingrepp, men måste utföras av veterinär. Operationen görs på stående häst som givits lugnande medel och lokalbedövning i området.

    Oförtjänt dåligt rykte

    Transa-bett-42
    Rätt filosofi ska vara att betsla rätt, inte att betsla upp, tycker Louise Fagersen. Foto: Sandra Nordin Johansson

    För vissa hästar är det också bra att ha ett bett som inte kan rotera, som ett Baucherbett.
    – Det har oförtjänt dåligt rykte då man menar att det har hävstångseffekt, men jag håller inte med om det. Om hästen är stressad och orolig eller inte vill söka kontakt ger det en mer stabil känsla, säger Louise Fagersen.
    – Gör hästen mer nöjd så får du en bättre ridkänsla! Alla hästar är individer och det går inte att säga att alla ska ridas på samma bett. Det finns en anledning till att vi har så många bett att välja bland. Känslan är det som bekräftar det mesta, hästar är ganska ärliga. Rätt filosofi ska vara att  betsla rätt, inte betsla upp.

    Fler borde bli bättre på att kontrollera hästens mun. En gång om året med veterinär eller tandläkare, dagligen själv efter ridning eller träning.
    – Vi är duktiga på att kolla hästens ben, men vi glömmer munnen. En enkel sak är att dra tummarna längs lanerna, se om man känner ojämnheter eller liknande. Man kan försöka dra ut kindköttet, kolla så mycket man kan på insidan av kinderna om där är sår eller om de är röda, säger Louise Fagersen.
    – Man ska vara med på veterinärens tandkoll och se hur hästen ser ut i munnen. Ta gärna bilder.

    Det är också bra att variera vilket bett man rider på eller varva med bettlös ridning.
    – En del behöver bettbyte vart tredje ridpass. Det blir tryck på samma område hela tiden. En häst som har lite blaffigare tunga och är bredare över gommen är kanske inte lika känslig, men en häst med spetsigare laner – det är ingen hit, speciellt inte om man har bett med tungfrihet, säger Louise Fagersen.

    Transa-bett-21
    Bettet ska varken göra illa tungan eller lanerna. Foto: Sandra Nordin Johansson

    Finns det några bett som är på väg ut eller som borde försvinna?
    – Hästar är så olika så det finns nog ingenting som helt försvinner. Men ett rakt pelhambett – där kan vi göra något så mycket bättre nu, säger Claire Lund.
    – Det finns ett bett som jag inte är förtjust i, som är ganska populärt, Segundo. Det ser ut som ett U och ger väldigt hög tungfrihet, men kopplingen lägger sig direkt på lanerna. Man ska vara väldigt försiktig med att använda det, säger Louise Fagersen.

    Intresset för bett tycks oändligt och ibland finns det kanske också en övertro på vad rätt bett kan åstadkomma för magiska effekter. Visst kan man behöva pröva sig fram för att hitta rätt, men, som kloka personer brukar säga – ett bett är aldrig bättre än den hand som håller i tygeln.
    – Om man prövar tre olika bett som ger helt olika känsla och inget fungerar, då har man något annat problem, säger Louise Fagersen.

    Källor:

    • Bits and bitting: Form and function. Bennett, D.G. AAEP Proceedings, 47, 130-137. (2001).
    • A fluoroscopic study of the position and action of the jointed snaffle bit in the horse´s mouth. Clayton, H. M. & Lee, R. Journal of equine veterinary science, 4, 193-193. (1984).
    • An anatomical study of the rostral part of the equine oral cavity with respect to position and size of a snaffle bit. Engelke, E. & Gasse, H. Equine veterinary education, 15(3), 158-163. (2003).
    • Traumatic dental disease and soft tissue injuries of the oral cavity. Hague, B.A, & Honnas, C.M.  Veterinary clinics of north America, 14, 333-347. (1998).
    • Bett- och munproblem hos häst. Lundberg, Thérese. Examensarbete SLU. (2010).
    • Bits and mouth injuries. Scoggins, R.D. Journal of equine veterinary science. (1989).

    Fakta

    Vad säger tandläkarna?

    ”Man måste ändra belastningen”

    Torbjornlundstrom
    Torbjörn Lundström

    Torbjörn Lundström, leg tandläkare, leg tandläkare inom djurens hälso- och sjukvård, driver Djurtandvårdskliniken: :

    – En del tror nog att det finns en vetenskap kring bett, men bettet är en del av utrustningen, en del av sättet att kommunicera med sin häst. Eftersom kommunikation alltid är subjektiv kommer man aldrig kunna säga vad som är bäst – för vi är olika individer.
    – Den viktigaste saken när vi använder utrustning är att vi visar hästarna respekt, och det är hur vi använder de olika betten som avgör om det fungerar bra eller inte.
    – Jag har blivit beskylld för att bara rekommendera smala och korta bett. Bakgrunden hittar vi nästan 40 år tillbaka; på 80-talet användes de gamla kronbetten som var långa och tjocka och hästarna hade väldigt mycket tryckskador. Om man ska bli av med en tryckskada måste man ändra belastningen och enda sättet var att korta bettet och minska tjockleken. Därmed inte sagt att alla ska rida på sådana bett, vissa hästar tycker det är trevligare med ett tjockt bett. Det jag är mån om är att vi använder utrustningen på ett sätt så att vi inte skadar våra hästar.

    ”Jag föredrar att börja med ett oledat bett”

    Ylvarubin2fotojennyschwieler
    Ylva Rubin Foto: Jenny Schwieler Staaf

    Ylva Rubin, legitimerad veterinär med inriktning mot hästtandvård, examinerad hästodontolog, driver Lundens Djurhälsa:

    – Om jag får generalisera föredrar jag ett smalt bett – och jag vill ha ett bett som är väl avpassat. Hur avpassningen ser ut beror på hur bettet ser ut i sin helhet; ett oledat bett är mindre känsligt när det gäller längden eftersom du inte kan nypa hästen i mungipan. Ett ledat bett måste vara precis rätt längd för att det inte ska nypa i mungipan eller tungan.
    – En viktig faktor när det gäller bettskador är att vi ofta spänner sidostyckena för hårt. När jag gick på ridskola fick jag lära mig att det skulle vara två veck, men i dag vill jag inte ha några veck alls utan vill bara att bettet ska ligga mot mungipan. Då får man fin elasticitet i mungipan att jobba med under ridningen. Om bettet ligger för högt hamnar det mot kindtänderna och blir väldigt stumt.
    – De flesta människor har svårt att avgöra hur hästen ser ut i munnen, fler borde ta hjälp med tillpassningen. Jag älskar när jag får vara med från början med en häst som aldrig haft bett, det är så mycket lättare när det blir rätt från början. Det gäller att ge hästen tid; en häst som aldrig haft bett i munnen kommer att reagera genom att försöka äta upp det eller spotta ut det, precis som den gjort med allt som kommit in i munnen tidigare. När hästen då inser att det inte går, är sannolikheten stor att den börjar tugga och flytta runt bettet om det är ledat.
    – Jag föredrar att börja med ett oledat bett, för jag vill att hästen ska låta bettet ligga stilla i munnen. Hästen måste lära sig acceptera trycket som bettet ger, innan dess kan jag inte nå fram med några signaler över huvud taget. Hur lång tid det tar beror på hästen. Det är inte enkelt, men mitt slutmål när jag utbildar hästen är att den går med sluten mun kring bettet och att det ska vara så lite ”brus” som möjligt så att signalerna går fram.

    Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 15/2023.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 98 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar
    Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

    Ridsport digital

    99:- i månaden